Nyheter

2014-09-03

Bivråkarnas dagar – veckans fågel (5)

Bivråkar över Falsterbo. Foto: Mikael Arinder/Skånska bilder

Månadsskiftet augusti–september är den bästa tiden om man vill uppleva bivråkssträcket i Falsterbo. Exakt vilken dag som sträcket kulminerar går naturligtvis inte att säga. Därtill har väder och vind alldeles för stor påverkan. Men den bästa dagen hittills var den 4 september 1971, då cirka 10 000 bivråkar sträckte ut över Falsterbonäset. Denna summa lär tyvärr inte kunna överträffas – istället är dagssumman för den 3 september 2013, 4152 sträckande, rekord för 2000-talet.

 

Bivråken hör till de ganska få rovfågelarter som haft en negativ populationsutveckling under senare decennier. De flesta övriga arter har tvärtom ökat i antal och även spridit sig sedan jordbruksgifter som DDT och kvicksilverpreparat förbjöds för drygt 40 år sedan. En minskad illegal jakt har säkert också bidragit till många rovfågelarters framgång under senare årtionden. Men för bivråken går det alltså utför. Fram till 1990-talets mitt minskade årssummorna i Falsterbo stadigt. Därefter har de legat ganska stabilt, men på en mycket lägre nivå än förr om åren.

 

Det finns flera faktorer som påverkat bivråken negativt. Den viktigaste är förmodligen landskapsomvandlingar här i Sverige. Det svenska skogslandskapet domineras idag av plantageliknande monokulturer av gran eller tall, och ovanpå det har jordbruksdriften både effektiviserats och, framför allt, koncentrerats. De allra flesta mindre jordbruk som förr fanns spridda över nästan hela det svenska skogslandskapet är idag nedlagda. Följderna för fauna och flora är stora eftersom de betande djuren försvunnit. Istället finns djuren idag på ett fåtal, men mycket stora jordbruksföretag.

 

Ett exempel på denna förändring är Sveriges största mjölkgård som ligger i Halland. Där har man idag mer än 1000 mjölkkor. Tack vare avel och annat foder mjölkar dessutom dessa 3–4 gånger så mycket som 1970-talets kor gjorde. Eftersom ett typiskt halländskt familjejordbruk på 1970-talet hade cirka 20 mjölkkor, skulle det ha krävts en bra bit mer än 100 sådana gårdar för att producera lika mycket mjölk som dagens jättegård. Dessa 100 gårdar låg utspridda i landskapet, och de betande djuren påverkade detta landskap på ett för djur- och växtliv positivt sätt.

 

Bivråken lever huvudsakligen på getingars larver och puppor. Getingar lever i sin tur på andra insekter, och det säger sig självt att ett varierat landskap har en rikare insektsfauna än en granmonokultur.

 

Men som långflyttare utsätts bivråken även för andra faror. Redan själva flyttningsresan är riskabel eftersom den innefattar långa passager över ogästvänliga områden. Därtill har det under långa tider förekommit en ganska omfattande jakt på bivråkar på flera håll i Sydeuropa, bland annat på Malta och i södra Italien. I Italien har man lyckats minska jakten väsentligt, däremot är den illegala jakten på Malta fortfarande betydande.

 

Vi vet idag inte heller hur landskapsomvandlingen i Afrika påverkar bivråkarna. Befolkningen växer kraftigt i nästan alla afrikanska länder, vilket skapar ett tryck på naturen. Skogar huggs ner, och både skog och savann omvandlas till odlingsmark. Detta måste påverka de arter som övervintrar i området, men vi vet idag inte hur stor omfattningen är. Däremot vet vi att våra svenska bivråkar huvudsakligen övervintrar i Västafrika söder om Sahara, ett område med stark befolkningstillväxt.

 

En intressant sak med bivråkarnas flyttning är att gamla och unga fåglar har både olika tidtabell och delvis olika flyttvägar. De gamla fåglarna flyttar först, med en kulmen runt månadsskiftet augusti/september. De har därmed lite mera tid på sig än ungfåglarna och kan välja en lite lugnare och säkrare resrutt genom Västeuropa, över Gibraltarsund och ner genom Nordvästafrikas kusttrakter. Ungfåglarnas sträcktopp kommer först runt mitten av september, och då har de bråttom. En stor andel av ungfåglarna flyger därför i stort sett rakt söderut genom Europa och korsar Medelhavet via Italien till Tunisien. Därefter har de en lång och farofylld ökenpassage framför sig.

 

För att uppmärksamma bivråkens något prekära situation startade SOFBivråkens dag på Skanörs ljung i början av 1990-talet. Under en söndag i slutet av augusti eller början av september samlades upp till ett par tusen fågelskådare på Ljungen för att bland annat lyssna på korta föredrag och skåda bivråkar. Numera har detta evenemang utvecklats till Falsterbo Bird Show som pågår i fyra dagar, i år 4–7 september. Väderförutsättningarna ser bra ut, så kanske kan vi hoppas på en ny dag med många sträckande bivråkar . . .

 

Bivråkens dag startade i början av 1990-talet med syftet att öka uppmärksamheten kring artens besvärliga situation. På bilden en påtagligt ung skara volontärer 1993. Från vänster HG Karlsson, Anders Wirdheim, SOF:s dåvarande ordförande Sören Svensson och P-G Bentz. Foto: Okänd
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR