Nyheter

2014-08-25

Nu startar ripjakten – veckans fågel (35)

Fjällripan lever uppe på kalfjället och är därmed begränsad till den skandinaviska fjällkedjans högre delar. Foto: Tomas Lundquist/N

 

Under många år har vi från Sveriges Ornitologiska Förening – BirdLife Sverige försökt få till en senareläggning av ripjakten i Sverige. Vi anser att jakten startar för tidigt, vilket åtminstone lokalt leder till ett för högt jakttryck och även till jakt på ungar som ännu inte är fullvuxna. Denna fråga blev än mer angelägen när den fria fjälljakten infördes på 1990-talet och jakttrycket ökade. Men vi har inte nått någon framgång. Svenska Jägareförbundet håller emot, bland annat för att en senarelagd ripjakt skulle krocka med älgjakten, som i norra Sverige startar i början av september.

 

I vårt västra grannland, Norge, startar ripjakten ungefär två veckor senare än i Sverige. Det får till följd att många norska jägare åker över gränsen för att få möjlighet att jaga ripa under längre tid. Ripjakten lockar även jägare från andra europeiska länder, och lokalt kan jakttrycket bli högt. Det gäller särskilt i lättillgängliga områden.

 

Dalripan förekommer från norra Dalarna och norrut samt från fjällbjörkskogen ända ut till kustlandet i Norrland. Den anses dock ha minskat ganska markant i kustområdena och har sina tätaste förekomster i fjällbjörkskog. Fjällripan är kalfjällets fågel, och oftast träffar man på den högt upp på bergssidorna där vegetationen är mycket begränsad.

 

B åde dalripa och fjällripa varierar båda stort i antal från år till år. Den viktigaste faktorn bakom denna variation är förmodligen mängden smågnagare. Är det gott om lämlar och sorkar, blir predationen liten på riporna. Omsmågnagarpopulationerna däremot nyligen kraschat efter en topp, riktas predatorernas (rovdjurens) intresse mot just riporna, varpå trycket kan bli hårt.

 

En annan faktor som påverkar ripstammarna är vädret. Såväl blöta och kalla somrar som instabila vintrar kan ställa till det för riporna. Kycklingarna lever av insekter den första tiden, och är det blött och kallt, kan de ha svårt att hitta tillräckligt med föda. När det gäller instabilt vinterväder, är det en fråga som uppmärksammats först i ganska sen tid. Men om vintervädret växlar från milt och fuktigt till stark kyla, kan följden bli att kvistar och knoppar bäddas in av isbark. Just knoppar är en den viktigaste vinterfödan för riporna. Med den förändring mot ett mildare klimat som vi haft de senaste årtiondena, har perioder med svår isbark tenderat att komma tätare.

 

För mindre än ett år sedan presenterades en studie som visade att ripstammarna i Norge, Finland och Sverige har en tydligt nedåtgående trend även på längre sikt. Bakom studien stod de nationella övervakningsprogrammen för fåglar i de tre länderna. Enligt studien är det inte bara riporna som går tillbaka, det gör även flera andra fjällfåglar, men riporna hör till dem som minskat mest.

 

Orsakerna till att många fjällfåglar går tillbaka är inte klarlagda, men klimatförändringar misstänks vara en bidragande faktor. Ett ändrat klimat påverkar fåglarna på flera sätt. Dels kan det som redan nämnts försvåra födosöket, dels förändras vegetationen när det blir mildare. Klimatförändringar kan även påverka bestånden av smågnagare och fyrfota predatorer, något som i sin tur förändrar villkoren för fåglarna.

 

Sedan Svensk Fågeltaxerings årliga inventeringar utökades med så kallade fasta standardrutter i slutet av 1990-talet har vi fått en mera tillförlitlig bild av hur ripornas bestånd varierar och utvecklas. Årligen inventeras ett stort antal rutter i fjällvärlden, och de bekräftar bilden av stora variationer mellan åren. Men de visar alltså också en nedåtgående trend på längre sikt. Antalen av såväl dalripor som fjällripor har i grova tal halverats sedan millennieskiftet. För fjällripan kan dock skönjas en viss uppgång de allra senaste åren.

 

(AW)

Vintertid lever riporna till stor del på knoppar. Här en dalripa som i april betar knopp från en Salix-art. Notera märkena efter avbetade knoppar. Foto: Anna Karin Herngren Wirdheim
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR