Nyheter

2016-02-04

Vinterfåglar Inpå Knuten 2016 – talgoxen sitter i orubbat bo

Talgoxen sitter (ännu så länge) i orubbat bo som den talrikaste fågeln på våra fågelmatningar. Men blåmesen börjar så sakta närma sig. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

 

Det återstår visserligen ett antal brevrapporter att registrera, och det är ännu möjligt att rapportera resultat från helgens stora fågelräkning. Men med cirka 80 procent av årets rapporter registrerade, är tendenserna mycket klara: Talgoxen sitter i orubbat bo som fågelmatningarnas talrikaste fågel och blåmesen tar sig förbi pilfinken för första gången på fem år. Däremot går det utför för gulsparven som rasar från fjärde till nionde plats.

 

Innan vi går in på resultatet av årets räkning vill vi påminna om att det alltså ännu är möjligt att rapportera observationerna från den gångna helgen. Rapportfunktionen på www.vinterfaglar.se är öppen fram till och med måndagen 8 januari, men räkningen ska vara gjord under perioden 29 januari – 1 februari.

 

Jämfört med förra året är antalet rapporter lägre i år. En anledning till detta är att många hört av sig och berättat att de helt enkelt inte hade några matgäster den gångna helgen. Det var gott om fåglar tidigare i januari, när det var kallt och vintrigt, men med mildvädret försvann också fåglarna. I stora delar av södra Sverige var det dessutom riktigt busväder under helgen. Under projektets elva år har vi lärt oss att sådant väder inte befrämjar fågelräknandet. Nej, det ska helst vara gnistrande vinterväder. Då kommer fåglarna i större antal och då stimuleras tydligen också räknandet.

 

Sett till antalet rapporterade individer har årets tio i topp-lista följande utseende (talet inom parentes anger det genomsnittliga antalet fåglar per matning):

 

Talgoxe (6,8 individer/matning)

Blåmes (5,2)

Pilfink (4,8)

Domherre (3,0)

Grönfink (2,5)

Koltrast (2,3)

Skata (2,3)

Kaja (2,0)

Gulsparv (1,9)

Grönsiska (1,6)

 

Om vi jämför genomsnittet per matning med motsvarande siffror för förra året visar det sig att både talgoxen och pilfinken minskar ganska kraftigt, medan blåmesen endast minskar marginellt. För talgoxens del sågs 2015 i snitt 8,1 individer per matning jämfört med 6,8 i år. För pilfinken gällde 6,2 i snitt 2015 och ”bara” 4,8 i år. Förra årets sågs vidare i genomsnitt 5,4 blåmesar jämfört med 5,2 i år. En förklaring till dessa lägre siffror kan vara att våren och försommaren 2015 bjöd på kyligt och fuktigt väder vilket innebar att många ungar hos tidigt häckande arter som dessa svalt ihjäl.

 

Tre av de tio arterna på topplistan sågs med genomsnittligt fler individer per matning i år jämfört med förra året. Det är domherre (3,0 jämfört med 2,8), grönfink (2,5 jämfört med 2,4) och grönsiska (1,6 jämfört med 0,5). Av dessa är grönsiska en invasionsfågel vars antal kan variera kraftigt mellan åren (den kom först på 24:e plats 2015). De båda andra arterna, domherre och grönfink, hör till de fågelarter som drabbats av sjukdomen gulknopp under senare år. För grönfinken har utbrotten varit omfattande, medan de varit mindre men lokalt påtagliga hos domherren. Det är för tidigt att ropa hej när det gäller sjukdomen, men det ser onekligen bättre ut för grönfinken än på flera år.

 

Årets stora negativa förändring står gulsparven för. Den har haft en stadigt nedåtgående trend i flera år, något som även bekräftas av Svensk Fågeltaxerings olika inventeringsprogram. Gulsparven missgynnas av jordbrukets förändring, såväl när det gäller intensivare brukande som nedläggning. Dessutom finns rön som pekar mot att den är känslig för en del av de insektsmedel som används i dagens jordbruk (s.k. neonikotinoider). Vidare finns det rapporter som visar att även gulsparven kan drabbas av sjukdomen gulknopp. Möjligen kan dock årets ras delvis förklaras av att det var barmark i stora delar av Götaland och Svealand under räkningshelgen. I trakter med kvarvarande stubbåkrar söker sig gulsparvarna gärna ut på dessa för att äta spillsäd när det är barmark. Denna födokälla är oåtkomlig med snötäcke, och då får fågelmatningarna fler besök.

 

Vi kommer att återkomma med fler utvärderingar av årets Vinterfåglar Inpå Knuten när alla rapporter är registrerade. Det finns många intressanta saker att titta närmare på, till exempel de stora regionala skillnaderna.

 

(AW)

 

Gulsparven är den av fågelbordsfåglarna som minskat mest mellan 2015 och 2016. Det kan delvis ha orsakats av att det var barmark i delar av landet under räkningshelgen, men trenden är nedåtgående även i Svensk Fågeltaxerings mera vetenskapligt utformade inventeringsprogram. Foto: Anders Wirdheim
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-15.00 mån-fre (lunchstängt 12-13) 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga
(Föreningens kansli har sommarstängt 16/7-29/7)

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)
Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44440
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR