Mars 2014

Länsstyrelsen vill pricka ägg i Kvismaren

Länsstyrelsen avser att även under 2014 pricka ägg av grågås i naturreservatet Kvismaren liknande den åtgärd som företogs under 2013. Innan Länsstyrelsen fattar beslut i ärendet lämnas ni möjlighet att lämna
synpunkter på åtgärderna. Synpunkter bör vara Länsstyrelsen tillhanda senast den 16 mars 2014 för att kunna beaktas.

Under föregående års åtgärd tog Länsstyrelsen hjälp av Kvismare Fågelstation för att bestämma ungefärlig tidpunkt då de flesta häckande grågässen på Hammarmaden lagt sig på bo. Därefter söktes efter gåsbon, dels genom spaning, dels genom sökning på maden. Åtgärden utfördes av två personer och minsta möjliga störning på andra arter i området
eftersträvades. Totalt prickades under en dag 22 ägg i totalt 7 reden. Någon ytterligare åtgärd vidtogs inte då det vid tillfället bedömdes för sent.
 
Åtgärden följdes upp genom att Länsstyrelsen uppdrog Kvismare Fågelstation att uppskatta antalet grågåsungar på Hammarmaden under sommaren. Resultatet var tänkt att jämföras med räkningar från tidigare år, inrapporterade i rapportsystemet Svalan. Då relativt få gåsägg prickades kan inga stora slutsatser dras efter 2013 års åtgärd.

Den huvudsakliga bakgrunden till åtgärden är de skador som grågässen orsakar jordbruket i närområdet. Skadorna är ett faktum men varierar år från år beroende på väder och grödor. Länsstyrelsen har under flertalet år bistått jordbrukarna i området med skrämselåtgärder för att förhindra skador. Det har även noterats ett ökat tryck av grågås på vassområdena i
naturreservatet vilket kan ha en negativ påverkan på vassgynnade arter. Erosionsproblem av vallarna kring reservatet och kanalen har även märkts som en trolig följd av gässens bete.

Läs länsstyrelsens förslag till beslut här
Läs förra årets beslut att pricka grågåsägg

NOF säger ja under vissa förutsättningar

Närkes Ornitologiska Förening (NOF) har fått möjlighet att yttra sig förslaget till fortsatt skyddsjakt (äggprickning) på grågås vid Kvismaren.
Vi vill inledningsvis konstatera att grågåsen, i likhet med andra svenska fåglar, åtnjuter ett mycket starkt skydd enligt artskyddsförordningen. För att dispens från dessa regler - som bl.a. stadgar förbud att förstöra ägg - skall kunna ges av en länsstyrelse krävs enligt lagstiftningen mycket starka skäl. Det skäl som i detta fall kan åberopas är allvarlig skada på gröda. Det krävs också en väl underbyggd ansökan som bl.a. beskriver om det finns alternativa åtgärder som kan vidtas.
Vi finner det inte helt klarlagt om några andra åtgärder än skrämsel vidtagits. Det finns t.ex. positiva och dokumenterade erfarenheter från bl.a. Sörfjärden i Södermanland av gåsbetesåkrar. Vi finner det inte heller dokumenterat om det är häckande eller andra gäss som är det stora problemet.

Vi anser dock att prickning av grågåsägg även i år kan få utföras, dock under förutsättning att åtgärden utförs på ett sådant vis att en tillfredställande utvärdering är möjlig. Ett försök med prickning kan läggas upp på olika vis. Enklast är att pricka ett år och låta bli prickningen nästa år. Eftersom den naturliga variationen mellan olika år kan vara stor krävs troligen flera års försök för att säkra slutsatser skall kunna dras.

Ett alternativ är att dela in det aktuella området i två hälfter, och pricka i det ena men inte i det andra. Nästa år byter områdena åtgärd. Här kan dock uppföljningen bli mer problematisk, eftersom gässen troligen även betar på åkrar som inte ligger i direkt anslutning till det aktuella prickningsområdet. Vi vill också framföra att rapportsystemet Svalan är ett mycket trubbigt och därför olämpligt uppföljningsinstrument i ett fall som detta.

Vid uppföljningen bör naturligtvis skadornas omfattning mätas. Eftersom eventuell negativ inverkan på vassgynnade arter och erosionsproblem anförs som skäl för prickningen, bör naturligtvis även dessa aspekter utvärderas.
Det är oundvikligt att när de prickande personerna (som vi förutsätter är duktiga ornitologer) går inom området så skräms även andra häckande fåglar upp och varnar eventuellt. Detta ökar, enligt senaste forskningsrön, risken för plundring av predatorer. Vi vill alltså betona att största hänsyn måste tas till andra arter som häckar i området, bl.a. genom att vandrandet inom området begränsas. Eventuella störningar måste dokumenteras.

Örebro 16 mars 2014
För Närkes Ornitologiska Förening
Ulf Jorner