Nyheter

2013-11-21

När naturen får betala ett företags framgång

Nyrebäcken rinner genom hela Vapnödalen. Dess stränder är i princip renrakade från högre vegetation. Detta kan möjligen innebära fördelar för jordbruksdriften, men det är mycket negativt för den biologiska mångfalden. Foto: Anders Wirdheim

 

Tidigare i veckan (20.11) förärades Wapnö Gård utmärkelsen ”Årets uppstickare” av Matlandet. Matlandet är en organisation som bär landsbygdsminister Eskil Erlandssons signum och som kommit till för att höja intresset för svensk mat och livsmedelsproduktion. Det är gott och väl, och företaget Wapnö Gård är absolut värt uppmärksamhet. Där finns ett nytänkande och en energi som imponerar. Men jag vänder mig mot den motivering som följer med utmärkelsen. Den framgång som Wapnö Gård har rönt under senare år har nämligen haft ett pris, och det är naturen som fått betala.

 

För 18 år sedan startade jag en fågelinventering i det som kallas Vapnödalen. Det är en så kallad punktrutt inom ramen för den svenska fågelövervakningen. Den består av 20 punkter, där jag räknar alla fåglar som ses och hörs. Inventeringen genomförs på samma sätt år efter år en tidig morgon kring månadsskiftet maj/juni. Merparten av rutten går över Wapnö Gårds marker.

 

Anledningen till att jag lade rutten just där var att det då, i mitten av 1990-talet, fanns tydliga tecken på att många av jordbrukslandskapets fåglar hade vikande trender. Min tanke var att följa utvecklingen inom ett intensivt odlat område. Vad jag däremot inte visste, var att den gård som då hette Vapnö skulle utvecklas till det stora, och ännu intensivare, jordbruksföretaget Wapnö AB.

 

Så långt bakgrunden. Men vad är det då i motiveringen som får mig att ta till orda? Jo, förutom att det står att företaget möter konsumenters efterfrågan på mat och upplevelser står det: ”Företaget har en stark tillväxt, en hög innovationsnivå och ligger i framkant när det gäller hållbarhet och energieffektivitet.” Detta får mig att ställa frågan vad Matlandet menar med hållbarhet. Jag vill nämligen hävda att om det någonstans finns brister på Wapnö Gård så är det just när det gäller hållbarheten. Fågelinventeringen talar ett mycket tydligt språk. Dessutom vet vi att fåglarna är bra som indikatorer även för övrig biologisk mångfald: Går det dåligt för fåglarna, drabbas även insekter, växter och annat liv.

 

Och det går dåligt för fåglarna på Wapnös marker, mycket dåligt till och med. De enda undantagen gäller de opportunistiska generalisterna bland kråkfåglar och måsfåglar. De förmår att utnyttja stordriften, medan i princip alla andra arter går tillbaka. Antalet sånglärkor har exempelvis minskat från mellan 50 och 75 de första åren till under 20 på senare år. Samma tillbakagång gäller för sångare och andra småfåglar liksom för rovfåglar.

 

En viktig orsak till fåglarnas minskning är intensiteten i sig. Det finns knappast någon plats för häckande fåglar på Wapnös stora vallar. Dessa slås flera gånger varje sommar, med första skörd under andra halvan av maj. En annan orsak är att stordriften på Wapnö uppenbarligen verka kräva att allt som kan ses som hinder för driften tas bort. Ett exempel på detta är Nyrebäcken.

 

Denna bäck flyter genom dalen och utvecklas omsider till en mindre å. Bäcken är sedan länge dikad och kanaliserad. Men när jag startade inventeringen 1996, var dess stränder här och var bevuxna med buskage och ett och annat träd. Där fanns en mångfald av örter och ett förhållandevis rikt fågelliv. Idag är bäckens stränder renrakade från högre vegetation. Den är visserligen omgiven av remsor som inte odlas, men dessa remsor tuktas hårt och deras bidrag till den biologiska mångfalden är mycket blygsamt. Samma sak gäller skiftesgränser, vägkanter och andra marginella marker. Att det över huvud taget finns kvar en del sångare, näktergalar och andra småfåglar beror på områdets märgelgravar som har ett förhållandevis starkt skydd.

 

Som jag ser det, hade det inte behövt vara så här illa. Jordbruksföretagen i inventeringsområdet får varje år bidrag från EU, bl.a. fick Wapnö Gård 4,2 miljoner kronor i stöd år 2010. Denna summa är kanske inte särskilt stor i förhållande till företagets totala omsättning. Men rätt använd, skulle även en mindre del av stödpengarna kunna betyda mycket för den biologiska mångfalden. Faktum är dessutom att stödet är förknippat med så kallade tvärvillkor, som bland annat innebär att viss hänsyn skall tas till natur och miljö. Det finns skäl att undra hur dessa villkor formulerats för Wapnö Gård. Något gynnande av biologisk mångfald har det knappast handlat om. Tvärtom fortsätter gårdens marker att utarmas på liv år efter år.

 

Det är inte hållbart!

 

Anders Wirdheim

 

 

 

Not: Samma intensiva brukningsförhållanden som på Wapnö Gård finns på många gårdar runt om i landets utpräglade jordbruksbygder. Gården är således inte någon värsting. Tvärtom verkar biologisk utarmning vara synonymt med modernt jordbruk. 

Antalet tättingar (exklusive kråkfåglar) som räknats under inventeringarna i Vapnödalen 1996–2013. Trenden (röd streckad linje) är tydligt nedåtgående. Däremot gynnas både kråkfåglar och måsfåglar av stordriften. De djupa dalarna 1997, 2003 och 2006 berodde till viss del på att vädret försämrades under inventeringens gång.
 
 
2017-07-26

EU-förbud mot blyammunition vid våtmarker

 
2017-07-17

Vad gör egentligen BirdLife?

 
2017-06-15

Blyammunition bör förbjudas!

 
2017-06-06

Vaktavlösning vid Långe Jan

 
2017-06-02

Ekoskåda under Skådarhjälpens Nationalskådarvecka - bidra till fågelskyddet

 
2017-05-24

Presentationer från IBA-seminariet

 
2017-05-22

Det är dags att börja ta hänsyn till den biologiska mångfalden

 
2017-05-19

Riksstämman blev bra avstamp

 
2017-05-15

BirdLife Sverige yttrar sig om havsplanering

 
2017-05-10

Flyttfåglar: Kärlek på distans

 
2017-05-10

Fågeltornskampen - så gick det!

 
2017-05-08

Kontakta NOA vid artskyddsbrott!

 
2017-05-06

Preliminärt resultat från Fågeltornskampen och landskamperna!

 
2017-05-03

Torninen taisto, Fågeltornskampen, Tårnenes dag

 
2017-04-25

Jobba hos oss - BirdLife Sverige söker kommunikatör

 
2017-04-22

Kort från BirdLife Sveriges IBA-seminarium

 
2017-04-18

Ny, utökad, upplaga av Börja skåda fågel

 
2017-04-11

Jag har pratat fågelskådning med hundratals

 
2017-04-07

Full fart vid Trädgårdsmässan

 
2017-04-06

En samlad svensk fågellokalsguide på gång

 
2017-03-31

SOF-BirdLife träffade Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen

 
2017-03-13

Använd fågelarter som landskapsindikatorer för skyddsvärd skog i nordvästra Sverige!

 
2017-03-10

Helny räknar Tysslingens sångsvanar

 
2017-03-08

Seminarium om viktiga fågelområden — IBA

 
2017-03-08

Fåglar gör oss lyckliga

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, informationsansvarig

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR