Nyheter

2014-12-15

Ingen havre, tack! – veckans fågel (51)

Domherren är den klassiska julkortsfågeln i Sverige. Få andra fåglar är lika populära som domherrarna vid vinterns fågelmatningar. Men det fanns en tid då domherren sågs som "skadedjur". Foto: P-G Bentz/sturnus.se

 

Det närmar sig jul, och snart är det dags att skicka årets julkort. Även i år lär en hel del domherrar flyga kors och tvärs över landet på julkort. Ingen annan fågel är nämligen så vanlig på julkorten som domherren. Men ibland blir det fel: Ett ganska vanligt julkortsmotiv visar domherrar i en havrekärve – och havre är ingen mat för en domherre. Visst kan det hända att domherrar slår sig ner i en kärve, och i nödsituationer kan domherrarna möjligen hålla till godo med havre om det inte finns någon annan föda. Alternativt landar de i kärven av misstag, ditlockade av en flock gulsparvar.

 

Sveriges tomtemålare framför andra, Jenny Nyström, är en av dem som bidragit till missuppfattningen att domherrar gillar havre. Hon gjorde en närmast stilbildande målning av en tomte som reser en stolpe med en havrekärve på en takås – och genast kommer domherrar och andra fåglar och slår sig ner. Många andra har följt i Jenny Nyströms spår under de drygt 75 år som gått: En havrekärve fylld av domherrar hör till de klassiska julkorten. Fåglarnas röda bröst står vackert mot den gula kärven, men bilden är som sagt inte sann.

 

För en domherre är som sagt havrekärnor på sin höjd något av nödproviant. Vid fågelmatningen är det i stället solrosfrön och hampfrön som står på menyn. Ute i naturen äter domherren under vinterhalvåret bland annat frön från ask och lönn samt rönnbärskärnor – förutsatt det finns sådana kvar. Längre fram under vårvintern tar den också gärna knoppar, inte minst från olika Prunus- och Malus-arter, det vill säga exempelvis knoppar på körsbär och plommon respektive äpplen. Denna vana gjorde en gång att domherren var illa sedd i fruktträdgårdar fram emot vårkanten, och i äldre trädgårdsböcker kan man läsa följande: Träden skall också skyddas mot domherrar och andra liknande skadedjur som vid denna tid uppträder i talrika flockar och äter upp knopparna.”

 

Framför allt är domherren en gäst vid fågelmatningarna i de mellersta och norra delarna av Sverige. Allra talrikast vintertid är den i Jämtland och angränsande landskap. Där är domherren den talrikaste fågeln vid fågelmatningarna. Men just denna höst och förvinter har det varit förhållandevis gott om domherrar även i södra Sverige. De har ännu inte kommit fram till fågelmatningarna i någon nämnvärd omfattning. Tack vare den milda inledningen på vintern har de fortfarande lätt att hitta mat ute i naturen.

 

Domherren är populär som gäst på fågelmatningen. Det får vi talrika bevis på varje år under Vinterfåglar Inpå Knuten, den stora fågelräkningen som vi organiserar varje år i slutet av januari. Ett annat mått på dess popularitet är att den kom tvåa i den omröstning om en svensk nationalfågel som Dagens Nyheter anordnade 1962. Det var bara koltrasten som var populärare. Den omröstningen lockade knappt 5000 deltagare, främst från Stockholmsregionen. Under 2015 kommer vi att anordna en ny omröstning om Sveriges nationalfågel, förhoppningsvis med många fler deltagare och med god spridning över landet.

 

Som symbol för julen och som motiv på julkort, är domherren nog en ganska typisk svensk eller möjligen nordisk företeelse. I andra delar av Europa har den inte samma ställning. Men på Brittiska öarna fylls platsen av en annan rödbröstad fågel, nämligen rödhaken. Den är minst lika populär som julsymbol där som domherren är här.

 

(AW) 

Nej, domherrar är inte förtjusta i havre, hur många julkort med detta motiv det än må finnas. Däremot lockas både gulsparvar och gråsparvar till de havrekärvar som sätts upp vid jultid.
 
 
2017-01-20

Fågeläventyret imponerar!

 
2017-01-18

Äntligen en bok om Bolivias fåglar!

 
2017-01-18

BirdLife Sveriges årsmöte

 
2017-01-05

Rovfåglar attraheras till havsbaserade vindkraftparker

 
2017-01-04

Tävling – Nya arter för landet 2017!?

 
2016-12-25

Blekinge Offshore läggs ner

 
2016-12-25

Internationellt uttalande om H5N8

 
2016-12-25

Inga fler vindkraftverk på södra Öland

 
2016-12-21

Tornugglor önskar en grön jul

 
2016-12-20

Ge julhelgen lite fågelkrydda ­– delta i Vinterfågelräkningen!

 
2016-12-19

Ny standard för FSC-certifierad skog

 
2016-12-16

Rekordstort Natura 2000 föreslås

 
2016-12-16

IBA (Important Bird and Biodiversity Areas) är viktiga för Natura 2000

 
2016-12-15

Ortolansparven får EU-kommissionen att dra Frankrike inför rätta

 
2016-12-14

Har skogsfåglarnas positiva trend upphört?

 
2016-12-13

Årets sista nummer av Vår Fågelvärld ute

 
2016-12-13

Stort engagemang mot förslag på ökad jakt på allmänt vatten

 
2016-12-12

Alltför långtgående slutsatser av kungsörnsstudier vid Glötesvålen

 
2016-12-12

Ornitologer överklagar skyddsjakt på varg

 
2016-12-11

Fågelinfluensa i Sverige – men fortsätt mata småfåglar

 
2016-12-09

Var med i Skådarhjälpen 10–18 december!

 
2016-12-09

Äntligen stopp för vårjakt på gudingar på Åland?

 
2016-12-08

Det går dåligt för grå jako, men bra för azorisk domherre

 
2016-12-08

Samarbete med fågelskådare väcker lantbrukares engagemang

 
2016-12-06

Projekt LOM ny arbetsgrupp inom BirdLife Sverige

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Anders Wirdheim, informationsansvarig

Telefon: 0705-137576
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44441
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR