Nyheter

2014-11-10

En elegant framgångssaga – veckans fågel (46)

Elegant som få andra fåglar – röd glada. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

 

Om man som en person med det allra minsta naturintresse idag reser genom Skåne, kan man inte undgå att lägga märke till en förändring jämfört med hur det var för några decennier sedan. Ännu på 1980-talet hajade man till om man fick se en röd glada glida elegant längs färdvägen. Hajar till gör man väl i och för sig fortfarande om man kommer resande norrifrån, men bara vid den första och kanske andra gladan. Ganska snart inser man att röd glada numera är något av en karaktärsfågel i det skånska landskapet.

 

I sjätte upplagan av Förteckning över Sveriges fåglar, som SOF gav ut 1970, står det om röd glada: ”Häckar sällsynt i löv- och blandskog i närheten av sjöar i Skåne, Småland och Sörmland” samt ”har minskat starkt sedan slutet av 1800-talet, beståndet nu troligen blott ca 40–50 par”. Då var ändå inte botten nådd; under början av 1970-talet försvann gladan från Småland och Sörmland och det skånska beståndet minskade ytterligare.

 

Detta kan jämföras med texten i årsboken Fågelåret 2013, som nu är under tryckning. Där står det om röd glada: ”Det går fortsatt bra för gladan med ett ökat antal observationer i de flesta landskap. Fjolårets uppskattning på 2 500 par kan nog höjas med minst 100 par.” På bara 40 år har alltså denna art ökat från att ha varit nära utrotning till att idag häcka med uppemot 2 600 par i landet!

 

Orsakerna till att utvecklingen för gladan vändes från negativ till starkt positiv var nog framför allt två: Dels var fåglarna snabba att utnyttja att det under en period spreds slakteriavfall som gödningsmedel på åkrar, dels började arten övervintra i större skala inom Sveriges gränser. Det sistnämnda innebar att fåglarna slapp en farofylld resa ner genom kontinenten till de traditionella vinterkvarteren på Iberiska halvön. Senare har spridningen av slakteriavfall upphört, men de övervintrande gladorna har förmått hitta andra födokällor.

 

En sak som förbryllar när det gäller röd glada är emellertid att tätheterna är så mycket större i Skåne än i övriga södra Sverige. I Skåne häckar numera i storleksordningen 2000 par, medan det i angränsande landskap (Halland, Småland och Blekinge) inte handlar om mer än kanske runt 50 par vardera. Då har det ändå gått närmare 30 år sedan arten återinvandrade till dessa landskap Man kan undra vad det är som Skåne har och som passar gladan så väl? Någon motsvarande skillnad finns nämligen inte när det gäller ormvråken och dess förekomst. Hos den är de skånska tätheterna inte större än dem vi finner i övriga sydsvenska landskap.

 

En faktor som gynnat röd glada under häckningstid är sannolikt jordbrukets utveckling. Det handlar då framför allt om vallodling. En lantbrukare i Sydsverige kan idag ta tre eller ibland fyra vallskördar på en åker, och den första tas i regel redan under andra halvan av maj. När slåttermaskinen far fram över fälten, hänger ofta flera glador bakom, tydligen väl medvetna om att maskinen även klipper en hel del sorkar och andra djur som lever bland gräset. Även trutar och kråkfåglar lockas till platsen, och i regel väntar gladorna på att någon annan fågel ska hitta något ätbart. Då attackeras denna och tvingas nästan alltid släppa ifrån sig godbiten till den flygskickliga gladan.

 

Men även om röd glada har en positiv utveckling i Sverige, är den internationella bilden inte så ljus. Detta är en av få arter som kan sägas vara endemisk för Europa med omnejd, och utvecklingen är för närvarande ganska dyster i flera länder på kontinenten. Orsakerna till denna negativa trend är flera, men en viktig sådan är vindkraftens frammarsch. Särskilt i Tyskland, men även i Spanien, anses vindkraften stå för merparten av dödligheten hos röd glada. Även här i Sverige drabbas gladorna av vindkraftsdöd, men omfattningen är inte lika stor som i Tyskland och Spanien. Ett skäl till att gladorna förolyckas vid vindkraftverk i större omfattning än andra rovfåglar är förmodligen att de aktivt uppsöker verken för att leta efter fågelkadaver.

 

(AW)

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR