Förslag till naturplan Örebro kommun

Örebro kommun har tagit fram en naturplan för de kommande fem åren.  Naturplanen utgår från natur- och grönområdena i kommunen som resurs. Denna resurs ska värnas och utvecklas för att säkerställa biologisk mångfald, attraktiva boendemiljöer, stärkt folkhälsa, ökad turism och möjligheter till en aktiv fritid. Naturplanen ska ligga till grund för kommunens strategiska arbete med naturvård, fritid och friluftsliv, samt tätortsnära park- och grönområden.
 
I planen pekar man ut ett antal viktiga områden, bland annat områden i landskapet med höga värden för naturvård, friluftsliv och naturturism. Bland dessa finns:
1.      Våtmarkslandskapet, med Tysslingen, Kvismaren och Oset & Rynningeviken
2.      Kilsbergen
3.      Hjälmarlandskapet
4.      Järleån
Naturplanen talar om alla de åtgårder man vidtagit för att förbättra den biologiska mångfalden, här är ett exempel som påverkar oss fågelskådare:
”Örebro kommun har arbetat med restaureringar i alla de stora våtmarksområdena Tysslingen, Kvismaren, Oset och Rynningeviken. Att kommunen fortsätter att ha en aktiv roll i detta arbete är viktigt både ur naturvårdssynpunkt och ur ett socialt perspektiv. Det rika fågellivet i dessa områden gör även att de är en viktig resurs i utvecklingen av naturturism i kommunen.”

Vill du läsa naturplanen i sin helhet: klicka här
 

Här är NOF:s remissvar

Närkes Ornitologiska Förening (NOF) har beretts möjlighet att yttra sig över naturplanen för Örebro kommun, och också fått förlängd svarstid till den 30 juni.

 
NOF är en ideell förening som organiserar fågelskådare i Närke. Vi hade vid årsskiftet över 500 medlemmar, och under första halvåret har vi haft över 1 000 deltagare på våra arrangemang (av vilka nästan alla varit inom Örebro kommun), av dem över 40 % kvinnor. Vi anser att fågelskådning, en företeelse som är på frammarsch både lokalt och i riket, är ett typexempel på samspelet mellan naturvård och friluftsliv. Vi kommer att koncentrera våra synpunkter på just detta samspel, ur ett fågelperspektiv.
 
Inledningsvis vill vi konstatera att förutsättningarna för fågelskådning inom Örebro kommun är utomordentliga och knappast överträffas av någon annan kommun i landet. Örebro kommun har gjort stora insatser på detta område, t.ex. inom områdena Oset-Rynningeviken och Kvismaren. Vi noterar med glädje att naturplanen harfortsatt höga mål inom naturvårdsarbetet. Möjligen kan vi sakna ett uttalat fågelperspektiv i vissa avseenden. Vårt remissvar inriktas därför på att belysa områden där planen kan bli ännu bättre.
 
Det finns ett stort antal områden inom kommunen som har stora naturvärden utan att vara skyddade. Vi anser att det bör vara av högsta prioritet att ge dem detta skydd. Det mest slående exemplet är norra och södra ständerna av Hjälmaren. De har stora naturvärden och ligger nära centralorten, men saknar nästan helt formellt skydd. Vi anser att dessa områden bör säkras för framtiden och undantas från exploatering. Det sker enklast genom att utse lämpliga områden till naturskyddsområden. Vad gäller områden med särskilt rikt fågelliv vill vi särskilt peka på området Segersjö – Yxnäset – Biskopsvrak. Eftersom det är relativt glesbebyggt lämpar det sig väl för att få formell status som naturskyddsområde eller t.o.m. Natura2000-status. Dessa åtgärder ligger inom ramen för de övergripande målen på sidan 9. Vi anser också att just detta mål skulle vinna på en konkretisering. Som det nu är skrivet kommer de konkreta åtgärderna inom de olika delområdena. Vi anser dock att t.ex. en skrivning om att arbeta för ett antal nya naturreservat skulle rymmas under detta övergripande mål.
 
Vi vill vidare påpeka att många sjöar och vattendrag med stora fågelskyddsvärden saknar strandskydd. Det gäller t.ex. sjön Lången, Svartåns hela sträckning samt Täljeån – Kvismare kanal. Här bör kommunen, i samarbete med Länsstyrelsen, verka för ett utökat strandskydd. Skrivningarna i planen om Järleån (sidan 14) kan lämpligen kompletteras med motsvarande skrivningar om dessa områden.
 
Under avsnittet Odlingslandskap noteras att det moderna jordbruket skapat helt nya förutsättningar. Vi ser också att många av jordbrukslandskapets fåglar har en mycket negativ utveckling; t.o.m. en fågel som sånglärkan är på stark tillbakagång. Trots detta inriktas nästan alla åtgärder inom detta avsnitt på ängs- och betesmark. Vi anser att dessa (viktiga) åtgärder bör kompletteras med ett antal åtgärder för att säkra biotoper för arter som sånglärka och ortolansparv. Detta kan t.ex. ske via avtal med lämpliga jordbrukare.
 
I avsnittet Skog anges att ”En viktig del av kommunens naturvårdsarbete handlar om att säkerställa skogsområden med höga natur- och rekreationsvärden” (sidan 11). Vi vill komplettera åtgärdena under detta avsnitt i några avseenden.
 
Kommunen har förklarat sig villig att satsa på utökad vindkraft. NOF är positivt till vindkraft, men anser att större hänsyn än i dagsläget måste tas till naturvärden vid lokalisering av vindkraftverk. Detta gäller inte minst vindkraftparker, där inverkan på fågellivet är proportionellt större genom den fragmentisering som anläggningarna medför. Vi önskar att ett nytt delmål formuleras som anger att kommunen skall ta största möjliga hänsyn till naturvärdena vid vindkraftsutbyggnad inom kommunen. (Att viss hänsyn skall tas ingår redan i dagens lagstiftning.) Motsvarande delmål skulle också kunna formuleras för övriga naturtyper.
 
Vi anser vidare att målen för att skydda skog med höga natur- och rekreationsvärden är för lågt satta. Vi anser att kommunen, i samarbete med skogsägare som t.ex. Sveaskog, skulle kunna agera för skydd av betydligt större skogsarealer. Ett konkret exempel på ett område som bör skyddas är området Brevens bruk – Bruna bergen, med dess rika förekomst av bl.a. skogshöns och rovfåglar. Även om detta område är en produktionsskog bör det gå att finna vägar att ge området ett bra skydd, kanske liknande det arbete med ekoparker som Sveaskog arbetar med.
 
I förslaget till policy för kommunens skogsbruk (sidan 26) anges att skogsbruket skall vara certifierat enligt FSC eller motsvarande standard. Vi vill påpeka att FSC kritiseras av många naturvårdsintressenter, både på principiella grunder och – framför allt – på grund av hur regelvereket fungerar i praktiken. Så har t.ex. Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna lämnat svenska FSC. FSC skall nu revideras, och vi anser att kommunen bör följa denna process noga. Om inte resultatet av certifieringen blir tillfredställande bör kommunen på eget initiativ anta skärpta regler.
 
Under rubriken Kompensation av höga värden står ”Funktioner och höga värden som ändå går förlorade vid en exploatering ska, där det är möjligt, återskapas i närområdet eller på annan plats i kommunen.” Vi tycker att uttrycket ”där det är möjligt” gör ställningstagandet näst intill tandlöst. Dessa fyra ord bör utgå.
 
Ett av de fyra områden som pekas ut på förstasidan är Turism. Trots denna markering nämns mycket litet om turism i Naturplanen. Något försiktigt anges på sidan 21 att kommunens roll är att ”säkra tillgången till attraktiva områden, förbättra nåbarheten, anlägga målpunkter för att utveckla upplevelsevärden och se till att det finns lättillgänglig information om detta utbud.” Vi anser att detta inte är ambitiöst nog. Det finns en relativt aktuell rapport från Regionförbundet Örebro, Fågelturism – En möjlighet till utveckling i Örebroregionen (författad av Thomas Eriksson), som tar upp dessa aspekter. Vi anser att lämpliga delar av förslagen i denna rapport, utvidgat till ett bredare naturperspektiv, skulle kunna ligga till grund för konkreta mål inom avsnittet.
 
Vi vill avsluta med att återigen understryka att Naturplanen är mycket positiv och ambitiös. Men inget är så bra att det inte kan göras bättre, vilket vi har givit ett antal exempel på.
 
Örebro 30 juni 2013 
Närkes Ornitologiska Förening
genom
Ulf Jorner