Inventering

Att räkna fåglar på något vis har alltid förekommit bland ornitologer, oavsett om det har varit med ett skyddsperspektiv, vetenskapligt eller privat syfte. I Sverige var det främst under 1950-talet som det drog igång på allvar. Då publicerades upprop i Vår Fågelvärld (VF), där medlemmarna ombads rapportera iakttagelser av specifika arter för att en bedömning av populationerna skulle kunna göras utifrån dessa. Det var även vid denna tid som man på Lunds universitet initierade provytor över hela landet. Sedan dess har det rullat på och idag finns en uppsjö av inventeringar.  I Medelpad är det väl främst inventeringsprojektet Svensk fågelatlas som avslutades i mitten på 1980-talet som var det gigantiska arbetet att kartlägga fågelfaunan i landskapet.  Sedan 30 år räknas antalet fåglar på flera hundra lokaler runt om i Sverige, både sommar och vinter genom Svensk fågeltaxering. Svensk fågeltaxering övervakar förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek genom att räkningarna utförs på samma sätt varje år.
I Medelpad finns tretton stycken så kallade standardrutor men inom taxeringen finns flera personliga rutter som genomförs alla tider på året och dygnet.

När det gäller artspecifika inventeringar är det främst kungsörn, havsörn och numer även pilgrimsfalk som följs metodiskt.