Nyheter

2017-04-17

Succé för cykel- och kulturspaningen till Ekeby Dreve

Bild: Anita Ahlberg
Turen började klockan nio vilket kan räknas nästan som lunchtid för fågelskådning. Antalet deltagare var högt och säkert var det den något senarelagda startens förtjänst. Sexton personer med cykel räknades in vid Erik Rosenbergsstugan och fyra utan cykel mötte upp vid Framnäs.
(Bara för statistiken: Tolv grabbar och åtta tjejer).

Detta var ett samarbete mellan Almby-Norrbyås hembygdsförening och Närkes Ornitologiska Förening och vår guide Lars Johansson, ordförande i förstnämnda förening och styrelseledamot i NOF hälsade alla välkomna. Lars redogjorde för hur turen var upplagd så vi skulle hinna se så mycket som möjligt plus att hinna med en stor rast med korvgrillning.

Turen gick mot Hjälmarsberg med ett första stopp vid den Kung Markattas nybyggda lagerlokal. Frågan uppstod om takutsprånget var byggt för häckande ladusvalor och om de då inte skulle döpas om till lagersvalor? Nu skulle vi kolla på det gamla fiskgjuseboet i naturreservatet – och mycket riktigt fanns det där med minst tre skrikande grågäss i. Men om de skrek på oss eller på de gäss som var under boet förstod vi inte. Tre var i alla fall en för mycket!

Vid Framnäs möttes vi av de fyra som inte cyklade och turen fortsatte ut till Framnäsviken. Lennart Bäck berättade om svunnen tid med en bergtäkt där det bröts täljsten som det inte fanns ett spår efter. Även den vackra sekelskiftesvillan som ägdes av ägaren till bergtäkten var helt borta. 

Ute på Ekeby dreve var vinden kall så det bestämdes att vi skulle rasta längre in i skogen. Vi hittade en plats i lä och brasa och lite sol värmde gott. (Med Hälleskogsbrännan i färskt minne så kändes det nog lite obehagligt med brasa i skogen för de som var med där).

Turen tillbaka gick in över naturreservatet vid Hjälmarsberg och Lennart B berättade vidare om sommarstugorna som låg efter Hemfjärden, bl a en som hette Supiro. Och vad gjorde de där kan man undra? Och sedan hette en av stugorna Ulsavila efter hustruns initialer som numera är Ulsavilagatan i Oset.

Fågellivet var inte så mycket att orda om efter påskens vinterväder.  En havsörn seglade på hög höjd mot Oset. Annars var det mest gäss, måsar och någon rödhake som hördes.

/Marianne
Bilder: Anita Ahlberg