Nyheter

2015-08-23

I Mäster Eriks fotspår 2015

Lars Johansson med Algot, Torbjörn Wall med Troja, Gudrun Wall och Åke Johansson börjar sin vandring på vallen.
Vi har följt i Mäster Eriks fotspår. Vi har gått i oröjd terräng på vallen från Öby kulle till Åslaholmen. Det var säker lika oröjt på Eriks tid som det var idag. Gråbo, vass och andra växter stod meterhöga på vallen så vi hade behövt varsin lie med oss men det var ingen som tänkt på det!

Lars Johansson, vår guide hade varit ute och rekat några dagar före och konstaterat att det var svår terräng och undrade om vi ville gå en annan rutt men det var ingen som ville.

Vi som var uppe med tuppen var; Gudrun och Torbjörn Wall, Görel Eriksson, Anita Ahlberg, Åke Johansson och jag – Marianne. Och så var det Algot och Troja som var med.

Vädret var strålande med 9 grader varmt och vindstilla när vi besteg Öby kulle klockan 7 för att se kyrkklockan i Asker men morgondimman låg tät över nejden så vi varken såg klockan eller hörde den. Lika illa var det med vällingklockan på Sörby gård som skulle ringa enligt Erik Rosenbergs bok om Oset och Kvismaren. 

Vi vandrade i sakta mak förbi Öbykullens stuga och Lars berättade att stugan beboddes av familjen Gustavsson som hade 8 vackra döttrar så Erik med kamrater hade ofta ärenden dit. Så långt var det lätt att gå och inga ormar så långt ögat nådde.

Vi hörde bland annat kungsfågel, talgoxe, gulsparv, gulärla vid Öby kulle, längre ut på vallen hördes en vattenrall men det blev aldrig någon riktig konsert. Två ljungpipare landade på åkern närmast vallen tillsammans med tofsvipor. Fågelstationen hade nät upp för ringmärkning men det var inte många fåglar som satt i näten när vi gick förbi. Däremot hade en ung sparvhök brutit nacken vid pumpstationshuset som de visade upp för oss. Så det var ju lite sorgligt. 

Ute på Åslaholmen fikade vi på kanten av sjön och Lars hund, Algot tog sig ett bad men Troja tordes (fick) inte gå i för det låg en orm där. När fikat var klart viftade Lars med ett huggormsskinn som han hittat precis där vi satt. Vi spanade efter kungsfiskaren som vi hade en bra obs på förra året men tyvärr fick vi inte syn på någon. Lika illa var det med de två ägretthägrarna som hade suttit i ett träd på Fågelsjön under natten.
Här fick vi höra storspoven som ropade över Fågelsjön.

Brun kärrhök, fiskgjuse, havsörn och ormvråk blev resultatet av rovfåglarna eller grovisar som Torbjörn tyckte jag sa om rovisarna. Sammanlagt såg vi nästan ett 50-tal fåglar. Så när morgonens guidning övergått till lunchtid var vi mycket nöjda och solen sken fortfarande från klarblå himmel. 

Ett stort tack till Lars för den fina guidningen.

/Marianne
Gänget tittar på den döda sparvhöken tillsammans med ringmärkarna från Kvismare fågelstationen. Kafferast på Åslaholmen med Anita Ahlberg, Görel Eriksson och Åke Johansson.