Nyheter

2014-08-12

Trädlärkan gynnas av bränder – veckans fågel (33)

Trädlärkan hör till de fågelarter som gynnas av skogsbränder. Foto: Mikael Arinder/Skånska bilder

 

Den mycket omfattande skogsbranden i Västmanland verkar nu äntligen vara under kontroll. Stora ekonomiska värden har gått till spillo, men vad värre är har en person fått sätta livet till och flera andra har förlorat sina hem. Samtidigt ska det sägas att skogsbränder är något som hör naturen till, och de har genom tidernas gång haft avgörande betydelse för fauna och flora. En av de fågelarter som gynnas av skogsbränder är trädlärkan.

 

En gång i tiden kallades trädlärkan för torparlärka i delar av Sverige. Den höll då till på de magra markerna runt torpen i byarnas utmarker, medan sånglärkan istället främst hörde slättbygderna till. Idag har vi inga torp kvar i landet. Istället hittar vi trädlärkan i grustag, på magra grusmarker, i hällmarkstallskogar och på brandfält. Trädlärkan vill ha mycket bar mark och trivs inte när det blir frodigt. Uppenbarligen är den inte särskilt ortstrogen eftersom den ofta är snabb att kolonisera nya områden.

 

Därför kan vi nog vänta att det till våren kommer att sjunga trädlärkor lite varstans i det brandhärjade området i Västmanland. Andra fåglar som sannolikt kommer att öka i antal är tretåig hackspett, göktyta och kanske även orre. Och vore det inte för att vitryggig hackspett står på utrotningens gräns i Sverige, skulle den ha kunnat få ett antal mycket framgångsrika år i området. I Ryssland idag, liksom i Sverige förr, är nämligen lövbrännor något av en favoritbiotop för vitryggen. Något eller ett par årtionden efter skogsbränder blir det ett kraftigt uppslag av löv, och förr eller senare börjar dessa lövträd trängas och ta död på varandra. Då kommer vedlevande insekter och efter dem vitryggen.

 

Det vore av flera skäl mycket värdefullt om staten kunde gå in och köpa loss de områden som nu drabbats av skogsbranden. Sveaskog har redan deklarerat att man avser göra sitt markinnehav till någon form av reservat, men det mesta av marken ägs av stora företag eller privatpersoner. Det berörda området är som sagt mycket stort, mellan 15 000 och 20 000 hektar, och skulle kunna bli ett helt unikt område för fri utveckling. På sikt kanske till och med något av ett kärnområde för vitryggig hackspett?

 

Men åter till trädlärkan. Det är en fågel som det är lätt att bli förtjust i, för att inte säga förälskad i. Den har ett tilltalande väsen, men framför allt låter den ljuvligt. Nu på hösten kan man höra dess mjuka, nästan lite flöjtliknande lockläte från skyn. Lyckas man då få syn på upphovet, är silhuetten mycket karaktäristisk med rundade vingar och kort stjärt. Men allra finast är ändå sången, ett mjukt joddlande som framförs i flykten över en mager inäga eller hällmark. I åtminstone delar av landet har trädlärkan två sångperioder: en ganska tidigt på våren i april–början av maj och en i juni. Under den andra sångperioden sjunger den ofta nattetid, och det händer att den är ensam solist. Det är en närmast sällsam upplevelse att under en midsommarnatt höra trädlärkans sång från himlavalvet.

 

Trädlärkan gick kraftigt tillbaka i Sverige under mitten av 1900-talet. När Gustaf Rudebeck genomförde sitt pionjärarbete som sträckräknare på Nabben i Falsterbo åren 1942–1944, räknade han 37 000 trädlärkor hösten 1942 och 21 000 hösten 1944. Därefter minskade antalen snabbt, och höstarna 1952 och 1953 slutade summorna under 5000 exemplar. Nedgången var inte slut – under höstarna på 1970- och 1980-talen handlade det flertalet år om färre än 1000 trädlärkor per år i Falsterbo.

 

Sedan dess har trenden vänt svagt uppåt och från 1990-talets mitt har höstsummorna i Falsterbo pendlat mellan knappt 1000 och 2500. En orsak till de stora variationerna är att trädlärkan under perioder med ostvindar lämnar Sverige redan i nordvästra Skåne. Vid sådan väderlek är trädlärkan ett regelbundet och ganska talrikt inslag i fågelsträcket längs västkusten. När fåglarna når Helsingborgstrakten, ser de Danmark och tar ofta då vägen över Öresund där sundet är som smalast.

 

(AW)

Trädlärkans silhuett är mycket karaktäristisk med korta, rundade vingar och kort stjärt. Foto: John Larsen
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-15.00 mån-fre (lunchstängt 12-13) 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR