Nyheter

2016-07-07

Hemligheten bakom fåglars ”klokhet”

Korpen är en av de fågelarter som visat sig ha anmärkningsvärda kognitiva förmågor. Foto: John Larsen

 

Är vissa fåglar ”klokare” än andra, och hur kloka är de i så fall jämfört med exempelvis apor? En ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS visar att även om fåglar har förhållandevis små hjärnor, fungerar dessa på ett sätt som ger dem anmärkningsvärda kognitiva förmågor. Förklaringen kan sägas ligga i att åtminstone vissa fåglars hjärnor har fler hjärnceller och fungerar mera effektivt än motsvarande däggdjurshjärnor.

 

Många fåglar, särskilt kråkfåglar och papegojor, är kapabla att klara kognitivt krävande uppgifter. Det gäller till exempel att tillverka och använda verktyg, lösa problem, att förstå bakomliggande mekanismer och även att kunna förutse hur andra individer kommer att agera i vissa sammanhang.

 

Även om kråkfåglar och papegojor har förhållandevis stora hjärnor, är den totala storleken ändå liten. Hos en arapapegoja är hjärnan ungefär så stor som en valnöt. Trots detta har exempelvis kråkfåglar visat sig kapabla att lösa problem, medan papegojor kan lära sig ord och även använda dessa för att kommunicera med människor.

 

Den nya studien visar att fågelhjärnor har fler nervceller av typen neuroner än ett däggdjur med en hjärna av samma storlek. Tättingars och papegojors hjärnor innehåller ungefär dubbelt så många neuroner som en primathjärna av samma massa och upp till fyra gånger fler än en gnagares hjärna. Antalet neuroner är dessutom inte bara fler, hos en fågel fungerar hjärnans nervceller och deras anslutningar också mer effektivt än hos däggdjur.

 

Enligt studien verkar det som att papegojor och kråkfåglar kan kompensera den begränsade storleken på hjärnan genom antalet neuroner och fördelningen av dessa. Detta bör i sin tur innebära att fågelhjärnan har en betydligt större "kognitiv förmåga" per massenhet än vad motsvarande däggdjurshjärnor har.

 

Det svenska uttrycket ”hönshjärna” motsvaras på engelska av ”Bird Brain” – ett nedlåtande uttryck som enligt forskarna bakom studien nu bör förpassas till historieböckerna.

 

(AW)

 

Källa: Proceedings of the National Academy of Sciencesdoi: 10.1073/pnas.1517131113

 

Not: Neuron är en celltyp i nervsystemet som är ansvarig för mottagandet och överförandet av nervimpulser. Den kan betraktas som nervsystemets mest grundläggande enhet, även om neuron inte är den enda celltyp som finns i nervsystemet. Antalet neuron i hjärnan beräknas uppgå till ungefär 130 miljarder (Wikipedia).

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-15.00 mån-fre (lunchstängt 12-13) 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR