Nyheter

2014-07-15

I vackraste bröllopsstassen – veckans fågel (29)

De mörkt tegelröda spovsnäpporna sällskapar ofta med de mycket talrikare kärrsnäpporna. På denna bild finns tre spovsnäppor, och de har alla påbörjat ruggningen till vinterdräkt. Foto: Mikael Arinder/Skånska bilder

 

Just denna vecka har man som allra störst chans att se en av världens vackraste vadarfåglar i sin allra vackraste dräkt. Det handlar om spovsnäppan, en fågel som häckar på den sibiriska tundran och som övervintrar i tropiska och subtropiska områden. Nu i mitten av juli kulminerar sydflyttningen hos hannarna, och de bär fortfarande den djupt tegelröda häckningsdräkten.

 

Spovsnäppan häckar enbart på den ryska och sibiriska tundran. Å andra sidan är detta område enormt stort, och häckningsområdet sträcker sig från Jamalhalvön i väster nästan ända bort till Berings sund i öster. Det innebär att den totala populationen är stor. Likaså är övervintringsområdet stort. Det sträcker sig från Västafrika via södra Asien till Australien. I delar av detta område är spovsnäppan den talrikaste vadaren vintertid.

 

Häckningsbiologin skiljer sig mycket hos olika vadare. Hos ett antal arter, till exempel simsnäppor och fjällpipare, lämnar honan häckningsområdet strax efter det att äggen är lagda och överlåter därmed både ruvning och ungomvårdnad åt hannen. Hos andra hjälps föräldrarna åt, och slutligen finns det även en grupp där hannarna inte tar någon del i ruvningen. Ofta är dessa hannar dessutom polygama, det vill säga parar sig med flera olika honor. Så lär det kunna vara även hos spovsnäppan, men uppgifterna i den vetenskapliga litteraturen går isär. Hur som helst lämnar hannarna häckningsområdet tidigt, vilket innebär att de också dyker upp tidigt hos oss.

 

Hos spovsnäppan är båda könen tecknade i tegelrött under häckningstid, men honorna är något mattare i färgerna och ljusare än hannarna. En mörkt tegelröd spovsnäppa på en svensk strand i mitten av juli är med andra ord en hanne. Liksom hos andra vadare kan ruggningen av kroppsfjädrarna gå ganska fort, och några av de fåglar vi ser nu har inslag av grå fjädrar i det röda. Men det finns också fåglar som bär en till synes fräsch häckningsdräkt – och dessa är mycket vackra.

 

Spovsnäppan är också ett exempel på en arktisk vadare där utvecklingen varit olika för olika populationer. De spovsnäppor som häckar i de västra och centrala delarna av utbredningsområdet har haft en stabil eller till och med ökande population. Däremot har det gått dåligt under senare decennier för spovsnäpporna i öster. Samma mönster går igen hos flera andra vadararter, och det finns ett antal olika teorier till varför det är så här. Den teori som har flest tillskyndare handlar om att dessa långflyttande vadare drabbats av att alltmera av de låglänta tidvattenstränderna i östra Asien exploaterats, exempelvis i Kina och på Koreahalvön. En annan teori går ut på att klimatförändringar inneburit att många sjöar i det inre av östra Asien mer eller mindre torkat ut. För många långflyttande populationer av vadare kan några få rastplatser vara mycket viktiga. Där kan de lägga på sig resurser inför den fortsatta flyttningen. Om dessa platser exploateras eller försämras av andra skäl, kan det få allvarliga följder för hela populationer.

 

Med önskvärd tydlighet visar detta också på hur viktigt det är att fågelskyddsarbete bedrivs med ett internationellt perspektiv. Ingen kedja är som bekant starkare än dess svagaste länk. Vad hjälper det om både häckningsplatser och vinterkvarter skyddas om helt avgöra rastplatser längs flyttningsvägen förstörs?

 

Men de västsibiriska spovsnäpporna har som sagt klarat sig bra, och även om merparten av dessa normalt flyttar genom östra Europa ner mot Afrika, är de regelbundna gäster i mindre antal även hos oss. Så varför inte ta en tur till närmast belägna vadarstrand?

 

(AW)

Unga spovsnäppor skiljer sig markant från de gamla fåglarna. De dyker upp hos oss först en bit in i augusti. Foto: Mikael Arinder/Skånska bilder
 
 
2017-02-17

Ny studie av gäss i jordbrukslandskap

 
2017-02-13

Svarthalsade trastar på fågelmatningar

 
2017-02-13

Snösiska ej längre egen art

 
2017-02-03

BirdLife Sverige nominerat till Naturbonusen!

 
2017-02-03

Skånsk vindkraftpark dödar många rovfåglar

 
2017-01-20

Fågeläventyret imponerar!

 
2017-01-18

Äntligen en bok om Bolivias fåglar!

 
2017-01-18

BirdLife Sveriges riksstämma

 
2017-01-05

Rovfåglar attraheras till havsbaserade vindkraftparker

 
2017-01-04

Tävling – Nya arter för landet 2017!?

 
2016-12-25

Blekinge Offshore läggs ner

 
2016-12-25

Internationellt uttalande om H5N8

 
2016-12-25

Inga fler vindkraftverk på södra Öland

 
2016-12-21

Tornugglor önskar en grön jul

 
2016-12-20

Ge julhelgen lite fågelkrydda ­– delta i Vinterfågelräkningen!

 
2016-12-19

Ny standard för FSC-certifierad skog

 
2016-12-16

Rekordstort Natura 2000 föreslås

 
2016-12-16

IBA (Important Bird and Biodiversity Areas) är viktiga för Natura 2000

 
2016-12-15

Ortolansparven får EU-kommissionen att dra Frankrike inför rätta

 
2016-12-14

Har skogsfåglarnas positiva trend upphört?

 
2016-12-13

Årets sista nummer av Vår Fågelvärld ute

 
2016-12-13

Stort engagemang mot förslag på ökad jakt på allmänt vatten

 
2016-12-12

Alltför långtgående slutsatser av kungsörnsstudier vid Glötesvålen

 
2016-12-12

Ornitologer överklagar skyddsjakt på varg

 
2016-12-11

Fågelinfluensa i Sverige – men fortsätt mata småfåglar

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, informationsansvarig

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44441
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR