Praktiskt fågelskydd i skogen

Detta avsnitt kommer att utvecklas under 2019 och kommer att handla om:

 

1. Ekologiska landskap: Större sammanhängande skogsområden minst 1 000-2 000 ha stora, som avsätts helt eller delvis. Dessa områden utgörs av olika typer av skogsbiotoper och kan vara geografiskt spridda i landet och därför ha olika karaktär och arter. Gemensamt är dock att de har en bas av befintliga värdekärnor. Naturvärdena och arterna i värdekärnan är ofta kända genom inventeringar. Insatsen i dessa skulle bestå i att föreslå kompletterande inventeringar avseende fågelfaunan. Med dessa inventeringar som bas kan man utveckla en hållbar landskapsplanering med inriktning mot ett antal landskapskrävande målarter. I uppgiften gäller även att bedöma vilka skogsbruksmetoder som kan kombineras för att lättare nå det som de olika målarterna kräver.

 

 

2. Frivilliga avsättningar som kan vara både Naturvård orörd (NO) och Naturvård skötsel (NS) områden. Detta fokuserar främst på NS-områden där skötsel kan handla om att förstärka naturvärdena genom olika åtgärder. Här bör bedömas hur NS-avsättningar kan skötas för att förstärka värdet för fågelfaunan generellt, men också riktat mot vissa arter. Inventeringar kan krävas, men på många NS-områden kan åtgärden som krävs direkt kopplas till specifika arters behov.

 

 

3. Aktiv hänsyn i skogsbruket. Denna del handlar om den vardagliga naturhänsynen. Den är ofta välkänd genom de målbilder för god miljöhänsyn som används. Projektet syftar till att fokusera på hur denna generella och förstärkta hänsyn kan utformas så att den kommer till störst nytta för fågelfaunan. Det gäller att identifiera de viktigaste parametrarna i olika skogsbiotoper. Olika biotoper gynnas av olika hänsyn för att förstärka fågeldiversiteten. Här gäller det att koppla ihop målbilderna för god miljöhänsyn med arthänsynen. I vissa lägen kan en åtgärd gynna en art, men missgynna en annan och då behövs vägledning om hur sådana avvägningar ska göras.

 

 

4. Framtidsbiotoper. Dessa är t.ex. monokulturer av gran och/eller tall ofta helt utan naturvärden i dagsläget. Orsaken är att de skapades när naturhänsynen var mycket låg eller obefintlig. Fokus kommer här att ligga på vilka möjligheter det finns att stärka värden för fågelfaunan i dessa biotoper. Här gäller att hitta de strukturer som ändå ofta finns i landskapet, både när det gäller topologi, fuktighet, ståndort etc. och bedöma vilka ornitologiska värden som kan realiseras.