Dag-till-dagprogram, Transsylvanien

Dag 1: Ankomst till Cluj flygplats där vi möts av vår guide och ciceron Lajos Nemeth, härifrån reser vi vidare i minibuss till Odorheui  Secuisesc. Välkomstmiddag på en av Transsylvaniens finaste bykrogar. Natt i Odorheui Secuisesc.

Hungarian Glider. Foto: Lajos Nemeth

Dag 2: Vi kör genom den pittoreska Homorod-dalen med ett tilltalande, böljande landskap med ängsmarker. Här korsas ungersk och saxisk kulturtradition. Under medeltiden beboddes området av en ungersk folkgrupp tills kung Geza II bjöd in saxare från Luxemburg på 1400-talet. Fram till 1989 års revolution satte de sin prägel på områdets kultur och arkitektur, vilket alltjämt syns tydligt. Här är byarna med sina speciella, fortifierade stenkyrkor mer än fotogeniska.
 
Vi stannar vid Bagy och Fortress Hill, områdets bästa lokal för fjärilen Hermit. Här finns också arter som Small Mountain White, Adonis Blue och Väpplingblåvinge. Fåglintresserade lär också uppskatta att mindre skrikörn inte är ovanlig alls i omgivningarna och fiskdammarna vid Sinpaul är kända för sina vattenfåglar, troligen finns här även intressanta trollsländefynd att göra. Nära byn Fagaras har vi chans på violett guldvinge i ett skogsområde, även om det är i senaste laget av dess flygtid. Vi avslutar dagen med att äta middag hos en saxisk familj i ett av de mest imponerande saxiska slotten. Från tornet är utsikten över den idylliska landsbygden och byn slående. Vixrii står på Unesco´s världsarvslista och lär visst vara engelske Prins Charles favoritby, där han även köpt ett hus. Alla hus ligger längs den enda bygatan och en liten flod rinner genom byn.  Vi besöker också ett gömsle med riktigt goda chanser att se björn på nära håll. Natt i Odorheui Secuiesc.

Hus med vasstak är vanliga i vissa delar av Transsylvanien. Foto: Lajos Nemeth

Dag 3: I sakta mak reser vi vidare mot staden Georghieni och utforskar fjärilsfaunan längs bergsryggen Mount Marghita (en helig plats för den lokala Secler-kulturen). Här kör vi upp mot toppen Madarasi Harghita 1.800 meter över havet. De sista 2.000 meterna vandrar vi till fots, utsikten är makalös och härifrån ser man nästan hela Transsylvanien. Harghita är en vulkanisk bergskedja, en del av de östra Karpaterna. Bergsryggen är åtta mil lång, 2 mil bred och den största vulkaniska kroppen i hela Europa. Landskapet är så gammeldags lantligt här att det känns som man färdats minst 100 år bakåt i tiden. Bergssidorna här täcks av bok- och barrskog och ger livsutrymme åt delar av den 5.000 djur starka Rumänska björnstammen. Här är målart den eftertraktade skuggpärlemorfjärilen – en östlig art som även mycket sällsynt setts i Sverige. Egentligen en raritet i Transsylvanien också, men här upptäcktes oväntat en population så sent som 2012. Flera andra pärlemorfjärilar flyger i vägkanterna, liksom Scotch Argus  och för oss mer bekanta skogsgräsfjärilar. Desto mer stimulerande är att läckra, säregna och restriktivt utbredda fjärilen Hungarian Glider flyger – ibland riktigt allmänt här. I skogarna finns arter som vi är bekanta med hemifrån, t.ex. tjäder, järpe, nötkråka, tofsmes, ringtrast, men här finns också chansen att jämföra kungsfågel med sin sydligare släkting brandkronad kungsfågel som häckar sida vid sida. Kungsörnar seglar frekvent mot himlavalvet. Natt i Gheorghini.

Twin-spot Fritillary är en av många pärlemorfjärilar på programmet. Foto: Lajos Nemeth

Dag 4: Vi utforskar den brantaste och mest monumentala delen av de östra Karpaterna; Békás-ravinen med sina 100 meter höga klippstup och unika omgivningar. Området kallas också ”Transsylvaniens eget Schweiz”. 1837 skapade ett jordskred en översvämning här som sedan blev en permanent sjö. Landskapet ser märkligt ut då döda träd alltjämt sticker upp ur vattnet och har bevarats tack vare vattnets höga järnhalt. Från en klippa kallad Tunder Fairy Rock ovanför sjön kan man njuta av utsikten. På bergssluttningarna blommar Edelweiss och detta brukade vara den bästa platsen för den transsylvanska rasen av apollofjäril som dock har minskat kraftigt till följd av för hårt samlande.
 
Biacz-ravinen är en känd lokal för en av Europas mest särpräglade fåglar – murkryparen – aldrig en lätt match att se men här har vi chansen. Området är också hemvist åt en annan märklig etnicitet, Chango-folket, som pratar ungerska men har en hel del inslag av rumänska kultur-element, är kända för sina speciella folkdräkter, sin musik och sina danser. Fjärilsfokus här står på pärlemorfjärilen Titania´s Fritillary och den transsylvaniska rasen av Väpplingblåvinge – Transylvanian Turquoise Blue. Den beskrevs för vetenskapen så sent som 1985 som rasen magna. Med sin distinkta färg och större storlek (nästan som svartfläckig blåvinge) betecknas den som en god kandidat för framtida artstatus.  Här har vi också de första chanserna på den hotade höfjärilen Danube Clouded Yellow eller Donauhöfjäril. Hemifrån känner vi igen sorgmantel och aspfjäril. Natt i Gheorghini.

En av de läckra fåglarna vid Biacz-ravinen. Foto: Lajos Nemeth

Dag 5: En hel dag tillägnad att söka efter och räkna den rara Donauhöfjärilen. På den här lokalen flög minst 400 ex 2009 vilket kom att vida överträffas av det fantastiska året 2010 då 1000-tals ex av fjärilen flög i området. Trots sentida, seriösa satsningar därefter på att hitta flera populationer i andra liknande delar av Rumänien, har inga andra lokaler hittats. Så från att ha varit en väl spridd fjäril i stora delar av Rumänien tycks nu Donauhöfjärilen finnas kvar i bara 2-3 avlägsna och isolerade populationer. Arten har samtidigt minskat i stora delar av övriga Östeuropa, den försvann från Slovenien 1993, Ungern 2001 och är troligen utgången från både Slovakien och Polen. Donauhöfjärilens kraftiga tillbakagång är en gåta för vetenskapen. Även om den kan hänga samman med förändrade jordbruksmetoder, så förekommer alltjämt den typ av extensiv betesdrift i ett delvis träd- och buskbeväxt landskap, som gynnar fjärilens värdväxt Cytisus, i stora delar av Rumänien. Forskare utesluter inte att minkningen är en del av en naturlig cykel som noterats hos andra höfjärilar, t.ex. Eastern Pale Cluded Yellow, som hade en kraftig uppgång på 1990-talet och därefter minskade kraftigt. Faktum kvarstår dock; just nu framstår Transsylvanien som Europas sista fäste för Doanauhöfjäril! Natt i Gheorghini.

The Hermit är en välspridd sydeuropeisk fjärilsart. Foto: Lajos Nemeth

Dag 6: Extra dag för höfjärilen och blåvingen Transylvanian Turquoise Blue i händelse av dåligt väder. Var gårdagen framgångsrik så utforskar vi några mindre våtmarker där bl.a. Titania´s Fritillary och vitvingen Fenton´s Wood White flyger. På eftermiddagen kör vi de 22 milen till den västra sidan av Transsylvanien, där vi stannar vid foten av Apuseni-bergen. Byn Rimetea som blir vår bas de närmaste dagarna, ligger i ett imponerande sub-alpint landskap vid Arics-flodens källor. Abrupta, sydvända klippstup har här bevarat arter som annars är mer högalpina. Här är den lokala drycken tranbärs- Kukozja eller likaledes alkoholhaltiga plommonlikören Palinca. Lokalbefolkningen transporterar sig med åsnor och bufflar och kvinnorna samlas för att tvätta vid byns vattenkälla på torget, en syn praktiskt taget omöjlig i någon annan del av Europa 2013. Här äter vi hos familjer som bjuder regionens specialiteter av dryck och mat som ni garanterat aldrig tidigare smakat. Natt i Rimetea.

 
Dag 7–8: I två fulla dagar får vi nöjet att botanisera efter fjärilar i byn Rimeteas läckra omgivningar. Vi utforskar en 3 km lång ravin med upp till 300 meter höga klippstup som är den näst största i landet och känd som ett botaniskt mekka med över 1.000 växtarter varav sex är endemiska. Det här är ett av de artrikaste och mest sceniska Karst-områdena i Rumänien. Området hyser den andra men mycket mindre populationen av Donauhöfjäril som här flyger sida vid sida med sina snygga släktingar Lesser Clouded Yellow och Eastern Pale Clouded Yellow. Här finns också östliga False Comma (aspfuks) och videfuks flyger vissa år rikligt här. En välkänd endemisk fjäril i området är runcensis-rasen av Black Ringlet, så distinkt från de övriga populationerna på Balkan att även den betecknas som en god kandidat att få egen artstatus. Här letar vi även efter vitvingen Fenton´s Wood White och snygga, glödande Lesser Fiery Copper, samt ett stort antal blåvingar, pärlemor- och nätfjärilar. I det här området noterades hela 84 dagfjärilsartert under en dag (!) häromåret, så här snackar vi artrikedom med stort A. Området var tidigare känt för den väldigt rent vita formen av apollofjäril (jaraensis) som idag bedöms som utdöd. Fågelintresserade kan alltid kika på färgglada stentrastar och rostgumpsvalor, fler bergsarter som alpseglare, klippsvala, klippsparv och på kvällen finns chansen att hitta någon dvärguv i byns utkanter. Natt i Rimetea, samt sista natten Cluj.

Viscrii är en av de mer speciella byarna i Transsylvanien som också är världsarv. Foto: Lajos Nemeth

Dag 9: Avresa med morgonflyget från Cluj.

 

© AviFauna / Sveriges Ornitologiska Förening 2011-.

    Ansvarig för innehåll: Göran Pettersson, AviFauna. 
    AviFauna har ställt resegaranti hos Kammarkollegiet.

    Webbplatsen använder cookies. Läs mer om cookies.
    SiteDirect admin