Sjömosjön

 

Av Åke Lorin
 

 

Beskrivning av området

Sjömosjön är en grund näringsrik utvidgning av Arbogaån som följer den förkastningsbrant som i väst- östlig riktning finns mellan Fellingsbro och Arboga. Norr om ån är marken flack medan södra sidan är brantare längs skogsområdet Käglan.

Längs ån och runt sjön ligger odlade marker som närmast ån är sanka och tidvis svämmas över. Sjömosjön är grund och växer fortlöpande igen. Av den anledningen anlades längs sjöns norra sida en kanal för att öka genomströmningen och förebygga översvämningar på de odlade markerna. Kanalen har medfört att klarvattenytorna i själva sjön minskat p.g.a. igenväxning. Vid sjöns södra strand är vegetationszoneringen tydlig. Olika arter av flytbladsväxter finns över hela sjön. Omedelbart öster om sjön finns en åskulle med intressant lund- respektive ängsflora samt partier med kalkpåverkade vegetationstyper med intressant mossflora.

Fågellivet är rikt. Svalan visar vid en kontroll 2011 att drygt 210 olika arter har noterats i sjön och dess närmaste omgivningar sedan 80-talet. Av dessa har ca 140 arter setts på båda sidor om landskapsgränsen, ca 60 enbart på västmanlandssidan medan färre än 10 har noterats enbart på närkesidan.

En stor del av dessa är rastande flyttfåglar, t ex i nordligare trakter häckande änder, vadare och tättingar. Bland de häckande arterna märks änder, gäss, svanar, rallfåglar och sångare. Havsörn, brun kärrhök, duvhök och fiskgjuse förekommer mer regelbundet inom området.

Karta över Sjömosjön med omgivningar. Från Sven-Olof Eriksson, Frövi


Vägbeskrivning

Färdas man norr om Mälaren tar man väg 249 mellan Arboga och Fellingsbro och Arboga. Där väljer man väg 815 mot Örebro och efter 2 km väg 829 mot Götlunda. Efter ca 3 km kommer man fram till avtagsväg mot Sjömo. Vid byn Sjömo finns P-plats för några personbilar.

Kommer man från Arboga söder om Mälaren kan man åka upp till E18/E20 genom Arboga och följa beskrivningen ovan. Alternativt kan man ta gamla Örebrovägen, 572, till Götlunda och därifrån åka norrut på väg 567 mot Fellingsbro. Sjömo når man efter ca 7 km på väg 570 och väg 578. Den senare vägen är den samma som 815 norr om länsgränsen. Kommer man söderifrån via E18/E20 riktning Arboga följer man vid trafikplats Hjortstorp skyltning mot Fellingsbro, väg 815. Alternativt kan man fortsätta fram till Glanshammar där man åker in mot samhället och i dess östra del letar reda på väg 817 mot Fellingsbro. Efter 3 km kommer man ut på väg 815 mellan Örebro och Fellingsbro.

Vill man inte promenera från Sjöhagen runt Sjömosjöns södra sida för att komma ut till Hornudden och Köge holme på igenväxande stigar, får man gå tillbaka till Sjömo, hämta bilen och åka vägen ned mot Götlunda. Efter 5 km kommer man till Runeberg, åker österut mot Röfors men svänger redan efter ca 150 m västerut mot Urvalla. Vid gärdeskant intill fornborg parkerar man bilen och går till fots vägen mot Sjömosjön. Efter 250m följer man gärdesvägen 500m norrut till Hornudden.

 


Observationsplats:

Generellt om obsplatser

Flyttande arter kan tidvis förekomma i goda antal men beträffande t ex vadare behövs att delar av gärdena är översvämmade och att de dessutom är utan hög vegetation. De heta platserna utefter ån är inte de samma från tid till annan utan måste eftersökas.

Den klassiska utsiktspunkten har varit berget i förkastningskanten vid gården Sjömo men där finns numera ingen utsiktsmöjlighet. Fortsätt därför vägen mot Sjölunda förbi de tre byggnaderna på sjösidan och ytterligare ca 40 m till P-plats för ca 4 bilar. Fortsätt gående i vägens riktning och gå ut på den bergknalle som ses på sjösidan. Här har man utsikt över igenväxande vattenytor i Sjömosjöns västra del. Med tubkikare kan större arter hittas på andra sidan ån mellan Västvalla och Nederby. Mot öster finns ingen sikt på grund av skog. Från utsiktspunkten kan man promenera en smalare och igenväxande stig ned mot sjön till utsiktspunkt med begränsad utsikt och en gammal bänk.

Kolne holme (anges på vissa kartverk som Köge holme) med Hornudden väster därom. Dessa platser når man om man fortsätter från ovan beskrivna utsiktspunkt, promenerar genom en något risig skog, följer nivåkurvorna österut fram till gärdesväg längs åkerkanten. Fortsätt vägen österut ca 600 m från gärdeshörnet och ta sedan åkervägen som norrut går tvärs över gärdet. När du passerat genom långsmal åkerholme når du skogsklädd moränkulle (Köge holme). Därifrån ser man ut över omkringliggande gärden, i väster Hornudden och Sjömosjön och vattenytan i kanalen. Norrut ser man gärdena mot Västvalla på norra sidan om Arbogaån och vidare österut mot Nederby. Mot öster ses gärdena på båda sidorna om Arbogaån.

Landskapsgränsen går mitt i ån så närkearter noteras söder om ån och västmanlandarter norr därom.

Orrkilen ligger väster om Sjömo. Åker man Götlundavägen från Sjömo i riktning mot Fellingsbro kommer man ungefär halvvägs till Örebrovägskorset till tre byggnader. Ca 50 m öster om dessa parkerar man bilen i anslutning till den skogsväg som mot norr leder ner mot ån. Vägen slutar på gärden med energiskog och litet öster om vägen finns U-formad damm grävd. Lokalen är mest känd för att det litet öster om dammarna år 2009 efter häftiga sommarregn fanns ett gärde med idealiska förhållanden för vadare under tiden för deras återsträck. Se generellt om lokaler ovan.

Lämnar man Närke norrut och passerar ån och Fellingsbro finns en observationsplats vid Västvalla. Trehundra meter öster om bebyggelsen i Fellingsbro på väg 249 tar man av mot reningsverket som passeras. Framme vid gården Västvalla parkerar man bilen i kurvan där björkallén börjar. Därifrån promenerar man vägen förbi byggnaderna österut och fram till en åkerholme ca 150 m ut på gärdet. Från holmens östsida ser man ut över vätor intill bäck.

På västmanlandsidan finns en vägslinga som man kan använda sig av för att leta jagande rov-fåglar, rastande gäss på gärdena etc. Från väg 249 mellan Fellingsbro och Arboga åker man in till Nederby där man sedan viker av mot öster till obsplatsen Kullen. Fortsätter man österut kommer man efter någon km upp på väg 249 igen.

 


Karaktärsarter

Vinter

Tidgare var Sjömosjön känd för att hysa övervintrande sjöfåglar som sångsvanar, änder och storskrakar. Numera fryser ån snabbt igen helt vid kyla varför dessa arter tidvis saknas.

Vår

När vakar uppstår i ån och sjön återkommer arterna ovan och när gärdena börjar bli snöfria rastar många gäss, vipor, starar m.fl. Om gärdena litet senare översvämmas rastar gärna många arter vadare på väg norrut.

Sommar

Sångare som gillar våta miljöer och igenväxningsmarker och som förekommer så gott som årligen är: sävsångare, gräshoppssångare, flodsångare, rörsångare, kärrsångare och näktergal. Andra arter som förekommer är kornknarr och vaktel.

Rosenfink är årlig. Skogen är nära så grönsångare och härmsångare finns. Brun kärrhök häckar, fiskgjusar näringssöker. Tornfalk häckar och syns regelbundet. Duvhök finns i intilliggande skogsmark.

Översvämmas gärden av sommarregn vid lämplig tid för retursträckande vadare kan de rasta på lämpliga ställen, ibland rikligt. Exempel på arter som setts: mosnäppa, spovsnäppa, kärrsnäppa, brushane, dvärgbeckasin, enkelbeckasin, rödspov, småspov, storspov, svartsnäppa, gluttsnäppa, grönbena, rödbena, roskarl m.fl.

Höst

I omvänd ordning mot på våren passerar flyttfåglar. Goda möjligheter finns då att se rovfåglar som ormvråkar, blå kärrhökar, enstaka kungsörnar bland mer vanliga havsörnar. På öppnare ytor rastar gässen, viporna och stararna. Ibland ses lappsparv och snösparv.

 


Anmärkningsvärda fynd

Svartvingad vadarsvala 1992, citronärla 1996, ägretthäger och svart stork 2001, lappuggla 2006, stäpphök 2007, och gransångare under häckningstid några år, senast 2010.
 

Länkar