Nyheter

2014-08-22

Klövviltbete hot mot biologisk mångfald i skogen(5)

På denna försöksyta, som anlades år 2000, är plantorna nu 14 år gamla. Längst till höger ser man att de granar som står hitom hägnet är lika stora och livskraftiga som granarna innanför hägnet. Det planterades även björkar och ekar hitom (utanför) hägnet, men dessa har betats bort av älg och rådjur. Foto: Anders Wirdheim

 

Efter stormen Gudruns härjningar i stora delar av Götaland 2005 har det nästan enbart planterats gran på hyggena. Detta trots att det var främst granskog som fälldes av stormen. Bakom denna paradox finns de stora stammarna av klövvilt. Det är nästan omöjligt att få annat än granplantor att växa upp på hyggena. Tall- och lövplantor betas bort av klövviltet. Att försöka stänga ute klövviltet med hjälp av hägn är en mycket dyr lösning som dessutom inte alltid fungerar.

 

I skogen drygt tre mil norr om Växjö ligger Asa försöksgård som drivs av SLU. Området är något av ett centrum för sydsvensk skogsforskning, och i omgivningarna finns ett stort antal försök där man följer utvecklingen ur många olika aspekter.

 

På ett hygge från slutet av 1900-talet anlades ett försök år 2000 med syfte att följa klövviltets bete på olika trädslag. I fyra förband intill varandra planterades ek, björk, gran och tall. Den ena halvan av de fyra förbanden hägnades in med ett högt staket, den andra lämnades öppen. Nu, 14 år senare, är granplantorna lika friska och livskraftiga utanför stängslet som innanför. Av tallplantorna återstår bara några få utanför stängslet och lövträdsplantorna har betats bort helt.

 

– Det har varit mycket debatt om klövviltets påverkan på skogsproduktion, men den inverkan detta bete har på biologisk mångfald och landskapsbild har det inte pratats mycket om. Det vill vi ändra på, säger Matts Lindblad, prefekt på SLU i Alnarp. Tillsammans med några kollegor forskar han inom ämnet naturvårdsbiologi.

 

– Vi är övertygade om att många markägare vill göra något annat än att plantera gran. Att det ändå inte blir så beror delvis på att man anlitar rådgivare – och det säkraste rådet i dagens läge är att plantera gran.

 

Så länge det finns gott om unga hyggen, är det också gott om bete för klövviltet i form av uppslag av bland annat björk och asp på hyggena. Men när de nya granplantorna når höjd och sluter sig, försvinner detta bete. Den nya granskog som planterades efter stormarna Gudrun och Per har nu nått sådan storlek att viltet inte har mycket att hämta på dessa hyggen. Istället ökar betestrycket på omgivningarna, och särskilt utsatta är unga plantor av rönn, asp, sälg och ek – det som i skogssammanhang går under beteckningen RASE. Dessa fyra trädslag är inte enbart begärliga som bete, de har också stor betydelse för annan biologisk mångfald i skogarna, inte minst för insekter och fåglar.

 

När man värderar ett visst skogsområdes betydelse för biologisk mångfald, tittar man bland annat på andelen RASE. Man noterar då om dess status är gynnsam eller ogynnsam. I stora delar av Götaland är det bara i mindre delar där RASE anses ha gynnsam status. Riktigt illa är det i ett studieområde i Hylte kommun på gränsen mellan Halland och Småland. Där har bara 4 procent gynnsam status, i 35 procent är statusen ogynnsam och i 61 procent saknas rönn, asp, sälg och ek!

 

Problemen är inte lätta att lösa eftersom landets jägare strävar efter att ha så höga klövviltpopulationer som möjligt. Samtidigt är den naturliga fodertillgången avgörande, inte minst vintertid. Med mera klövvilt ökar trycket på andra trädslag än gran, och följden blir att det planteras ännu mera gran. Både skogsägarna och naturen har hamnat i en ond spiral.

 

En lösning skulle kunna vara att hägna in det nyplanterade hygget och stänga ute klövviltet. Men hägn är dyrt, de kostar ca 100 kronor per meter, och de fungerar inte alltid som tänkt. Dessutom har det visat sig att vildsvin är bra på att öppna vägar in under hägnen, öppningar som även rådjuren utnyttjar. Talande i sammanhanget är att de generösa statsbidrag till hägn som lämnades efter stormen Gudrun bara har utnyttjats till tio procent.

 

(AW)

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR