Nyheter

2014-01-21

Nötväcka – veckans fågel (4)

Nötväcka. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

 

Den stundande helgen äger Sveriges största fågelräkning rum. Då uppmanas svenska folket att räkna fåglarna vid sina fågelmatningar och sedan rapportera in resultatet till SOF. Det är nionde året som evenemanget Vinterfåglar Inpå Knuten genomförs, och hela veckan får symboliseras av en av de allra charmigaste gästerna vid de dukade borden, nämligen nötväckan.

 

Nötväckan hör till de fågelarter som det gått mycket bra för i Sverige under senare tid. Den har ökat i antal och framför allt spridit sig norrut och, i Norrland, inåt land. Tittar man i lite äldre fågelböcker, brukar utbredningen anges som ”södra Sverige upp till Dalälven”. Idag når nötväckorna mycket längre norrut än så. Det finns häckande nötväckor ända upp till Norrbottens kustland. Lite längre söderut har expansionen inåt land nått Jämtland och södra Lappland.

 

Orsakerna till nötväckans framgång är inte helt klarlagda, men sannolikt spelar de många milda vintrarna under perioden 1988–2008 in. Kanske ska vi inte heller bortse från fågelmatandets betydelse. Denna populära vintersyssla har ökat kraftigt i Sverige under de senaste årtiondena och blivit något av en folkrörelse. Vi är kanske så många som en halv miljon hushåll som matar fåglar vintertid!

 

Vid fågelmatningen är nötväckan som ett yrväder. Den kommer farande i hög fart, slår till på fröautomaten, tar ett frö och försvinner lika snabbt iväg. Påfallande ofta är den tillbaka redan efter en kort stund. Har den verkligen hunnit hacka sönder fröskalet och äta upp innehållet? Nej, det har den inte. Den har i stället gömt fröet.

 

Nötväckan är precis som förra veckans fågel, nötkråkan, en hamstrare. Som sådan är den ganska välstuderad av svenska forskare. Bland annat har man kunnat konstatera att nötväckor hamstrar för egna behov och inte för kollektivet eller ens för parets bästa. En studie visade att inte mindre än 95 procent av de frön som några nötväckor plockade fram ur gömmorna var just de frön som de själva gömt. En annan intressant sak var att de nötväckor som haft goda möjligheter att hamstra under hösten också höll sig friskare längre fram. Alldeles uppenbart hade de egna förråden stor betydelse för fåglarna.

 

Många har säkert lagt märke till att nötväckor ofta uppträder parvis vid fågelmatningar. De lever också parvis året runt och försvarar sina revir. Därför är det mycket ovanligt att man ser fler än två nötväckor vid en matning. Det förekommer, men då är ofta fåglarna i luven på varandra. Det revirhållande paret försöker jaga bort inkräktarna.

 

Förr i tiden, innan de sydliga nötväckorna börjat sprida sig norrut i landet, hände det att nordligaste Sverige vintertid fick besök av nötväckor. Dessa nötväckor var genomsnittligt något mindre och även ljusare än de ”sydsvenska”. Bland annat saknade de nästan helt roströd färg på flankerna. Det handlar om ryska och sibiriska släktingar. Precis som många andra fåglar från den vidsträckta taigan tvingas dessa nötväckor ibland utvandra när det är ont om föda på grund av dålig frösättning hos olika träd. De sibiriska nötväckorna är ofta orädda, vilket antyder att de kanske inte sett folk förr.

 

Nötväckan hör också till de fågelarter som börjar sjunga tidigt på våren. Redan nu januari kan man under dagar med sol och dagsmeja höra nötväckans enkla men ljudliga sång. Erik Rosenberg skrev så här om sången: ”Tidigt om våren går nötväckan upp i höga trädkronor och låter höra sina kraftiga visselsignaler, som kunna väcka smått uppseende, víu, víu, víu, nästan jamande” och vidare ”vivivivivivivivivivi, en hastig löpning som riktigt ekar mellan ekarna”.

 

Slutligen är ju nötväckan uppseendeväckande även genom att det är den enda svenska fågel som obehindrat klättrar både uppåt och nedåt på trädstammarna.

 

Spana efter nötväckor vid fågelmatningen 24–27 januari och rapportera alla de fåglar du ser vid just din fågelmatning. Rapportformuläret blir tillgängligt här på SOF:s hemsida från och med fredag 24 januari.

 

(AW)

Vid fågelmatningarna är nötväckan som ett yrväder. Foto: Anders Wirdheim
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, informationsansvarig

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR