Nyheter

2014-07-09

”Den som river svalans bo . . .” – veckans fågel (28)

Hussvalan bygger sitt bo av lera. Boet muras i regel fast på en husvägg, men det förekommer också att hussvalor väljer mera naturliga boplatser som bergsstup eller kalkklintar. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

 

Ett gammalt svenskt ordspråk säger att ”den som river svalans bo, han mister en ko”. Idag är detta ordspråk kanske inte relevant eftersom de flesta av dagens kor finns i jättelika anläggningar och inte på små familjejordbruk som förr. Men äldre tiders bönder förstod att uppskatta svalorna. Deras konsumtion av insekter är inte att förakta. Idag har vårt samhälle fjärmat sig från naturen, och påfallande ofta ses svalor och andra fåglar som något obehagligt som tränger sig på.

 

Ett exempel på detta finns i Limhamn i Skåne. Flera personer har hört av sig till både oss och Skånes Ornitologiska Förening, upprörda över att fastighetsägaren av ett hus i Limhamn vid flera tillfällen låtit riva ner hussvalebon, till synes helt obekymrad om bonas innehåll av ägg och ungar. Fallet är tyvärr inte unikt. Tvärtom verkar det bli allt vanligare att människor inte tolererar hussvalor på sina byggnader.

 

Visst kan det bli skräpigt nedanför ett hussvalebo – det ska inte förnekas. Det är ungarnas spillning som hamnar på väggen eller på marken nedanför boet. Men problemen kan lätt avhjälpas, och frågan är om det egentligen är spillningen som är orsak till klagomålen. Det verkar snarare handla om en rädsla att ha fåglar nära inpå sig, fåglar som tros sprida både smittor och ohyra. Men dessa farhågor är ogrundade: Svalor sprider ingen smitta, och låter man boet vara i fred, slipper man även få ohyra på sig.

 

Hussvalan hör till de svenska fåglar som det går dåligt för idag. Enligt den senaste årsrapporten från Svensk Fågeltaxering har vi idag bara en tredjedel så många hussvalor i Sverige som för 40 år sedan. Den nedåtgående trenden verkar dessutom inte brytas. Tvärtom har antalet i stort sett halverats sedan millennieskiftet!

 

Vi vet inte idag varför det går så dåligt för hussvalan. Släktingen ladusvala har en helt annan utveckling och ökar i antal i landet. Orsakerna till hussvalans tillbakagång kan ligga hos oss men kan också stå att finna i vinterkvarteren. Exakt var dessa finns är dåligt känt, men de få återfynd som gjorts under vintern av ringmärkta fåglar antyder att det är i södra Afrika som hussvalan övervintrar. En hussvala som ringmärktes som bounge i Torne lappmark återfanns i Sydafrika. Två norskmärkta hussvalor har också rapporterats från sydligaste Afrika.

 

Hussvalan är mycket ortstrogen. Vuxna hussvalor, som ringmärkts i samband med häckningen, har under senare säsonger återfunnits i genomsnitt 1,5 km från märkplatsen. För fåglar som ringmärkts som boungar och kontrollerats häckande längre fram i livet är spridningen något större: De har återfunnits i genomsnitt 10,5 km från märkplatsen. Med tanke på att de däremellan varit i södra Afrika, är det inget avstånd att tala om.

 

Det pågår svenska projekt där man sätter ljusloggar på hussvalor för att man ska få redas på mera om deras förehavande vintertid. Men i skrivande stund är det okänt om någon av de fåglar som försetts med ljusloggar tidigare år har kunnat återfångas. Ljusloggar registrerar dagsljusets längd och tidpunkten för solens upp- och nedgång varje dag under hela flyttningsresan. Det krävs som sagt dock att man återfångar fågeln så att man kan plocka av loggen och låta en dator tolka informationen. Med tanke på att hussvalan är så ortstrogen bör detta inte vara så svårt, förutsatt att fågeln överlever resan. Den äldsta kända svenska hussvalan blev drygt sju år. Europarekordet innehas av en tysk hussvala som blev drygt 14 år.

 

(AW)

 

Hussvalan hör till de svenska fågelarter som det gått riktigt dåligt för. Två tredjedelar av beståndet har försvunnit sedan 1970-talet, och minskningen ser ut att fortsätta. Därför bör den åtnjuta ett starkt skydd och inte förföljas. Foto: P-G Bentz/sturnus.se
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-15.00 mån-fre (lunchstängt 12-13) 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR