Markasjön

av Håkan Johannesson
 

 

Beskrivning av området

   Vy över Markasjön 1932. 
   Foto: Sam Lindskog (ÖLM)

Området söder om nuvarande Universitetet i Almby och koloniområdet Domarringen i Örebro har sedan länge kallats för Markasjön. Genom området gick fram till 1962 den smalspåriga järnvägen Örebro - Pålsboda, som till åtskilliga ornitologers glädje även passerade Kvismaren. Någon gång under perioden 1963-64 reducerades Markasjön till dess nuvarande ynka storlek på 1 hektar genom ett jordskred framkallat av tippning av schaktmassor utmed norra sidan av järnvägsbanken som gled ut i sjön. Det sanka området som uppkom väster om sjön består numera av orörd alskog. Sänkan söder om Domarringens koloniområde och norr om järnvägsbanken förvandlades i samband med kommunens restaureringsåtgärder år 2000 till en attraktiv våtmark på 6 hektar genom en enkel vallbyggnad. Detta område döptes till Domarkärret. Det sålunda viktigt att skilja på Markasjön och Domarkärret bland annat vid ornitologisk rapportering. Markaskogen, barrskogen söder om våtmarkerna, utnyttjas flitigt till orientering och allmän motion.
 

Vägbeskrivning

Från centrala Örebro följ skyltar till Universitetet. Till Markasjön: Vid rondellen tag av till Åstadalsvägen, åk denna 350 m och parkera till vänster. Promenera 500 m österut på f d banvallen. Till Domarkärret: Åk upp och förbi Universitetet. Efter 1200 m syns koloniområdet. Parkera och gå utmed områdets östra staket.
 

Observationsplats: GIH

Från höjden och cykelvägen söder om universitetets fotbollsplan har man en utmärkt utsikt över Markasjön.
 

Observationsplats: Stenhöjden

Vägen utmed östra staketet på koloniområdet leder fram till ett stenskravel på en mindre höjd, varifrån Domarkärret kan beskådas österifrån.
 

Observationsplats: Banvallen

Fortsätter man denna väg/stig kommer man efter 200 m upp på f d banvallen, där omedelbart till höger en fin vy fås av hela Domarkärret.
 

Karaktärsarter

Området är som mest intressant under april-augusti och präglas främst av häckande våtmarksarter såsom smådopping, svarthakedopping, Anasänder, rörhöna och sothöna. Årligen häckande vadare är tofsvipa, mindre strandpipare, enkelbeckasin och skogssnäppa. Antalet rastande vadare är dock synnerligen blygsamt. Skogspartiet söder om våtmarkerna domineras av hackspettar, barrskogsmesar, gärdsmyg och sångare (framför allt grönsångare).
 

Länkar