Nyheter

2015-01-18

Vinterfåglar Inpå Knuten 2015 – och veckans fågel (4)

Talgoxen har legat högst på fåglarnas topplista alla de nio år som vi räknat fåglar vid fågelmatningarna under Vinterfåglar Inpå Knuten. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

 

När Vinterfåglar Inpå Knuten drar igång fredag 23 januari är det tionde upplagan. Varje år sedan vi startade 2006 har talgoxen varit den talrikaste matgästen sett till landet i stort. Även om pilfinken seglat upp som utmanare de allra senaste åren, är det inget som talar för att talgoxen ska petas från toppositionen i år. Dess ledning är ännu så länge så stabil, med i genomsnitt sju talgoxar per matning, att den lär sitta i orubbat bo.

 

Talgoxen är dessutom en fågel som är väl anpassad till våra vintrar. Den är, som man sade förr, en stann- och strykfågel. Med det avses att den stannar i landet men att den under vinterhalvåret kan ströva omkring en del. Ser vi till resultaten från Svensk Fågeltaxerings snart 40 år långa serie av vinterfågelräkningar, har talgoxen också hållit sig på en mycket stabil nivå, om än med vissa variationer mellan åren.

 

Det förekommer dock att talgoxar vandrar ut ur landet vissa höstar. En sådan höst var 2012, då det räknades drygt 6000 sträckande talgoxar i Falsterbo. Samma år noterades det 285 000 sträckande blåmesar, så det är ändå en väsentlig skillnad på dessa båda mesars flyttningsbenägenhet. Precis som i blåmesens fall är det sannolikt födobrist som driver på talgoxars utvandring vissa år, men det finns också exempel på att vi kan nås av flyttningsvågor öster ifrån.

 

De allra flesta talgoxar blir dock vid sin läst vintern igenom, och då bidrar de också väsentligt till att ge oss vårkänslor. I förra ”veckans fågel” nämndes det att pilfinkarnas tjatter ökar markant efter vintersolståndet. Samma gäller talgoxens enkla sång. Det är påfallande ofta man hör den första gången för säsongen den första soliga dagen efter just vintersolståndet. Då sitter plötsligt en talgoxe där i solskenet och filar på sitt ti-ti-fy, ti-ti-fy eller ti-tu, ti-tu.

 

Denna variation i talgoxens sång har nog alltid funnits, men för ett antal år sedan presenterades en studie som visade att den enklare, tvåstaviga sången är vanligare i bullriga miljöer, medan den trestaviga är vanligast när omgivningen inte låter som mycket. Skillnaden sades bero på att den trestaviga sången lätt drunknar i exempelvis trafikbuller. Det naturliga urvalet skulle därför ha gynnat hannar med tvåstavig, mera genomträngande, sång i exempelvis stadsmiljöer.

 

Talgoxen är också en fågel som är lätt att få som häckfågel i en trädgård. Sätter man upp en eller ett par holkar, så dröjer det oftast inte länge innan en talgoxe visar intresse. Ofta blir det också häckning även om det också händer att talgoxarna nöjer sig med att använda holken för övernattningar. När det under senare år lanserats så kallade kameraholkar på marknaden, har man också kunnat följa hur en talgoxe beter sig när den ska sova i holken en vinternatt. När fågeln anländer i skymningen ser den ut som vilken talgoxe som helst, men så snart den kommit till ro, börjar den burra upp sina fjädrar så att den till slut är som en rund fjäderboll med en stjärt som sticker ut på ena sidan. Dessa kraftigt uppburrade fjädrar isolerar väl och hjälper fågeln att klara natten med en begränsad energiförlust.

 

När det gäller holkar kan det förresten också finnas anledning att peta hål på en myt. Ofta sägs det (även av garvade ornitologer) att talgoxen lägger två kullar under en svensk sommar och att den därmed har en enorm potential att föröka sig. En kull talgoxar består ju ofta av cirka tio ungar, och två kullar skulle motsvara det dubbla. Men det är faktiskt mycket ovanligt att talgoxen lägger två kullar i Sverige. I de allra flesta fall handlar det enbart om en kull. Men det är gott nog om alla tio ungarna kommer på vingarna.

 

Dödligheten är dock mycket stor under ungarnas första levnadsveckor, och i genomsnitt är det bara någon enstaka som  överlever så länge att den själv kan bli förälder. Man skulle kunna uttrycka det som att i en talgoxefamilj, med två vuxna och tio ungar, överlever i genomsnitt endast en av föräldrarna och en av ungarna till nästa häckningssäsong. I enstaka fall kan dock talgoxar bli ganska gamla. Den äldsta svenska talgoxen blev drygt 14 år, den äldsta i Europa drygt 15 år.

 

(AW)

 

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-15.00 mån-fre (lunchstängt 12-13) 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR