Uppdrag och arbetssätt

Gråhalsad trast. Foto: Magnus Hellström.

Uppdrag

Raritetskommittén bildades i början på 1970-talet efter brittisk förebild. Syftet var att på ett systematiskt sätt bedöma observationer av ovanliga fåglar i Sverige inför publicering.
 
Rk:s uppdrag är att kvalitetssäkra fynd av natio­nellt sällsynta och/eller svårbestäm­da taxa. Rk bär även det huvudsakliga ansvaret för kategorisering av den svenska fågelfaunan enligt Associa­tion of European Rarities Committees (AERC) indelning. Rk ansvarar också för ställningstaganden rörande vilka taxa som anträffats i Sverige. Det bör understrykas att Rk endast bedömer om en fyndbeskrivning uppfyller fastslagna kriterier för publicering. Rk kommenterar eller avgör därmed inte själva artbestämningen av en rapporterad fågel, utan det är något som Rk lämnar till rapportören.
 
Tidigare ingick även taxonomiska ställningstaganden i Rk:s uppgift, men ansvaret för sådana ligger numera på Taxonomikommittén (Tk)

Arbetssätt
Rk håller två möten varje år. Normalt ligger dessa i mars/april och i november/december. Före mötena har Rk:s ledamöter lämnat sina personliga bedömningar av de raritetsrapporter som under perioden har matats in i rapportsystemet Artportalen och vidarebefordrats till Rk av de regionala rapportkommittéerna (Rrk).
 
Varje ledamot bedömer var och en av rapporterna genom att sätta ett A, B, C, D eller E. Ett A betyder i stort sett Godkänd utan anmärkning. Om rapporten är i magraste laget och inte räcker för ett godkännande, bedöms rapporten med ett B. Om minst hälften av ledamöterna sätter ett B så underkänns rapporten. Om man anser att rapporten bevisligen är felaktig (t.ex. foto som visar annan art) så sätter man i stället ett C. Om en enda av ledamöterna sätter ett C så underkänns rapporten oavsett övriga bedömningar. Sådana rapporter kommer dock alltid upp till diskussion tills någon form av enighet nås. Om man på förhand vet att man vill ta upp rapporten till diskussion sätter man ett D. E används för rapporter som av någon anledning inte kan eller ska bedömas, t.ex. gällande taxa där kunskapsläget anses bristfälligt, och man i stället väljer att bordlägga eller arkivera rapporten för framtida bedömning.
 
På varje möte brukar ett hundratal rapporter behandlas. I praktiken diskuteras de allra flesta rapporterna på något sätt under mötena – förutom till själva art- eller rasbestämningen ska även ställning tas till antal, ålder, kön, lokal, datum, rapportör och eventuella sammanslagningar med andra fynd. 
 
En rapportör som inte får sin rapport godkänd underrättas av Rk med en motivering senast två veckor efter det möte då rapporten behandlats. Underrättelsen lämnas normalt per e-post. Därefter offentliggörs alla bedömningar i Artportalen. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att Rk genom att inte godkänna en rapport i de allra flesta fall inte menar att observatören har gjort en felbestämning. I de flesta fallen handlar det i stället om att Rk inte anser bestämningen vara styrkt i sådan grad att fyndet kan godkännas för officiell publicering. 
 
Samtliga fynd, även sådana som inte har godkänts, publiceras sedan i Fågelåret, ett supplement till Vår Fågelvärld. Det som publiceras i Fågelåret utgör Rk:s officiella uppgifter över fynd av sällsynta fågelarter i Sverige. Dessa uppgifter ligger till grund för sammanställningen i Raritetskatalogen.
 
Hur rapporterar man och vad krävs för godkännande?
Hur du ska gå till väga för att sända in en rapport kan du se på sidan Så ska jag rapportera, och om du undrar vilka arter och raser som ska rapporteras kan du ta en titt i Förteckning över Sveriges fågeltaxa
 
För att en rapport ska bli godkänd krävs en bra beskrivning av fågeln i fråga. Dokumentation med foto eller bandinspelning underlättar ofta bedömningen avsevärt. Erfarenheten hos rapportören och dennes kännedom om arten i fråga spelar också en inte obetydlig roll i bedömningen. Detta kan i vissa fall vara svårt för Rk att avgöra och då är Rrk:s kommentarer (som lämnas på förhand) ofta av stor betydelse. Normalt brukar knappa 80 procent av rapporterna bli godkända. 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR