Ett bra år för kungsörnen, men mörka moln tornar upp sig

Den gångna sommaren har varit ganska bra för kungsörnen i Sverige. Det konstaterades när årets häckningsresultat presenterades i samband med det årliga kungsörnssymposiet. Det hölls i år på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och hade samlat 108 deltagare. Årets konferens fokuserade på åtgärdsprogrammet, eldöden, faunakriminalitet och inventering. Tyvärr kunde deltagarna konstatera att åtgärdsprogrammet tillåtits samla damm i en byrålåda istället för att sättas i verket. Att det är dags för förändringar och för myndigheterna att faktiskt agera blev tydligt. Mer om det senare.

Under 2015 noterades 281 häckande par, 233 lyckade häckningar och 262 flygfärdiga ungar. Dessa häckningar fördelades på:

Norra Sverige: 215 häckande par, 194 lyckade häckningar och 217 ungar.

Södra Sverige: 30 häckande par, 8 lyckade häckningar och 10 ungar.

Gotland: 36 häckande par, 31 lyckade häckningar och 35 ungar.

Trots detta förhållandevis goda resultat ser ändå framtiden inte särskilt ljus ut. Anledningen är framför allt den höga dödligheten bland örnar på grund av tågtrafik och blyförgiftning.

Från Trafikverkets sida gavs en ganska dyster bild om förutsättningarna för att minska omfattningen av trafikdödade örnar. Idag har 40 procent av alla döda kungsörnar som kommer till Naturhistoriska riksmuseet dödats av tåg! Orsaken är att örnarna lockas till älgar, rådjur och renar som blivit påkörda av tåg och som sedan blivit liggande på banvallen. En insatsstyrka ska förvisso införas för att, till att börja med, förbättra kommunikationen mellan olika led i kedjan, exempelvis dataöverföring från järnvägsoperatörer till polisen. Men som utomstående förvånas man över att det efter en viltolycka idag uppenbarligen inte går att direkt skicka tågets GPS-koordinater till polisen, så att de i sin tur kan vidarebefordra dessa till de jägare som får i uppgift att spåra upp och avlägsna påkörda djur. Vidare verkar resurser saknas för att underhålla de stängsel som ska hindra djur att röra sig på banvallen.

Ett annat problem för örnarna är som sagt blyförgiftning. Björn Helander redovisade en (ännu icke publicerad) studie av förekomsten av bly i svenska örnar. Den visar att en inte obetydlig andel av de under perioden 2007–2014 analyserade kungsörnarna och havsörnarna innehöll dödliga halter av bly. Problemet är således fortfarande högaktuellt och värre för havsörn än kungsörn. Skillnaden mellan arterna förklaras troligen av att delar av havsörnsstammen exponeras för bly i högre grad. Om havsörnsmaterialet delades upp mellan skärgårdslän och inlandet var andelen blyförgiftade betydligt högre i skärgårdslänen. Änder med blyhagel i sig är troligen en starkt bidragande orsak till örnarnas exponering.

Andra intressanta ämnen som berördes vid kungsörnssymposiet var faunakriminalitet i Storbritannien, redovisat av en av RSPB:s egna agenter (RSPB har faktiskt flera personer som uteslutande jobbar med detnna fråga), samt problemet med fågeldöd på grund av elledningar, redovisat av representant från NABU (BirdLife i Tyskland, som kommit mycket längre än Sverige på detta område).

(Daniel Bengtsson – AW)