Nyheter

2014-12-29

Gott Nytt Fågelår! Hussvala är årets fågel 2015

Hussvala är årets fågel 2015 och kommer att pryda såväl medlemskort som dekal för BirdLife Sverige. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

 

Det är dags att lägga 2014 till handlingarna och välkomna ett nytt år med alla de fågelupplevelser det kommer att föra med sig. Under 2015 kommer hussvalan att pryda BirdLife Sveriges dekal och medlemskort, och vi kommer på flera olika sätt att uppmärksamma hussvalans situation i landet. Det är nämligen en av de arter som minskat allra mest under senare tid.

 

Nu, mitt i vintern, befinner hussvalorna sig i tropiska Afrika, och det kan vara så att ändrade förhållanden i vinterkvarteren bidrar till tillbakagången. Men även här hemma stöter hussvalan på motgångar. En sådan är att fastighetsägare och hyresgäster ofta inte vill ha några svalbon på husen. En annan kan vara brist på föda till följd av att kreaturshållningen koncentrerats kraftigt samt att dessa kreatur i större utsträckning än tidigare hålls inomhus. Eftersom hussvalor till stor del lever av flygfän som attraheras till djur av olika slag, har denna förändring sannolikt varit negativ för hussvalorna.

 

Denna koncentration av kreaturshållandet i Sverige måste ha stor påverkan på både fauna och flora, men det är sällan den lyfts fram i debatten om biologisk mångfald. För att ge en bild av förändringen kan vi ta landets största mjölkgård som exempel. Den ligger i Halland och har idag en besättning på cirka 1100 mjölkkor. Dessa kor producerar i genomsnitt ungefär dubbelt så mycket mjölk som korna gjorde på 1970-talet. Bakom denna produktionsökning ligger bland annat både avel och ändrad föda till djuren. I just Halland hade en genomsnittlig mjölkgård på 1970-talet en besättning av cirka 20 kor. Det innebär att det vid den tiden hade behövts mer än 100 gårdar för att producera lika mycket mjölk som dagens jättegård med 1100 kor. De drygt hundra gårdarna låg dessutom utspridda över landskapet.

 

Men nu är det inte enbart mjölkkor och andra tama kreatur som attraherar flygfän och därmed hussvalor. Även vilda djur kan göra det, och under 2014 presenterades en intressant studie av hussvalornas diet på Stora Karlsö. Den visar att öns hussvalor indirekt får sin föda från havet. Studien gjordes genom att man analyserade stabila isotoper av olika grundämnen hos öns hussvalor. Dessa isotoper varierar ganska kraftigt hos organismer i olika miljöer. Bland annat är skillnaderna stora mellan havsmiljö och skogsmiljö. När man jämförde sammansättningen hos hussvalorna på Stora Karlsö med den man finner hos sillgrisslor och halsbandsflugsnappare, visade det sig att hussvalorna i detta avseende var identiska med sillgrisslorna. Insekterna som attraheras till fiskrester och grisslespillning i fågelbergen är alldeles uppenbart stapelföda för öns hussvalor.

 

Enligt Svensk fågeltaxerings inventeringsstatistik har två av tre hussvalor försvunnit från Sverige sedan programmet med punktrutter startades 1975. Ser vi till de så kallade standardrutterna, som är jämnt spridda över landet, har hussvalan minskat med närmare 40 procent sedan 1998. Detta är alarmerande signaler och det är också skälet till att vi vill fästa extra uppmärksamhet på denna art.

 

När vi summerar det gångna året, bör det ha varit ganska gynnsamt för hussvalan. Den senare delen av våren var varmare och torrare än normalt i stora delar av landet, och detta väder präglade också sommaren (även om inledningen på sommaren lokalt var både fuktig och kylig). Flera studier har visat att såväl hussvalan som andra insektsätande arter har bättre häckningsframgång när sommarvädret är varmt och torrt än när det är kyligt och fuktigt.

 

Även när det gäller fågelfaunan i övrigt kan vi se tillbaka på ett gynnsamt år. Enligt rapporteringssystemet Svalan rapporterades det inte mindre än 394 fågelarter under året. Även om flera av dessa inte kommer att hålla för en närmare granskning, lär antalet arter överträffa noteringarna från de senaste åren. Det kan rent av bli ett nytt rekord. Minst två nya arter kunde också läggas till den svenska listan: kaspisk pipare och prärietrana. Båda dessa är väl dokumenterade med bilder.

 

(AW)

 

En sammanfattning av studien av Stora Karlsös hussvalor finns här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ibi.12150/abstract

Den första kaspiska piparen sågs vid Sandasjön på Mörkö i slutet av mars. Bilden tagen 26 mars. Därefter sågs en annan individ på Öland i april. Foto: Jan-Åke Noresson
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, informationsansvarig

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR