Nyheter

2014-01-16

Nötkråka – veckans fågel (3)

Smalnäbbad eller tjocknäbbad nötkråka? Det är inte alltid lätt att avgöra. Foto: Yvonne Stridsberg

 

Om de två första arterna i denna serie varit fåglar som man främst möter i södra Sverige vintertid så är nummer tre en art som vintertid ses oftare längre norrut. Det har sina skäl och det viktigaste är att den är en sentida invandrare i norr och att den kunnat etablera sig tack vare parker och andra planteringar. Där finns det nämligen ofta cembratallar, och det är något som de nordliga nötkråkorna gillar. De sydliga är däremot mera begivna på hasselnötter.

 

Vi har i Sverige två raser av nötkråkor, en sydlig och en nordlig. Den sydliga har tidigare kallats tjocknäbbad nötkråka, medan den nordliga haft epitetet smalnäbbad. Den sistnämnda kallas ibland även sibirisk nötkråka. Idag är det tveksamt om vi över huvud taget ska använda dessa rasnamn. Det är nämligen ofta påfallande svårt att avgöra om en fågel är tjocknäbbad eller smalnäbbad. Kanske är det till och med så att de båda raserna blandar sig med varandra i en övergångszon genom södra Norrland och Svealand?

 

Går vi några decennier tillbaka i tiden fanns nötkråkan enbart i södra Sverige, ungefär upp till i höjd med Dalälven. Norr där om var arten ovanlig och sågs bara vissa år. Då handlade det dessutom om fåglar som var på svältvandring från Sibirien, det vill säga det vi i fågelsammanhang kallar för invasion. Sådana invasioner förekom med flera års mellanrum och i varierande omfattning. Även den sydsvenska nötkråkan kan uppträda invasionsartat, men då ser vi det främst i form av fåglar som är på väg att flytta ut ur Sverige, till exempel vid Falsterbo.

 

Nötkråkan är en kråkfågel och som sådan också en allätare. Men likt flera andra fåglar är den specialiserad på en viss typ av föda. För den sydsvenska är det som sagt hasselnötter som gäller, för den nordliga cembratallens frön. Dessa frön är stora, ungefär som pinjenötter, och längre söderut i Europa finns det också nötkråkor som huvudsakligen lever på frön från pinjetallar.

 

Under höstarna hamstrar nötkråkorna nötter respektive tallfrön. De lägger upp så stora förråd att de inte bara ska räcka över vintern utan även som basföda för nästa års ungkull. Studier som gjorts har visat att nötkråkorna har ett osvikligt minne för sina förråd, samt att de kan hitta dessa även om de skulle döljas under en halvmeter snö! Men vissa år slår frösättningen fel. Då blir det inga hasselnötter eller, för den nordliga rasen, kottar på cembratallarna. Då tvingas nötkråkorna utvandra för att försöka hitta mat.

 

Det är alltså utvandringar av detta slag som fört sibiriska nötkråkor till samhällen längs Norrlandskusten. Där upptäckte fåglarna att det här och var fanns planterade cembratallar och att dessa i vissa fall hade rikligt med välfyllda kottar. Nötkråkorna stannade upp – och tillräckligt många blev kvar för att bilda grunden för små nya populationer. Detta hände första gången i slutet av 1970-talet, och nya inflöden därefter har inneburit att det nu häckar nötkråkor i eller i anslutning till flera tätorter hela vägen från Gävle norrut till Haparanda.

 

Den sibiriska nötkråkan är annars en mycket härdig fågel. I Vår Fågelvärld nr 1/2005 beskrev den svenske fågelskådaren Ulf Remahl ett möte med nötkråka i Sibirien en vinterdag. Ulf jobbade då på en oljerigg på gränsen mellan taiga och tundra nära Noyabrsk, något hundratal mil öster om Uralbergen och strax söder om polcirkeln. En dag i början av februari tog han en promenad trots att termometern vid kontoret visade –41 grader. Ute i den glesa tallskogen mötte han en nötkråka!

 

Det är framför allt i samhällen norr om Svealand som man kan möta nötkråkor vid fågelmatningar. Längre söderut är det betydligt ovanligare. Där håller sig nötkråkorna till sina förråd av hasselnötter ute i skogarna. Vid fågelmatningarna är nötkråkorna inte kräsna. Tvärtom äter de både vegetabilisk och animalisk föda av olika slag, exempelvis såväl jordnötter som talg. Men som de kråkfåglar de är, är de också opportunister och griper tillfällen som ges – även om det skulle vara i flykten. Det fick fotografen Yvonne Stridsberg erfara en dag i mitten av januari. Den nötkråka som besökte hennes fågelmatning grep plötsligt en talgoxe och flög iväg!

 

(AW)

Nötkråkan är en kråkfågel och som sådan opportunist i sitt födoval. Den kan gripa tillfället i flykten – även om det skulle handla om en talgoxe. Foto: Yvonne Stridsberg
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR