Nyheter

2013-10-17

Hönan eller ägget?

Någon enstaka skarv per kvadratkilometer hav kan inte påverka fisket. Trots detta får skarvarna skulden av yrkesfiskare som är frustrerade av andra orsaker. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

En klassisk fråga är vad som kom först: hönan eller ägget? Frågan ska inte ses bokstavligt utan främst i överförd bemärkelse, t.ex. vad är orsak och vad är verkan. Dessa funderingar kommer över mig när jag än en gång läser regeringens senaste rovdjursproposition. Där talas det nämligen mycket om socioekonomiska aspekter på de stora rovdjuren och alldeles särskilt varg. Hur påverkar rovdjurens närvaro förutsättningarna för människorna som bor i det aktuella området?

 

Man kan också vända på frågan: Hur påverkar människornas förutsättningar i ett visst område deras syn på rovdjuren? Är det kanske så att rovdjuren får bära skulden för att förutsättningarna blivit så mycket sämre av helt andra orsaker? Postkontoret har dragits in liksom banken. Skolan riskerar nedläggning och kanske även butiken. Kommunikationerna har blivit både sämre och dyrare. Listan kan göras lång, men den är aktuell till vissa delar i många svenska glesbygder.

 

Med dessa dystra förutsättningar är det lätt att missnöjet kanaliseras någonstans, t.ex. mot vargen i Sveriges skogsbygder eller mot skarven i kusttrakter. Även i vissa kustavsnitt finns det nämligen stora socioekonomiska effekter beroende på bl.a. avfolkning, miljöpåverkan och förändrade regler för fisket. Men vad är det yrkesfiskarna klagar mest över? Det är knappast att butiken försvinner på grund av att den är olönsam eller att övergödning bäddar in undervattensvegetation i geggiga algmassor. Nej, det är skarven som blir måltavla.

 

Jag fick ett tydligt exempel på detta i vintras. I januari hade jag inventerat i stort sett hela Hallandskusten på övervintrande skarvar. Det var förvånansvärt få individer jag fann. Totalt beräknades hela Hallandskusten hysa ca 750 övervintrande storskarvar, varav ca 250 fanns längs den kuststräcka där de flesta yrkesfiskarna är aktiva, dvs. från Falkenberg i söder till Kungsbackafjorden i norr. Räknat på skarvar per km kuststräcka handlade det om ca 3 per km längs hela kusten och endast ca 2 per km i området med flest yrkesfiskare. Eftersom skarvarna ofta fiskar långt ute till havs, skulle vi grovt kunna översätta dessa tal till 3 respektive 2 skarvar per kvadratkilometer hav.

 

Det är helt enkelt inte möjligt att så få skarvar skulle kunna påverka fiskbestånden inom så stora arealer. Trots detta är det på skarven som yrkesfiskarnas missnöje fokuseras. En kort tid efter ovan nämnda inventering deltog jag i en annan kartläggning. Det handlade då om att räkna fåglar till havs i ett område som kan bli aktuellt för vindkraft. Under en nästan fem timmar lång båttur, fram och tillbaka genom och runt det aktuella området, räknade vi alla fåglar vi såg. Fyra gånger åkte vi ca 60 km med båt och täckte en yta som nog närmade sig 100 kvadratkilometer. Som mest såg vi 45 storskarvar (6 mars), dvs. mindre än en skarv per kvadratkilometer hav. Som minst såg vi en skarv per tio kvadratkilometer hav (2 maj).

 

Yrkesfiskaren som körde båten var en mycket sympatisk och tillmötesgående person som i hög grad bidrog till att inventeringen kunde genomföras på ett bra sätt. Det var också givande att prata med honom om fisket och dess förutsättningar så när som på en punkt: Skarven var som ett rött skynke för honom. Det var helt enkelt skarvens fel att fisket blivit så mycket sämre under de senaste decennierna.

 

I detta sammanhang kan det också vara befogat att ta upp den skyddsjakt som bl.a. förekommer på skarv. Denna jakt beslutas av länsstyrelsen, men det är långt ifrån alltid som det är möjligheterna till minskade skador som ligger bakom besluten. I stället handlar det om skyddsjakt som en form av terapi för frustrerade fiskare. Får de bara möjlighet att skjuta några skarvar, minskar klagomålen i omfattning och situationen upplevs drägligare för både fiskare och tjänstemän.

 

Någon kanske häpnar, men det är så här det fungerar. Jag har pratat med flera av dem som är viltansvariga på landets länsstyrelser. Tre av dessa förklarade utan omsvep att skyddsjakt ofta är ren terapi, inget annat.

 

Anders Wirdheim

Information och fågelskydd

 
 
2017-02-17

Ny studie av gäss i jordbrukslandskap

 
2017-02-13

Svarthalsade trastar på fågelmatningar

 
2017-02-13

Snösiska ej längre egen art

 
2017-02-03

BirdLife Sverige nominerat till Naturbonusen!

 
2017-02-03

Skånsk vindkraftpark dödar många rovfåglar

 
2017-01-20

Fågeläventyret imponerar!

 
2017-01-18

Äntligen en bok om Bolivias fåglar!

 
2017-01-18

BirdLife Sveriges riksstämma

 
2017-01-05

Rovfåglar attraheras till havsbaserade vindkraftparker

 
2017-01-04

Tävling – Nya arter för landet 2017!?

 
2016-12-25

Blekinge Offshore läggs ner

 
2016-12-25

Internationellt uttalande om H5N8

 
2016-12-25

Inga fler vindkraftverk på södra Öland

 
2016-12-21

Tornugglor önskar en grön jul

 
2016-12-20

Ge julhelgen lite fågelkrydda ­– delta i Vinterfågelräkningen!

 
2016-12-19

Ny standard för FSC-certifierad skog

 
2016-12-16

Rekordstort Natura 2000 föreslås

 
2016-12-16

IBA (Important Bird and Biodiversity Areas) är viktiga för Natura 2000

 
2016-12-15

Ortolansparven får EU-kommissionen att dra Frankrike inför rätta

 
2016-12-14

Har skogsfåglarnas positiva trend upphört?

 
2016-12-13

Årets sista nummer av Vår Fågelvärld ute

 
2016-12-13

Stort engagemang mot förslag på ökad jakt på allmänt vatten

 
2016-12-12

Alltför långtgående slutsatser av kungsörnsstudier vid Glötesvålen

 
2016-12-12

Ornitologer överklagar skyddsjakt på varg

 
2016-12-11

Fågelinfluensa i Sverige – men fortsätt mata småfåglar

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, informationsansvarig

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44441
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR