Rutiner för besökande ringmärkare


Per A november 2012
Kungsfågelsångare & Taigasångare
Foto:  K-G Källebrink

Verksamheten vid Eggegrunds fågelstation bedrivs inom  i stort sett två områden:
  • flyttfågelstudier (främst fångst och ringmärkning av rastande tättingar)
  • häckfågelstudier (årliga taxeringar och pullmärkning av tärnor och tobisgrisslor)
Häckfågelstudierna försiggår huvudsakligen under sommaren, då lägenheten inte står till stationens förfogande. Boendet är då löst på privat basis.
Besökarna som denna information riktas till antas därför vara sysselsatta som ringmärkare eller assistenter till d:o vår eller höst. De åliggande som då medföljer besökarna är att:
  • dagligen göra dagboksanteckningar betr väder, aktiviteter, observationer och märkning 
  • i dagboken notera antalet nät och tid för start och avslut av dagens fångst
  • dagligen fylla i artblad och ange skattade antal av varje art sedd på ön
  • löpande fylla i stationens märkprotokoll om märkning, kontroller, förolyckade fåglar mm
  • löpande dataregistrera fältprotokollen på stationens laptop i programmet Fagel2. 
Det står givetvis besökarna fritt att rapportera fågelobservationer till web-systemet Artportalen. Vänligen se till att undvika att flera personer rapporterar samma ringmärkta fågel var för sig. Om tre besökare alla rapporterar ”taigasångare 1 ringmärkt” uppfattas det som tre ringmärkta. Använd ”märkt / individmärkt” i dessa fall.
 


Förvar av utrustning

Ringmärkningsutrustningen förvaras (när den ej används) på vinden ovanför lägenheten.
Märkarna får en särskild tillgång via kommunen till en nyckel som ger tillträde till vinden direkt via trappan från lägenheten. På vinden återfinns:
  • Ringmärkarväska med tänger, linjaler, våg, ringar, Svenssons guide mm
  • Extra ringar
  • Nät normalt i påsar, förhoppningsvis märkta gällande längd & kvalitet 
  • Förvaringspåsar ”burkar”
  • Div litteratur
  • Fältprotokoll mapp med olika protokoll och instruktioner
  • Verktyg häcksaxar, sågar mm


Förvar av nätpinnar, uppsättning-nedtagning av nät

På ön används fr a träpinnar av gran. Dessa förvaras när de ej används på tre platser (se karta):
”Svackan”, märkplatsen och V-sidan. När nya nät sätts upp stagas dessa med nylonsnören. Var noga med att ta bort alla snören från buskar och träd när näten tas ned. Rulla gärna ihop användbara snören så att de kan återanvändas. 
Praxis är att lämna näten hoprullade över natten så länge kontinuerlig verksamhet drivs. Om bemanningen bryts (även bara för ett par dagar) måste näten tas ned. Lägg nät av olika kvalitet och längd i olika uppmärkta nätpåsar.
Normalt brukar också två näthissar sättas upp varje år. Materialet i form av stålstolpar och linor förvaras under icke märksäsong i tallskogen vid dessa nätplatser.
Det är viktigt att löpande bedöma tillströmningen av fåglar, så att inte ohållbart många fångas inom kort tid. Det handlar om två arter där detta kan ske; kungsfåglar sept-början av oktober samt gråsiska oktober-november. Undvik att hamna i ett sådant läge att näten inte hinner plockas var 30:e minut.
På Eggegrund praktiseras inte standardiserad fångst, d.v.s. fasta nätplatser under given tid. Anledningen är främst att näten är vindutsatta och inte i olika områden skilda dagar kan användas på ett betryggande sätt för fåglarna.
 


Området för fångst

Eggegrund ingår i ett Naturreservat förvaltat av kommunen. I gällande föreskrifter från 1996  anges överraskande nog t ex att "..det är förbjudet att utan kommunens tillstånd bedriva ringmärkning" men senare i texten "Verksamheten får fortgå, men först efter tillstånd av kommunen. vegetation får inte röjas på fångstplatser förrän detta är godkänt i förvaltarens åtgärdsplan"  Stationens praxis har dessutom på uppmaning från länsstyrelsen valt att begränsa märkningen geografiskt till det område som framgår av kartan. Stationen verkar av taktiska good will-skäl för att undvika nätuppsättning på Fyrön, i synnerhet om stugor eller lägenheter är bebodda för tillfället.
Under häckningssäsong (i  första hand månaderna maj-juni) måste nätfångst nära stranden t ex på V-sidan undvikas. Vid varje besök vid sådana nät varnar måsfåglarna och områdets tobisgrisslor lämnar då bona. De år nät använts nära grisslornas bon har de misslyckats med häckningarna.
 


Märkplatser

Stationen har ingen permanent plats som tillhåll för märkarna. Varje år arrangeras det dock med ett mer tillfälligt regnskydd (se karta) som då blir den normala platsen för märkning och där viss utrustning (som förvaringspåsar och sittunderlag) kan förvaras nattetid. Om vädret är angenämt sker märkningen ibland uppe vid Fyrruinen, där ett enklare arrangemang finns med bordsskiva osv och där mer uppmärksamheten enklare kan riktas mot sträckande fåglar.


Vid fångst av rariteter

Dokumentera fågeln så väl det över huvud taget är möjligt med extra biometri (typ inskärningar på hp) . För in extra biometri i Fagel2 också. Tag fotos från olika vinklar där dräktkaraktärer framgår. Gör en RK-rapportering via Svalan. Detta är välkommet av Rrk Gästrikland  även för vad som hos oss betraktas som ovanliga fynd, men inte har Rk-stämpel.


Vid fångst av redan ringmärkta fåglar

Om det rör sig om en svensk ring kan det förstås handla om en tidigare märkt på ön. Alla utomdags-kontroller skall ju registreras i Fagel2. Om man (som det är tänkt) använder stationens RingDB så ges i Fagel2 besked om det rör sig om en egen kontroll. Om ej så är fallet kommer kontrollen automatiskt att utmynna i ett återfyndsmeddelande från Riksmuseum-RC. För att säkra att en främmande kontroll inte tappas bort hör det till rutinen att dokumentera den även i dagboken med biometri och allt. Det finns självklart även skäl att av rent intresse för läsaren anteckna kontrollen i dagboken.
I övrigt vill stationen referera till Riksmuseum/Ringmärkningscentralens handledningar och instruktioner : <länk>