Nyheter

2014-11-03

”Familjens svarta får” – veckans fågel (5)

Björktrasten lever hos oss huvudsakligen på bär och frukt vintertid eftersom marken ofta är tjälad eller snötäckt. Övriga tider på året är det maskar och larver som utgör huvudfödan. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

Just nu väller de ner över landet och vidare ut mot den europeiska kontinenten. De kommer i stora flockar. Där de slår sig ner, kan de rensa ett äppleträd eller en rönn på mindre än en timma. Hela tiden ljuder deras tjatter. Det handlar om björktrast, en art som sticker ut som något av det svarta fåret i en annars omhuldad fågelfamilj. Medan samtliga övriga svenska trastarter är omtyckta, inte minst för att de sjunger vackert, är det många som rynkar på näsan åt björktrasten.

 

Man skulle kunna uttrycka det som att björktrasten inte begåvats med någon sångröst, och att det är detta som får folk att se ner på den. Men det är inte hela sanningen. Det ligger även något burdust över björktrasten. Den agerar gärna som ”herre på täppan” vid en fågelmatning, och under häckningstid kan den vara mycket aggressiv i närheten av sitt bo. Då räcker det dessutom inte med skenutfall, ofta handlar det om störtbombning, och vi är många som upplevt det tvivelaktiga nöjet att känna varm fågelspillning rinna längs håret ned mot nacken.

 

Men just detta, att björktrasten är aggressiv vid sitt bo, utnyttjas ofta av andra och mindre fågelarter. Eftersom björktrasten dessutom ofta häckar i glesa kolonier, kan andra fåglar få bra skydd mot kråkor och andra predatorer i lä av björktrastarna. Det finns exempel på kråkor som, obetänksamt nog, försökt ge sig in på plundringsstråt i en björktrastkoloni, men som fått gå därifrån – oförmögna att flyga eftersom fjäderdräkten varit fullständigt nedskiten av trastarna.

 

Björktrasten är också udda på ett annat sätt. Förutom kråkfåglarna är den idag den enda tätting som är möjlig att jaga under allmän jakttid. Från augusti till mars får en jakträttsinnehavare skjuta björktrastar. Man kan se detta som en kvarleva från den tid då så kallad kramsfågel var ett tillskott till bondebefolkningens hushållning. Då fångades framför allt trastar och större finkar med olika typer av fällor som gillrades i rönnar och andra populära fågelträd. Ännu i början av 1900-talet kunde man på många håll köpa knippor av kramsfåglar på torg och i saluhallar.

 

Från fågelskydds- och naturvårdshåll har vi länge försökt avskaffa denna rest av en jakt som idag inte fyller någon som helst funktion. Men varje gång möts vi av reaktioner i jaktpressen om att jakten på snöskata är traditionsrik och dessutom idkas av många. För att förstärka dessa påståenden, brukar det också publiceras recept på tillagad snöskata. Att jägarna hellre använder det gamla namnet snöskata än det riktigare björktrast, får väl ses som ett sätt att försöka förstärka det ”traditionella” i jakten.

 

Björktrasten spred sig kraftigt över landet under 1900-talets senare hälft. Denna expansion omfattade inte enbart Sverige utan även Danmark och stora delar av den europeiska kontinenten. Likt flera andra arter som ökat snabbt och spridit sig, har den emellertid drabbats av något som kan liknas vid en rekyl. I södra Sverige nåddes de högsta tätheterna under 1990-talet, men därefter har en tydlig tillbakagång kunnat noteras i de årliga inventeringarna inom ramen för Svensk Fågeltaxering. Trenden är mycket tydlig med en närmast tioprocentig minskning per år sedan millennieskiftet i delar av södra Sverige. Om dessa inventeringar är representativa för hela det sydsvenska beståndet av björktrast, har detta minskat till bara en knapp fjärdedel av nivån på 1990-talet.

 

Enligt Svensk Fågeltaxerings så kallade standardrutter minskar björktrasten numera även längre norrut i landet. Där kan det handla om en halvering av beståndet jämfört med förhållandena vid millennieskiftet. Denna tillbakagång märks emellertid inte på de svenska flyttfågellokalerna. I den standardiserade räkningen i Falsterbo varierar antalet kraftigt från år till år, men det finns ingen tydlig trend. Det kan säkert bero på att Sverige under höstarna även passeras av mycket stora mängder finska och ryska björktrastar på väg mot söder.

 

(AW) 

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR