Nyheter

2014-08-17

Nu har vi vandrat i Eriks fotspår!

Starten på vår vandring i Erik Rosenbergs fotspår! Bild: Marianne Johansson
Nu har vi vandrat i Erik Rosenbergs fotspår i Kvismaren med Lars Johansson som guide. Vi såg kyrktornet i Asker och dess urtavla men kunde inte avläsa tiden men vi samlades klockan sju så det borde stämma med när Erik hörde kyrkklockorna i Kvismardalen slog sina slag, då 1924. Vi fick en fantastisk vandring med både fåglar och historia.
Första spaningen skedde från Öby kulle där vi knöt ann till järnvägen, allmänt kallad ”Gurklisten” som gick fram här, gul/orange rälsbuss var den. Några av deltagarna hade åkt med den i unga år, själv är mitt minne att vi låg på rälsen och lyssnade efter dunket – var den nära eller hördes det bara långt borta. Verkligen livsfarlig lek!
Vi gick runt kullen till den numera röda kaffestugan som drivs av Kvismare fågelstation där det förut legat ett boningshus med ladugård och uthus. Lars visste att det hade bott sju stycken vackra systrar där. 
Vi hörde tranorna trumpeta och såg grågässen sträcka mot Hammarmaden. Vi gick ut på vallen, som numera är gå- och cykelvänlig till stora delar. Vassen börjar hänga över så det behövs röja något. Nu såg vi två fiskgjusar och minst tre bruna kärrhökar över vassen mot Askerssidan. En nyckelknippa började skramla så vi trodde vi hörde skäggmesar men det vara Tord S som vill lura oss! Vi fick höra mera skrammel men då var det riktiga skäggmesar vi hörde och vi hade tur vid ringmärkningen där de hade en i nätet. Så det blev på riktigt till slut!

Vi gick upp i fågeltornet på vallen och spanade åt alla håll och Lars berättade att Öbyladan var bevarad för att det hade varit en mobiliseringslada. Annars hade det försvunnit många lador ute på ängarna. Fågellivet är fortfarande livligt. Vi hörde vaktel, vattenrall, rörsångare och kärrsångare. Änder flög över vassen åt alla håll och de vi fick se var bland annat krickor och skedänder.

Ringmärkningen pågick för fullt och där fick vi se både näktergal, törnskator, en steglits och flera arter av sångare. Vandringen fortsatte mot Åslaholmen och Åsens sjöland där vi tog kafferasten och satt och spanande utöver vattnet. Plötsligt säger Björn L nu hörs det en kungsfiskare och så var den bara där – lyste alldeles blå och var borta lika fort. Här fick vi se många sångare som ärtsångare, törnsångare och grå flugsnappare.

Efter avslutad kafferast vände vi tillbaka mot Öby kulle och lyckades se en bivråk som flög över våra huvuden även en tornfalk räknade vi in. Ringmärkningen var slut för dagen när vi gick hemåt och de 20-talet näten var nertagna. 

Turen var slut klockan 10.30 och vi nio deltagarna var mycket nöjda med den fantastiska morgon vi fick vara med om. Ett stort tack till Lars Johansson som verkligen är påläst och duktig som guide.

/Marianne
Vid ringmärkningen! Vi räknade in 57 arter när vandringen var över. Bild: Marianne Johansson