Tidigare i höst presenterade svenska FSC ett förslag till ny standard för det svenska skogsbruket. Under hösten har förslaget varit ute på remiss, eller konsultation som det heter inom FSC. Även om vi i SOF-BirdLife har varit engagerade i arbetet med standarden så blir ju inte allt precis som vi vill ha det. Miljöintressena är en av tre delar i FSC där sociala och ekonomiska intressen är de andra och dessa tre intressen ska förenas i standarden. Därför har vi som förening också medverkat i konsultationen och lämnat våra synpunkter både på saker som är bra och sådant som vi tycker kan bli bättre.
Vi i Birdlife Sverige noterar att förslaget innehåller förbättringar inom miljödelarna, vilket vi anser är absolut nödvändigt för systemets framtid. Trovärdigheten har kraftigt ifrågasatts och brister i systemet har regelbundet figurerat i media, vilket skapat en negativ bild av FSC. Brister i efterlevnaden har lyfts fram med reella fall i en grad där trovärdigheten kraftigt försämrats. Man har från miljöorganisationer hävdat att FSC står för ”Green Wash” och att det långt ifrån kan bidra till ett skogsbruk vilandes på hållbar grund.
Med anledning av detta välkomnar föreningen en högre nivå inom miljöområdet i standarden som med bättre efterlevnad långsiktigt kan bidra till ett trovärdigt och fungerande system.
Här följer ett urval av vårt yttrande till ny FSC-standard. Hela vårt yttrande kan du läsa här.
Här finns också en länk till själva förslaget: https://se.fsc.org/se-se/standarder/revision-av-skogsbruksstandarden
Grönt ljus Flera viktiga förbättringar
– Utöver de 5 % produktiv skogsmark om ska avsättas ska ytterligare 5 % avsättas eller ha ett anpassat brukande. Anpassat brukande kan innebära förstärkt hänsyn, någon specifik naturvårdsåtgärd, kontinuitetsskogsbruk eller social hänsyn. Social hänsyn innefattar både hänsyn till renskötseln och till lokalsamhället.
Birdlife Sverige anser att denna nyhet i standarden är den avgjort viktigaste i förslaget. Vi hävdar att åtgärden förstärker systemet och bidrar där kritiken varit som mest intensiv. Kriteriet, rätt tillämpat, har förutsättningar att stärka systemets trovärdighet och behöver därför prioriteras. Föreningens tolkning av de internationella kravet om 10 % avsättning är att detta uppfylls först med införandet av kriteriet. Områden med utpekade naturvärden men som omprioriterats av certifikatsinnehavaren har normalt avverkats, vilket starkt kritiserats av miljörörelsen. Dessa områdens naturvärden har med denna innovation större möjligheter att bevaras. Samtidigt har det från flera parter inom FSC varit uttalat att områden behöver utvecklas där naturvärden och skogsbruk kan förenas. Potten ger förutsättningar och friheter att inom vissa områden utveckla kalhyggesfria metoder.
– Vid röjning inför gallring, föryngringsavverkning, markberedning eller plantering lämnas all underväxt som inte är till hinder för åtgärden.
– Kantzoner och hänsynsytor röjs endast i syfte att gynna miljövärden.
– Vid röjning och gallring värnas de busk- och trädarter som finns innan åtgärd, för att bibehålla skiktning.
– I samband med skogliga åtgärder bevaras eller återskapas varierade brynmiljöer i odlingslanskapet med endast begränsad beskuggning av de odlade eller betade ytorna
BirdLife Sverige anser att detta är fyra mycket viktiga indikatorer som kan få stora positiva effekter på den biologiska mångfalden över stora arealer. Skiktade skogar med bibehållet buskskikt gynnar i stor utsträckning fågelarter som ofta är konkurrenssvaga och får hålla tillgodo med sämre boplatser med ökad predation som följd. Många av dessa är arter som har det svårast i dagens skogslandskap. Det även gynnsamt då det på sikt kan bidra till mera blandskogar, samt att betestrycket kan reduceras, eftersom underväxten finns mer utspritt.
– Skogsbruksåtgärder (främst röjning och gallring) planeras och genomförs så att minst 10 % av stamantalet i barrdominerade bestånd, där de naturliga förutsättningarna finns, utgörs av lövträd. Naturligt förekommande lövträdslag behålls. Om det är för få lövträdstammar för att nå nivån lämnas alla lövträd, med undantag för stammar som tas bort av framkomlighetsskäl eller för att öka naturvårdsnyttan.
– Lövträdsanknuten biologisk mångfald ska särskilt främjas vid skötsel av bestånd som redan är eller ska bli lövdominerade (enligt 6.8.3).
BirdLife Sverige anser att indikatorerna ligger i linje med de ovanstående och förmedlar det stora behovet av varierade skogar med en större lövträdsandel. Det ligger även i linje med färska studier från SLU som menar att om man planterar färre granplantor 1000-1500/ha, (mot normala 2800/ha) kommer man få 10-20% lövandel , visar färska studier.[1] Ett stort antal arter gynnas av en större lövskogsandel.
– Större markägares ekologiska landskapsplaner ska finnas dokumenterade och relevant information ska vara offentligt tillgänglig.
– Borttagna områden ska kunna redovisas på förfrågan, om inte informationen redan finns offentlig.
BirdLife Sverige anser att detta är ett mycket viktigt kriterium. Det framgår dock inte om de 5 % i den nya potten kommer att redovisas offentligt. Vi anser detta vara mycket viktigt för trovärdigheten i systemet.
Gult ljus lovande, men förbättringar behövs
– En övergripande bristanalys avseende livsmiljöer i landskapet genomförs.
BirdLife Sverige anser att vägledningen för denna indikator skall lyftas upp till riktlinje för redovisning av bristanalys när det gäller ”skogsliga värdetrakter” samt ”skogliga naturtyper i habitatdirektivet”.
– Påvisbara bevarandeåtgärder för rödlistade arter genomförs. Åtgärdernas inriktning och omfattning ska stå i proportion till artens hotkategori. Sådana åtgärder kan ingå i den generella hänsynen alternativt vara specifika. Hänsyn till dessa inför åtgärder med risk för negativ påverkan (exempelvis slutavverkning och gallring) dokumenteras.
– Miljö- och naturvärdesbedömning genomförs och dokumenteras som en del av traktplaneringen, normalt på barmark, inför föryngringsavverkning, grövre gallring och byggnation av skogsbilvägar.
BirdLife Sverige är mycket tydliga med att den bedömning som föreslås i vägledningen inte är tillräcklig när det gäller en bedömning av förekommande prioriterade fågelarter. I och med att Artskyddsförordningen ska tillämpas inom skogsbruket utlöses kunskapskravet i miljöbalken, vilket innebär att man skall ha kännedom om förekomst av de 64 förekommande prioriterade fågelarterna. Här föreslår vi att riktade inventeringar utförs av dessa arter med en viss regelbundenhet förslagsvis i samband med skogsåtgärder.
I de fall arbetet med skogsstyrelsens ”målbilder för god miljöhänsyn” är inarbetat i organisationen kan en samordning ske i arbetet med dessa och de prioriterade fågelarterna.
Det är även viktigt i detta sammanhang att utnyttja informationen från artportalen, där rapporterade fynd av arter finns tillgängligt: https://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogskartan/.
Motiveringen är att organismgrupperna måste behandlas olika. Vi föreslår därför att skrivningarna kring kryptogamer står kvar men att de omformuleras, samt att det tillägg som vi föreslagit för prioriterade fågelarter görs.
Vi anser vidare att flera av indikatorerna skulle kunna tas bort ur standarden av den anledningen att införandet av artskyddsförodningen medför att ”alla fågelarter är skyddade”, men att en prioritering gjorts för arter som ingår skogsvårdslagen paragraf 30, bilaga 4. I respektive vägledning anges t.ex. vad som gäller för tjäder och örnar.
Vill man att indikatorerna skall vara kvar är det i så fall viktigt att en omformulering sker och att det tydligt anges att vägledningarna är ”levande dokument” som kan komma att ändras i takt med nya forskningsrön etc.
Rött ljus – Inte acceptabelt, förändra/ta bort
– Minst 50 procent av arealen produktiv skogsmark i nemoral zon inklusive frivilliga avsättningar domineras på sikt av lövträd och/eller tall. Skogsbrukare som har lägre andel vidtar åtgärder i planerad takt för att omföra arealer så att målet nås.
BirdLife Sverige är kritiska till att gränsdragningen mellan nemorala och borenemorala zonen som används inom FSC. Vi anser att vedertagen vetenskap kring detta skall gälla och därmed Hugo Sjöars indelning, se förslaget.
– Främmande trädslag
BirdLife Sverige är mycket kritiska till användningen av främmande trädslag överhuvudtaget. Användningen av främmande träslag är när det gäller contortatallen omfattande. Föreningen menar att det föreligger stora risktaganden med att använd contortatallen i den utsträckning som medges av kriterierna. FSC:s egen sammanställning av contortatallen visar entydigt att frön sprids och gror, I Danmark betraktas contortatall som en invasiv art. Att tillåta certifierade skogsägare att i så stor utsträckning använda en främmande art är förenat med risk. Kriterierna behöver skärpas så att användningen av contortatall minskar.
