Fågelstationens historia

Eggegrunds fågelstation 1977-2012
Per Aspenberg, nov 2012
 
Intresset vaknade på 60-talet
Eftersommaren 1966 började gävleornitologer för första gången mer regelbundet besöka Eggegrund för veckolånga vistelser på ön under sträcktider. Transporterna ordnades gratis via välvilliga lotsar och fyrvaktare. Övernattning skedde i någon av två stugor som ornitolgerna då hade möjlighet att låna. Flertalet av den tidens expeditioner finns dokumenterade fågelmässigt, bl a genom att dagssummor noterades redan då för varje observerad fågelart.
I samband med att de ovannämnda övernattningsstugorna bytte ägare i början av 70-talet minskade också möjligheterna till bekväma längre sejourer på ön och denna typ av besök från ornitologerna upphörde därmed i praktiken för några år.
 
Fyrtiotalisterna blir ringmärkare
När GLOF bildades 1974 (och några år senare Gävle Fågelklubb) placerades dock redan från början Eggegrund på listan över föreningarnas exkursionsmål. Detta bidrog till ett pånyttfött intresse bland ornitologerna för lokalen. Hos den breda gruppen fågelintresserade hade just vid det här laget ringmärkning som metod kommit i blickpunkten på allvar. Våren 1977 startades för första gången försöksvis småfågelfångst med slöjnät härute. Pionjärerna (L Risberg, L Strindberg och P Aspenberg) fick möjlighet att låna Sjöfartsverkets teknikerbostad.
Årsskiftet 1977-78 rationaliserade Sjöfartsverket bort fyrpersonalen från Eggegrund. I det läget gavs GLOF chansen att hyra en av de gamla tomma fyrvaktarlägenheterna. Med denna lägenhet som bas kunde ringmärkning av rastande småfåglar på flyttning övergå till en mer permanent verksamhet.
 
Privatmärkarna startar fågelstation
Under åren 1977-85 ansvarade respektive tjänstgörande ringmärkare för sin märkning själv och använde ringar utkvitterade i eget namn från Ringmärkningscentralen på  Riksmuseum.  Av flera skäl var detta upplägg opraktiskt. Det kunde t ex vara svårt att hålla reda på om fångade redan märkta fåglar var ringmärkta tidigare just på Eggegrund  eller annorstädes. En naturligt steg var bl a av detta skäl därför att upphöja Eggegrund till fågelstation med egna beställningar av ringar, så småningom egen årlig rapportering i SOF:s årsbok ”Fågelåret” osv. Från och med våren 1986 arbetar märkarna på detta sätt.
 
Verksamheten sväller
Utvecklingen när det gällde bemmanade dagar, antal märkta fåglar osv visade en stadigt uppåtgående trend ända fram till 1991. Årsinsatsen gjordes som mest med en vårsäsong från ungefär 1 april till 10 juni och en höstsäsong från 10 augusti till 5 november till vilket kan läggas några veckors sommarmärkning inriktad på häckfåglar. Antalet fångade fåglar låg under toppåren på 10-14.000, vilket i varje fall med dessa mått mätt gjorde Eggegrund till en av de stora stationerna i landet.
Av flera olika skäl blev det allt svårare att bemanna samma långt utdragna vår- och höstsäsonger som tidigare. Under 2000-talet har nätfångsten inskränkts till runt fem veckor på hösten och någon-några veckor på våren. Varje år har dock gjorts besök sommartid för häckfågeltaxering och ungfågelmärkning.

Eggegrund ett naturreservat
Med huvudsyftet att få till en skötsel som kunde stoppa igenväxningen agerade GLOF och Gävle Fågelklubb 1989 för att försöka göra Eggegrund till naturreservat. Öns öppna örtbackar hade med tiden invaderats av trivialare arter som vide och mjölkört och de halvöppna buskmarkerna med getapel och skogstry hade slutits mer och mer av tall och en. Den 15 april 1996 beslutade länsstyrelsen formellt om att göra Eggegrund med några intilliggande öar till naturvårdsområde. Skötselplanen innehåller rekommendationer om röjning och bete. Från sommaren 2005 sker bete av får på huvudön. Fåren går fritt på hela västra delen av ön medan passage till hamnviken och Fyrön för fåren spärras av stängsel. 
  • Länsstyrelsens beskrivning av reservatet: <länk>
  • Reservatsföreskrifter hittas på: <länk> (.pdf)

Elektriciteten avstängd
Sista augusti 2009 stängdes elförsörjningen av till ön. Den hade tidigare fungerat via bottenkabel från land. I fyrvaktarhuset finns nu ett 12V-system drivet av solceller. Det räcker för att garantera belysningen med lysdiodlampor, laddning av mobiltelefoner och datorer, men inte så mycket mer. Bänkspis och kylskåp drivs via gasolsystem. Värmeförsörjningen är ordnad via en vedkamin. För mer detaljer om boende se: <länk>
 
 
Verksamheten som den drivs nu
Ett typiskt upplägg numera är att en grupp om 2-5 personer tar hand om en vecka vid stationen och då använder 20-25 eller ibland ännu fler slöjnät. Några nät är arrangerade i en eller två så kallade näthissar med två nät i höjd. Standardiserad fångst tillämpas inte utan antal nät anpassas efter väder samt efter tillgång på fåglar och plockare/märkare. Ringmärkningsdata samt dagssummor för varje art påträffad på ön bokförs regelmässigt, liksom utförliga anteckningar i fågelstationens dagbok. Övernattning sker kostnadsfritt under vår- och höstsäsong i den numera av kommunen förvaltade lägenheten i fyrvaktarhuset.
Stationen, och inte minst själva ön, har alltid av besökarna upplevts som mycket charmig med en ostörd och inspirerande arbetsmiljö på den isolerade ön.