Nyheter

2013-12-18

SOF:s fågelkalender – 18 december

För bara några decennier sedan kallades den föraktfullt för "luftens råtta". Idag är många bekymrade över gråsparvens kraftiga tillbakagång. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

 

Under hela december fram till jul presenterar vi en aktuell fågel varje dag. Samtliga är arter som gärna dyker upp vid fågelmatningar. En del är vanliga, andra ses mera sällan. Många hör till de klassiska fågelbordsgästerna, andra är ganska nya i denna miljö. Nu har turen kommit till en fågel som för inte så länge sedan benämndes ”luftens råtta”, men som allt flera nu bekymrar sig över. Det handlar om gråsparven.

 

Det finns nog ingen annan fågel i denna del av världen som är så intimt knuten till människan som gråsparven. Det är bara tamduvan som kan konkurrera, men den är införd och stammar från domesticerade individer. Gråsparven har följt människan i fotspåren helt av egen vilja. Länge ansågs den också vara ett plågoris som åt av skörden och orsakade skada. Än idag är det faktiskt möjligt att skyddsjaga gråsparvar om de ”kommer in på gård eller i trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet”.

 

Det är hög tid att ändra på denna bestämmelse. Gråsparven har nämligen minskat mycket kraftigt i antal och helt försvunnit från en del av sina tidigare förekomster. Forskarna räknar med en tillbakagång på uppemot 80 procent under de senaste dryga 30 åren! Det skulle innebära att fyra av fem gråsparvar försvunnit.

 

Vi vet inte varför gråsparven minskat så kraftigt. En ledtråd kan vara att det är färre ungar i dagens gråsparvskullar än tidigare. Enligt de protokoll, som ringmärkare för när de märker ungar som är kvar i boet, har den genomsnittliga storleken på gråsparvarnas kullar minskat markant sedan mitten av 1900-talet. Det skulle kunna innebära att det är redan på fosterstadiet som dödligheten ökat, och då ligger det nära till hands att misstänka miljöpåverkan. Detta är emellertid enbart spekulationer. Men bara det faktum att den fågel som lever allra närmast människan drabbats så här kraftigt borde innebära att det satsades större resurser på att forska kring orsakerna.

 

Gråsparven har följt människan över Europa och etablerat sig snart sagt överallt där människan slagit sig ner, i alla fall om det handlat om samhällen eller andra ansamlingar av hus. Trots detta är den en av de allra mest stationära fåglar vi har. Det är nog bara kattuggla och slaguggla som kan göra gråsparven stridig om epitetet ”Sveriges mesta stugsittare” bland fåglarna. Det har ringmärkts drygt 34 000 gråsparvar i Sverige genom åren. Av dessa har närmare 450 återfunnits, men det är bara någon futtig procent av dessa återfynd som gjorts längre bort än 50 km från märkplatsen. Gråsparven är alltså mycket stationär.

 

Sommartid äter gråsparven mycket insekter, och ungarna föds till stor del upp på insektslarver. Men under vinterhalvåret är det frön och andra växtdelar som gäller. Vid fågelmatningar är gråsparvarna inte kräsna utan håller till godo med det mesta. De hör till de ganska få arter som gärna äter såväl havre som vete, det vill säga de fröslag som ofta dominerar i blandningar med så kallat ”vildfågelfrö”.

 

(AW)

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR