Nyheter

2013-03-08

Torka i Afrika orsakade försenad ankomst till Ottenby!

Törnskator (bilden), näktergalar och höksångare blev kraftigt försenade under vårflyttningen 2011. Nu vet vi varför! Foto: Magnus Hellström.

Våren 2011 noterades rekordsena ankomstdatum för flera svenska fågelarter som övervintrar i Östafrika. Ankomsten till Ottenby för höksångare, törnskata och näktergal var 17, 12 resp. 16 dagar senare än medelvärdet i fågelstationens 63 år långa fångstserie. Andra arter, med mer västliga flyttvägar upp genom Afrika, anlände däremot enligt normalt tidsschema. 


I en artikel i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Science beskriver ett forskarlag från bl.a. Lunds universitet hur de matchade data från Ottenbys fångstserie med information från ett antal törnskator och näktergalar vars individuella flyttrörelser följdes med hjälp av ljusloggar* under åren 2010-2012. Tack vare dessa loggar kunde 2011 års försenade ankomst till Ottenby spåras  till en onormalt förlängd rastningsperiod på Afrikas horn som under den aktuella tiden var drabbad av extrem torka och missväxt. Det extrema klimatet hade sannolikt orsakat brist på föda för fåglarna, och deras fettupplagring inför flyttetappen blev därför tidsmässigt utdragen. 


Försenade ankomster under vårarna kan få följdverkningar på häckningsframgång, dödlighet och tajming på efterföljande händelser i fåglarnas livscykler. Studien visar därför att lokala klimatförändringar under flyttningen kan ha en direkt påverkan på häckningscykeln i Europa, tusentals kilometer längre norrut. 

 

Engelsk sammanfattning (samt hela artikeln, om du har användarkonto) hittas på denna länk.


Tøttrup, A., Klaassen, R., Kristensen, M. W., Strandberg, R., Vardanis, Y., Lindström, Å., Rahbek, C., Alerstam, T. & Thorup, K. 2012. Drought in Africa delayed arrival of European Songbirds. Science 338:1307.    

* En ljuslogger är en liten anordning som, förutom att registrera dagsljuset, också innehåller en klocka och en kalender. Om man på ett specifikt datum känner till a) den ljusa dagens längd och b) tidpunkter för solens upp- och nedgång, så kan man beräkna var i världen registreringen skett (med en felmarginal på ca 10 mil). Genom att återfånga fågeln efter dess flyttning kan man alltså återfå ljusloggern och i efterhand återskapa en fin karta med fågelns dagliga positioner under hela perioden som loggen varit aktiv. På bilden ses en ljuslogg på ryggen av en stenskvätta. Foto: Ottenby fågelstation.