Nyheter

2014-04-21

Ska lärkrutor rädda sånglärkan – veckans fågel (17)?

Det svenska beståndet av sånglärka har minskat med ca 75 procent på 40 år. Orsaken är både lägre och högre intensitet i jordbruket. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

När detta skrivs 21 april har nog sånglärkan återvänt till hela sitt svenska utbredningsområde. Det är en utbredning som krympt väsentligt under de senaste årtiondena och som också är glesare besatt idag än tidigare. Det kan vara så illa att tre fjärdedelar av 1970-talets bestånd idag är borta. Bakom denna tillbakagång står både minskad och intensifierad jordbruksdrift.

 

Det sistnämnda kan låta motsägelsefullt, men så är inte fallet. Sånglärkan har minskat i antal och ofta helt försvunnit från många marginella jordbruksmarker, till exempel i södra och mellersta Sveriges skogsbygder liksom i Norrlands älvdalar. Där är orsaken att de åkrar som fanns för 40 år sedan idag gjorts om till betesmarker eller gräsvallar, om de nu inte har planterats med skog. Sånglärkan vill ha bar jord, och så länge man odlade spannmål på de marginella åkrarna, fanns det ofta också sånglärkor där.

 

Ett tydligt exempel på denna förändring finns i de skånska och halländska fågelatlaserna. Den skånska publicerades i fjol, den halländska kommer senare i år. I båda fallen har en ny atlasinventering genomförts nu under 2000-talet, och i båda fallen gapar många rutor i inlandet nu tomma när det gäller sånglärkan. Särskilt tydlig blir denna förändring i Halland med den skarpa gräns mellan slättbygd och skogsbygd som finns där.

 

Men sånglärkan har också minskat i de intensivt odlade jordbruksbygderna i till exempel i Uppland, Västergötland och Skåne. Där finns den fortfarande kvar, men bestånden är i regel mycket glesare idag än tidigare. Där har lärkorna missgynnats av intensifieringen, bland annat i form av en ökad bekämpning av insekter. En annan förändring som varit negativ är den storskaliga övergången från vårsådda till höstsådda grödor. När sånglärkorna anländer tidigt på våren är de höstsådda fälten inbjudande med ganska gles brodd och öppen jord däremellan. Men mycket snart växer brodden sånglärkorna ”över huvudet” med följd att fåglarna lämnar fältet.

 

Sedan ett par år driver SOF BirdLife projektet Rädda sånglärkan med syftet att få lantbrukare att lämna små rutor med bar jord i sina höstsådda fält. Projektet har varit en framgång hos allmänheten, och det är många som köpt så kallade lärkrutor. Det har inte varit riktigt lika lätt att sälja in projektet hos lantbrukarna. Kanske beror detta på en inneboende misstänksamhet mot nymodigheter, och förhoppningsvis kommer det att lossna även i denna del av projektet.

 

En lärkruta skapas genom att lantbrukaren lyfter såningsaggregatet och kör fram några meter. Därefter fortsätter sådden. Följden blir en osådd ruta med bar jord på cirka 20 kvadratmeter. En sådan ruta kan man som privatperson köpa, eller kanske snarare arrendera, för 50 kronor. Av denna summa går 40 kronor till lantbrukaren och 10 till administration. Idén kommer från Storbritannien, där man använt sig av lärkrutor i många år och där resultatet varit gott. Vi tror att lärkrutorna fungerar bra även i Sverige, men vi vet inte säkert. Därför ska ett större antal åkrar med lärkrutor inventeras i år och jämföras med närliggande åkrar utan lärkrutor (se nyhet från 16 april nedan).

 

På sikt är förhoppningen att vi ska få ett helt system av lärkrutor över Sveriges mest intensivodlade bygder. Vi kommer naturligtvis aldrig att få tillbaka den täthet av sånglärkor som fanns för 40–50 år sedan, men vi kan förhoppningsvis hejda tillbakagången. Dessutom kommer dessa rutor med stor sannolikhet att inte enbart gynna sånglärkor utan även flera andra så kallade jordbruksfåglar. Arter som exempelvis stenskvätta, ortolansparv och gulsparv söker sig ofta till bara fläckar i åkrarna för att leta insekter.

 

(AW)

Sånglärkans försvinnande från marginella jordbruksmarker i skogsbygd visas väl av förändringarna i Halland mellan de två atlasinventeringar som genomförts där. Bilden hämtad från boken "Hallands fågelatlas" som publiceras senare i år.
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR