Långroudden-Kronören-Skärjavan

Skärjavan efter restaureringen. Foto: Thomas Birkö.
Kronören med omgivningar.
 
Var:
Följ avtagsvägen från Lögdeå mot Långron.Efter tre kilometer ligger den fina fågelsjön Skärjavan på vänster sida. 
 
Två kilometer efter det smala näset Gavelbänken har man Kronörengården på höger sida. Här kan man parkera och med hjälp av naturreservatets orienteringsskyltar upptäcka Kronörens
 centrala delar. Öppna havet avspanas bäst från Långroudden, som man når från vändplanen
vid vägslutet genom att följa stranden eller vägen som sticker av mot väster norr om vändplanen.

När:
 I April och Maj har man i regel goda siffror av åtskilliga arter änder, vitfåglar, lommar,
doppingar, vissa vadare, rovfåglar och tordmule. Den bästa tiden är 1-20 maj, dvs.mellan de magnifika sträckperioderna av skrattmås och storlom. Artrikedomen av sjungande och rastande fåglar brukar vara stor i slutet av maj morgonvistelser på 4-6 timmar till fots har flera gånger inbringat mer än 100 arter! .Sträckaktiviteten pågår vissa år in i juni med arktiska vadare och fjällfåglar som sjöorre och alfågel.

Under hösten vänds uppmärksamheten med fördel ånyo mot Långroudden. Pålandsvindar kan ge bra siffror av änder och vitfåglar när som helst mellan augusti och december. Nordvästvindar ger i september och oktober stora antal finkar, piplärkor, fjällvråkar och ringduvor. I strandskogarna är mindre och tretåig hackspett samt gråspett regelbundna gäster under hösten. Långt in november kan sena eftersläntrande tättingar ses i samma miljö.

Naturbeskrivning:
Kronörenområdet är en flack välutbildad landhöjningsskärgård med många myrar och havsvikar i olika avsnörningstadier. Vägförbindelse saknades länge, varför området blivit relativt lite exploaterat. Den del som är naturreservat är i stort sett obebyggd och förskonad från skogsbruk. 
 
De finaste skogsartierna återfinns på västra Kronören och på öarna öst och väst därom. På StorSandskäret finns ex. opåverkad barr-blandskog med mycket grova tallar.
 
Strandlinjen är låg och stenig och erbjuder inga naturliga utkikspunkter. Från Långroudden har man ändå god uppsikt över det kustbundna fågelsträcket. Nordväst därom ligger de finaste med skärgårdspartierna med många fågelrika öar. Skärjavan i Rönnholm är den enda kvarvarande stora vassrika sjön i länets Södra kustland. Den kantas i ost och nordost av spännande skogs-och myrmarker.
 
Fåglar:
 Området är rikt på sträckfåglar. De kustnära granskogarna har en rik häckfågelfauna,där
typiska  inslag är bofink ,koltrast ,järpe, rödhake, rödvingetrast, tretåig hackspett och lärkfalk.På hällmarkspartierna finner hålbyggare som flugsnappare, tofsmes och göktyta en fristad från skogsbruket. I vikar och fjärdar samt på de många skären finns en individrik uppsättning häckande kustfåglar. Vanligast är fiskmås (380 par i reservatet), svärta (300 par), skrattmås (250 par), silvertärna (225 par), vigg (150 par),tobisgrissla (100-125 par), silltrut (100 par)och småskrake (100 par). Arter som grågås, bergand, ejder, strandskata och roskarl har för landsakpet som helhet starka stammar här. Labb och skräntärna häckar också här.
 
Sträckaktiviteten. Ett besök i juni bör omfatta Skärjavan,där vattenrall,småfläckig sumphöna, brun kärrhök och rörsångare länge varit regelbundna. Kring vasshavet sitter ofta andra sångare och på fälten i sydväst betar flockar med grågäss under sommarnätterna. Skärjavan har på de senaste åren restaurerats och en del öppna vattenområdet har tagits upp. En obeservationplats är byggd i anslutning till vägen
 
Kronörenområdet har den kortvarigaste havsisen längs länets fastlandskust och alla lite härdigare änder, måsar och alkor brukar ses till nyåret. Milda vintrar stannar enstaka alfåglar,storskrakar, knipor, gräsänder,havstrutar, fiskmåsar och tobisgrisslor kvar och förhindrar onödigt sängslitage under den mörka tid som annars kan bli lättjefull också för ornitologer.
Fågeltornet i Skärjavan. Foto. Thomas Birkö.