Nyheter

2014-05-12

Rödspoven symbol för europeiskt fågelskydd – veckans fågel (20)

Rödspov. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

 

Söndagen 25 maj äger det svenska valet till EU-parlamentet rum. Då ska vi utse de politiker som de kommande åren ska föra vår talan i parlamentet i Bryssel. En fråga som fått stort utrymme i valdebatten i olika medlemsländer är de EU-direktiv som reglerar hur djur och natur hanteras, det vill säga Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet. Det förstnämnda stiftades 1979. En av de arter som då visade på behov av ett gemensamt synsätt när det gäller flyttfåglar var rödspoven. Den hade ett starkt skydd hos de nordliga medlemsstaterna men jagades i stor omfattning i söder.

 

När Fågeldirektivet kom till 1979 bestod EU av nio länder. Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och dåvarande Västtyskland hade bildat gemenskapen på 1950-talet, och därefter anslöt sig Storbritannien, Irland och Danmark 1973. De nio olika länderna skilde sig markant när det gällde de fåglar som flyttar över kontinenten och som kan sägas utgöra en gemensam resurs. Medan länder som Storbritannien, Nederländerna och Tyskland hade ett förhållandevis starkt skydd för många arter, jagades samma arter intensivt i Frankrike och Italien. Det blev i längden ohållbart att medlemsländerna hade väsentligt olika syn på fåglarna, och det var en av anledningarna till att EU:s Fågeldirektiv stadfästes 1979.

 

Rödspoven häckar med några olika raser från Island i väster till Centralasien i öster. Dessutom finns isolerade bestånd inom flera områden längre österut. I Europa häckar två raser, nominatformen limosa på norra delen av kontinenten samt i Sverige och Finland samt rasen islandica huvudsakligen på Island. Den sistnämnda finns även på Färöarna och har också ett litet bestånd i norra Norge (Lofoten). Vidare har den på senare tid börjat häcka på Irland. Medan nominatformen har minskat i antal, är utvecklingen för islandica snarare uppåtgående. Båda raserna övervintrar till betydande del i sydligaste Europa, men vissa populationer flyttar till Afrika. Eftersom de båda raserna delar vinterkvarter, anses orsakerna till nominatformens tillbakagång finnas på häckningsplatserna. Rödspoven hör till de arter som missgynnats kraftigt av jordbrukets utveckling under senare årtionden.

 

Rödspoven är en av många arter som kan sägas ha gynnats av Fågeldirektivet eftersom den fått ett starkare skydd på europeiska rast- och övervintringsplatser. Den är också en art som i hög grad på verkas av den europeiska jordbrukspolitiken. Mer än 40 procent av EU:s hela budget går till jordbruket, men det är bara en mycket liten del som används för att bevara eller nyskapa viktiga naturmiljöer. I det sammanhanget kan vi ställa krav på våra politiker att de måste arbeta för en bättre naturvård i jordbrukslandskapet. Det är ju ändå våra bidrag via skattsedeln som möjliggör de generösa jordbruksstöden.

 

I Sverige har rödspoven gått kräftgång under senare årtionden. Beståndet har minskat och uppgår numera till bara cirka 75 par, varav merparten finns på Öland. Nordöstra Skåne, Gotland, Östergötland och Halland hyser även ett mindre antal par. Häckningsframgången varierar ganska markant från år till år, bland annat beroende på hur fuktigt det är men också på grund av betestryck. På Öland och i nordöstra Skåne lyckas rödspovarna bättre under fuktiga år, då det finns gott om små vattensamlingar, än när det är torrt. Det ska också helst vara ett mera måttligt betestryck. Är det för hårt bete, har rödspovarna svårare att hitta bra boplatser.

 

Ha gärna rödspoven i tankarna när du går och röstar i EU-valet inom kort!

 

(AW)

 

 

 
 
2017-01-18

Äntligen en bok om Bolivias fåglar!

 
2017-01-18

BirdLife Sveriges årsmöte

 
2017-01-05

Rovfåglar attraheras till havsbaserade vindkraftparker

 
2017-01-04

Tävling – Nya arter för landet 2017!?

 
2016-12-25

Blekinge Offshore läggs ner

 
2016-12-25

Internationellt uttalande om H5N8

 
2016-12-25

Inga fler vindkraftverk på södra Öland

 
2016-12-21

Tornugglor önskar en grön jul

 
2016-12-20

Ge julhelgen lite fågelkrydda ­– delta i Vinterfågelräkningen!

 
2016-12-19

Ny standard för FSC-certifierad skog

 
2016-12-16

Rekordstort Natura 2000 föreslås

 
2016-12-16

IBA (Important Bird and Biodiversity Areas) är viktiga för Natura 2000

 
2016-12-15

Ortolansparven får EU-kommissionen att dra Frankrike inför rätta

 
2016-12-14

Har skogsfåglarnas positiva trend upphört?

 
2016-12-13

Årets sista nummer av Vår Fågelvärld ute

 
2016-12-13

Stort engagemang mot förslag på ökad jakt på allmänt vatten

 
2016-12-12

Alltför långtgående slutsatser av kungsörnsstudier vid Glötesvålen

 
2016-12-12

Ornitologer överklagar skyddsjakt på varg

 
2016-12-11

Fågelinfluensa i Sverige – men fortsätt mata småfåglar

 
2016-12-09

Var med i Skådarhjälpen 10–18 december!

 
2016-12-09

Äntligen stopp för vårjakt på gudingar på Åland?

 
2016-12-08

Det går dåligt för grå jako, men bra för azorisk domherre

 
2016-12-08

Samarbete med fågelskådare väcker lantbrukares engagemang

 
2016-12-06

Projekt LOM ny arbetsgrupp inom BirdLife Sverige

 
2016-12-01

Svarthakad buskskvätta – bästa året hittills för arten i Sverige.

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Anders Wirdheim, informationsansvarig

Telefon: 0705-137576
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44441
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR