Nyheter

2015-04-16

Dags att ”lumpa” siskorna?(6)

Gråsiskekomplexet är verkligen komplext. Trots att gråsiska, snösiska och brunsiska ser olika ut, finns det uppenbarligen inga genetiska skillnader mellan formerna. Gråsiska. Foto: Anders Wirdheim

 

Frågan om vad som är en art, en underart eller bara en lokal variation sysselsätter mängder av fågelskådare. Det gäller dessutom såväl etablerade forskare som glada amatörer. För forskarna handlar det bland annat om att förstå hur evolutionen verkar, medan det för amatörerna kan gälla så enkla saker som antalet kryss på livslistan. Ett av de exempel som ofta kommer upp i dessa sammanhang är gråsiskekomplexet. Nu visar nya rön att hela komplexet bör betraktas som en enda art. Det skulle innebära att varken den nordliga snösiskan eller den sydliga brunsiskan kan ses som egna arter.

 

Det är två amerikanska forskare från Cornell Lab’s Fuller Evolutionary Program i USA som i en artikel i Molecular Ecology presenterar sina rön. De båda forskarna visar att trots att gråsiska och snösiska kan se mycket olika ut, finns det inga genetiska skillnader mellan de båda formerna. Med ny teknik undersökte forskarna 235 000 olika gensekvenser, vilket är mycket mera än vid någon tidigare studie av gråsiskekomplexet. Trots att de 235 000 sekvenserna bara motsvarar mindre än en procent av det totala genomet, är det uppenbart att skillnaderna i DNA hos de olika formerna är mycket små för att inte säga obefintliga.

 

Totalt jämfördes DNA från 77 olika individer, såväl från Nordamerika som från Europa. Man kunde inte finna någon DNA-variation mellan snösiskor och gåsiskor, ej heller mellan gråsiskor och brunsiskor. Denna homogenitet står i stor kontrast till den betydande variation som finns hos andra närstående fåglar. Om siskor i stor utsträckning parat sig med individer av samma typ som de själva (assortative mating på forskarspråk – ungefär ”kaka söker maka” på vanlig svenska), borde det efter ett större antal generationer ha utvecklats genetiska skillnader. Men några sådana finns alltså inte:

 

– Det finns inga entydiga genetiska skillnader, vilket är vad vi skulle förvänta oss att se om ”assortative mating” hade pågått under en lång tid, säger Nicholas Mason, en av forskarna bakom rapporten. Han anser istället att dessa siskor fungerar som medlemmar av en enda genpool som omfattar i stort sett hela Holarktis.

 

Frågan är då hur snösiska, gråsiska och brunsiska kan se så olika ut när deras genuppsättningar inte skiljer sig åt? Enligt forskarna handlar det om RNA (om en individs DNA utgör en form av ritning, fungerar RNA som en arbetsledare som ger instruktioner om hur delarna ska kombineras). Den variation vi ser i fjäderdräkt och storlek är med andra ord inte en fråga om genetisk variation, utan snarare av hur de olika generna kommer till uttryck. Som en jämförelse kan två människor ha samma gen för brunt hår, men den ena personens kan vara ljusare än den andras eftersom generna uttrycks på olika sätt. På motsvarande vis har gråsiskor och snösiskor anmärkningsvärt likartade uppsättningar av gener, men dessa gener uttrycks på olika sätt. Det innebär i sin tur skillnader i såväl fjäderdräkt som näbbform.

 

För att testa resultaten i fält studerade de båda forskarna en större flock siskor som höll till i en trädgård i Cortland, New York. Om snösiska och gråsiska länge varit olika arter borde fåglarna i flocken ha passat in i endera av två kategorier, såväl genetiskt som gällande utseendet. Några individer stämde utseendemässigt väl in på antingen gråsiska eller snösiska, men det stora flertalet utgjorde olika stadier av mellanformer.

 

Detta mönster känns säkert bekant för många svenska fågelskådare som tittat närmare i flockarna av siskor . . .

 

(AW)

 

 

Källa: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/mec.13140/abstract

 

Not:

Begreppet ”lumpa” i rubriken är fågelskådarslang och betyder att två taxa, som tidigare betraktats som skilda arter, slås samman för att betraktas som en art. Motsatsen är begreppet ”splitta”, som alltså betyder att en art delas upp i två eller flera. Nu är det inte alls säkert att dessa nya rön innebär att siskorna lumpas. Själva artbegreppet är under intensiv debatt, och den debatten lär pågå ett bra tag framöver.

Ung snösiska. En fågel med detta utseende sticker ut i en gråsiskeflock. Den är allmänt mycket ljus och har liten näbb. Trots detta ska den kanske inte betraktas som en egen art utan enbart som en version på gråsisketemat. Foto: Anders Wirdheim
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR