Fågelinventeringar 2010

 

Inventering av sothöna i Bohuslän

Sothönan Fulica atra är en sparsamt förekommande häckfågel i Bohuslän och någon kartläggning av beståndet har tidigare inte gjorts. Under våren 2010 att genomförs därför en inventering av den häckande populationen i vårt landskap.

Känner du till några platser där arten häckar eller tidigare har häckat? Har du lust att delta i inventeringen och på så sätt hjälpa till med kartläggningen av denna fågel? Om så är fallet, hör av dig till:

Rune Hixén
Renstigen 8
451 54 Uddevalla
0522-326 42 (bost), 070-601 62 09, 0522-65 65 81 (arb)

rune.hixen@vgregion.se eller cornelis.uddevalla@telia.com

Foto: Maria Johannessen
 
 
 

Var med och inventera nattfåglar!

Svensk Nattfågeltaxering startar 2010!

Den fågelövervakning som Svensk Fågeltaxering bedriver på uppdrag av Naturvårdsverket utförs nästan helt under den ljusa delen av dygnet. Detta innebär att arter som är helt eller delvis nattaktiva täcks dåligt eller inte alls. Följaktligen har vi oftast bristfällig kunskap om den nationella populationsutvecklingen för arter som ugglor, morkulla, nattskärra m.fl.

För att få en god täckning också av nattaktiva fåglar på nationell nivå startar vi därför Svensk Nattfågeltaxering, där man inventerar spelande/sjungande/mattiggande fåglar under dygnets mörka timmar, under 2010. Metoden är en hybrid mellan standardrutterna och de fria punktrutterna (se http://www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring).

Som för standardrutterna blir det en rutt per 25 x 25 km ruta (de gamla topografiska kartbladen). Däremot har varje rutt ingen fix position på kartbladet utan rutten dras så att den kan köras med bil. Rutten ska följa allmänt tillgängliga vägar som saknar bommar och som i möjligaste mån ska vara framkomliga året runt även när det ligger mycket snö. Längs rutten placeras 20 punkter med minst 2 km mellan punkter. Rutten blir därmed minst 40 km lång och tar 3-4 timmar att inventera, inklusive transportsträckor. Punkterna ska fördelas så att alla miljöer i området kommer med.

Vid varje punkt görs en fem minuter (exakt) lång punkttaxering där alla hörda och sedda fåglar bokförs. Varje rutt ska köras vid tre tillfällen per år, två tidiga (mars och april) samt ett sent (juni), för att täcka in alla typer av nattaktiva fåglar. Inventeringsstart ska ske i skymningen och vid första och sista inventeringstillfället (mars och juni) startar man på punkt 1. Vid andra tillfället (april) startar man på punkt 20, detta för att fördela insatsen under skymningstimman för bättre täckning av de arter som är mest aktiva under denna tid på dygnet. Rutten ska köras under goda väderbetingelser, dvs. lite vind och ingen nederbörd. En person ansvarar för alla tre inventeringstillfällena under en säsong, men om så krävs kan man också vara flera som delar inventeringarna mellan sig.

Exakt utlägg av rutter görs av den inventerare som gör rutten första gången i samråd mellan projektledningen. I de fall då regionala samordnare finns, sker detta i samråd med denne. Efter första inventeringstillfället är rutten fast för kommande år, oavsett om rutten byter inventerare mellan åren. Heltäckande provverksamhet har genomförts i Uppsala län under de två senaste åren med mycket goda resultat, bl. a. hördes 60 resp. 30 slagugglor samt 48 resp. 29 kornknarrar under de två åren. I Uppsala län är alla rutter redan utlagda och alla utom en är redan bokade för 2010. Metoden har också testats i mindre omfattning i några andra län.

Vill du vara med och övervaka Sveriges nattaktiva fåglar?

Låter detta som något för dig? Varför inte en nattfågelrutt i dina hemmamarker? Vi erbjuder nu alla Sveriges ornitologer att delta i Svensk Nattfågeltaxering. I de områden där ideella nattfågelinventeringar pågår hoppas vi att att dessa ska kunna samordnas med det nya nationella systemet. Vi är öppna för konstruktiva lösningar.

För mer information, bokning och svar på frågor hör av dig till:

Martin Green
Ekologihuset
223 62 Lund

martin.green@zooekol.lu.se

Tfn: 046-222 38 16

Regionala samordnare finns idag för Uppsala län och Kalmar län. Kontakt med dessa får du genom att först kontakta Martin Green.
 

Svensk Nattfågeltaxering ingår i den nationella miljöövervakningen som genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket och sköts av Zooekologiska avdelningen, Lunds universitet..
 
 
 
 

Hårt för höksångaren

Hårt för höksångaren
Rrk-Bohuslän uppmanade till riktade eftersök efter höksångare under häckningssäsongen 2010. Anledningen är den tillbakagång i landskapet som drabbat arten. Resultatet av årets eftersök visar på ett ganska nedslående resultat. Höksångaren befäster sin ställning som en av de sällsyntaste häckfågelarterna i Bohuslän. Numera verkar det häcka fler par toppskarvar än höksångare i landskapet. Vem hade kunnat förutspå den utvecklingen för 20 år sedan?
Under 2010 konstaterades en lyckad häckning vid Tjurpannan, Tanum. Ett par (en 3K+ hane och en 2K hona) fick fram en flygg unge. Ungen undgick med en hårsmån en sparvhöksattack den 5/8 (Tommy Eek) och sågs på lokalen ytterligare ett par dagar och befinner sig nu förhoppningsvis i trygghet i vinterkvarteren i Östafrika. Tjurpannan utgör något av ett sista fäste för höksångaren i Bohuslän, då lokalen också hyste Bohusläns enda par 2009 (3 flygga ungar).
Förutom häckningen vid Tjurpannan, föreligger bara ett ytterligare fynd under häckningstid. Den 15/6 var Thomas Liebig ute och inventerade fjärilar på Lyr, Orust när han beslöt sig för att gå ner till Änge hamn. Där, vid en lite igenväxt betesmark med ett jättesnår intill ett berg i väst-/sydvästläge, hörde han plötsligt en höksångare sjunga. Thomas kunde njuta av sång, sångflykt och knattrande varningsläte i en dryg halvtimme. Höksångaren var skygg och skulkig och då endast handkikaren var med gick det inte att avgöra om det rörde sig om en yngre (2K) eller en äldre (3K+) hane. När Thomas hämtat tubkikare och kamera stod höksångaren plötsligt inte att finna. Fågeln återsågs dock följande dag av bl.a. Owe Hougström och Stefan Avenfors. Thomas Liebig och Stefan Oscarsson eftersökte sedan fågeln även därpå följande dag, men utan framgång.
Foto: Tommy Ek, Ljungskile
En häckning och en tillfälligt sjungande hane är ett resultat långt ifrån guldåren i slutet av 1900-talet, men tyvärr ganska normalt för senare år. Höksångarens status som häckfågel i Bohuslän är fortsatt kritisk. Arten verkar vara lite kräsen i sitt biotopval och kräver ett visst successionstadium i igenväxningen. Bohuslän ligger ju också i den nordvästra kanten av artens utbredningsområde. Populationstrenden är liknande i Norge. Andreas Gullberg, ledamot av norska rk, skriver i ett mejl att:” Den enda säkra lokalen tror jag är ön Stråholmen i norra Telemark (1-2 par). För ca 10 år sedan försvann arten som häckfågel på den klassiska lokalen Mölen i södra Vestfold. Varje år görs det observationer som tyder att den möjligen häckar sporadiskt på andra lokaler i N Telemark och S Vestfold med trenden är nog dessvärre samma som i Bohuslän.”
Vi får väl aldrig uppleva samma situation som i Estland, där det beräknas finnas 10000(!) par (Cramp, Birds of the Western Palearctic, 1992), men visst vore det synd om vi skulle mista höksångaren som häckfågel i Bohuslän!
Vi vill från Rrk-Bohusläns sida tacka alla som deltagit i sökandet efter höksångare i Bohuslän 2010. Lars Viktorsson
 
 
 

Inventering av storlom

Inventering av storlom kommer i år att göras i Kungälvs kommun. Men även rapporter från övriga Bohuslän är intressant.

Är du intresserad av att titta efter lom i sjöarna i Bohuslän?
Eller har du tips om var det finns lom?

Kontakta i så fall Ronny Charlesson.
Telefon: 0522-233 61 eller 0704-56 10 44
e-post: Ronny_Charlesson@spray.se


Foto: Sussie Carlström

 
 
 

Sjöbod/vindskydd Grosshamn, Ramsvikslandet

BohOF har av Västkuststiftelsen fått tillgång till en sjöbod vid Grosshamn längst ute på Ramsvikslandet. Läs mer

Sjöbod/vindskydd Grosshamn, Ramsvikslandet
BohOF har av Västkuststiftelsen, som förvaltar naturreservaten i länet, fått tillgång till en sjöbod vid Grosshamn längst ute på Ramsvikslandet. Sjöboden är känd av havsfågelskådarna som många gånger kurat i lä för sydvästen bakom nordfasaden. Boden har byggts om av föreningsmedlemmar för havsfågelskådning genom att vi tagit upp fyra öppningsbara luckor ut mot havet samt byggt en altan på den norra sidan.
Västkuststiftelsen har svarat för allt material och vårt åtagande är normal skötsel. Arbete som nu återstår är uppsättande av bänk på utsidan av den östra sidan, byte av en del bräder på sydfasaden samt vindskenor i norr samt ett räcke på altanen. Räcke och bänk avser vi att hinna med under hösten medan bräderna på sydfasaden får vänta till nästa sommaren och mera tjänlig väderlek. Kolla på hemsidan eller kontakta den bodansvarige Lennart Hermansson 070-2670584 om du har lust och kan hjälpa till med arbete. Boden är förberedd med elinstallationer men någon ström är inte påkopplad.

Boden är olåst och kan också fungera som rastställe för besökare i naturreservatet när väderleken är otjänlig. Du möts av öppet hav västerut och vid bra sikt ser du ända upp till Väderöarna i nordväst. Söder och sydväst skyms det öppna vattnet något av Ramsvikslandet och Soteskären.


Du hittar ut till Grosshamn genom att vid bron över Sotenkanalen ta till höger. Följ vägen norrut till Ramsviks Övergård där skylt pekar västerut mot Fykan. Efter en dryg kilometer när du ser öppet hav finns det en parkeringsplats. Parkera här och följ vägen, bomväg, ner till Grosshamn. Vi förväntar oss att boden lämnas i det skick som du själv vill finna den. Boden får inte heller användas som övernattningsställe. Toalett finns i anslutning till baracken bakom skogsdungen innanför den fina vita villan.
 
 
 

Ovanliga fågelgäster i maj-juni 

Ovanliga fågelgäster i maj-juni

Läs mer  .pdf - fil



Fågelgäster maj-juni 2010
En tofslärka gästade Kungshamn under tiden 8-14 juni. Den höll mestadels till kring idrottsplanen och dagiset vid Mejselgatan. Den 13 juni flög den över till Lysekil och visade sig där utanför ICA till och med den 15 juni. Senast tofslärka observerades i Bohuslän var 1994 i Herrestad.
Tofslärka. Foto: Tommy Ek
Den mindre flugsnapparen är också en sällsynt gäst i vårt landskap. En outfärgad hane, 2K, sjöng i Holma bokskog, Brastad den 22-31 maj. En utfärgad vacker hane sjunger utanför Varekil, Bråttkär, sedan den 30 maj.
Varekilsfågeln. Foto: Thomas Liebig Brastadfågeln. Foto: Lennart Hermansson
Bland andra intressanta observationer kan nämnas den skedstork som gästade Tofta våtmark under tiden 9 -14 juni.
 
 
 

Storken i Bohuslän (uppdaterad 21 mars 2010)

Information om den vita storken som övervintrade i Bohuslän. Läs mer

Stork i Bohuslän

Sista observationen av den vita storken är från den 3 mars. Storken har förmodligen dragit till södra Norge, där den har visat sig från den 7 mars.

Den vita stork som dök upp på Mollön i mitten av augusti förra året har blivit en riktig långstannare i Bohuslän. Den är fortfarande kvar och den som vill se storken nu kan åka ut till Ellös. Den har valt att övervintra denna kalla vinter kring sopsorteringsstationen Månsemyr strax öster om samhället och där är den en daglig gäst.
Storken upptäcktes den 18 augusti vid Mollön utanför Uddevalla. Den vita storken ses inte så ofta hos oss men någon kringströvande individ rastar ändå i landskapet nästan årligen.

Foto: Lennart Hermansson

Foto: Lennart Hermansson

Storken är inte ringmärkt och kommer därmed inte från det skånska storkprojektet utan har antagligen kommit in från Danmark eller någon annanstans.

 

Storken befann sig på Mollön fram till den 20 augusti då den tog höjd och flög norrut. Den återupptäcktes på kvällen den 21 augusti vid Färlevfjorden i Munkedal. Här stannade den till den 23 augusti då den lämnade ett lagårdstak och flög norrut. Den observerades senare i Dingle vid 12-tiden med kurs mot norr. Storken rapporteras vara tillbaka i Färlevfjorden kvällen den 26 augusti och var fortfarande på plats i slutet på augusti.

 

Från Dalsland rapporteras också en vit stork vid Ör, vilken upptäcktes den 12 augusti och sågs där till och med den 16 augusti. Den sågs (fotograferades även) dagen därpå vid Bergs mader, men observerades inte där den 18 augusti.

Foto: Lennart Hermansson

Foto: Lennart Hermansson

 
 
 

Vindkraftspolicy



Sveriges Ornitologiska Förening har utarbetat en vindkraftspolicy tillsammans med regionalföreningarna. Policyn är en tydlig markering från SOF:s sida. Policyn efterfrågar samtidigt ytterligare forskning inom området. Läs mer


Foto: Daniel Bengtsson
 
BohOF:s nyhetsarkiv 2010
 
 
 
 
 

Länkar på denna sidan

 
 
 
 
 

Nu har även föreningen Instagram!
Följ oss på @bohof_com

Köp BohOF sortiment
 
Länk till Studiefrämjandet
 
 
Länk till NyttoData
 
 
Se diplomet i full skala
BohOF sponsrar "Kungsörn 2016"