Nyheter

2015-04-05

Lyssna efter TTK! – veckans fågel (6)

Trädgårdsträdkrypare, fotograferad i Alnarp i Skåne 2006. Lägg märke till den långa näbben. Foto: Mikael Arinder/Skånska bilder

 

I takt med att klimatet förändrats under senare årtionden har flera fåglar invandrat till Sverige från söder. Den sydliga gransångarens makalösa expansion är det mest slående exemplet, men även svarthakad buskskvätta och brandkronad kungsfågel verkar nu ha etablerat sig på allvar. Sannolikt står flera på tur: En art som det är läge att titta och framför allt lyssna efter just nu är trädgårdsträdkryparen – eller TTK som den för enkelhetens skull kallas ibland.

 

Trädgårdsträdkryparen har expanderat mycket kraftigt i Danmark under senare årtionden. Numera häckar den förhållandevis talrikt i stora delar av vårt sydliga grannland. Där hittar man den i öppna parklandskap, herrgårdsmiljöer med äldre lövträd, i allér, på äldre kyrkogårdar och i öppna lövskogar. Enligt de danska erfarenheterna kräver den inte särskilt stora områden för att trivas. Det finns tvärtom exempel på att även en mindre grupp med gamla ekar kan vara tillräckligt för att den ska slå sig ner.

 

I Danmark kallas trädgårdsträdkryparen för korttået træløber, men med hänvisning till dess levnadsmiljö har det föreslagits att den istället bör kallas för parktræløber och att den ”vanliga” trädkryparen i så fall skulle byta namn till skovtræløber. Motsvarande svenska namn skulle bli parkträdkrypare och skogsträdkrypare.

 

När den första danska atlasinventeringen genomfördes 1971–74 fanns trädgårdsträdkryparen i stort sett enbart i det sydöstra hörnet av Jylland, nära den tyska gränsen. När den andra inventeringen av samma slag gjordes 1993–96 hade arten spridit sig markant. Den fanns i en stor del av östra Jylland samt på öarna Fyn, Langeland och Lolland. Då hade även ett litet ”brohuvud” upprättats i trakten av Köpenhamn på Själland. Ett annat mått på spridningen är att antalet atlasrutor med förekomst ökat från 39 till 219 mellan 1974 och 1996.

 

Nu pågår en tredje dansk atlasinventering. Den inleddes förra året och ska vara klar 2017. Men redan nu kan vi via DOF-basen (Danmarks motsvarighet till Svalan) se att expansionen fortsatt och att trädgårdskryparen nu förekommer förhållandevis allmänt så nära som på den andra sidan av Öresund. Där kan man idag i det närmaste räkna med att finna den så snart det finns områden med äldre och grova lövträd. Det verkar alltså bara vara en tidsfråga innan arten även blir fast etablerad i Sverige.

 

Samtidigt ska det sägas att det gått ganska trögt här i landet. Efter de första två fynden 1983 har det totalt bara gjorts cirka 40 fynd. De allra flesta är från Skåne, men Öland, Södermanland och Halland har två fynd vardera och Gotland ett (inkluderat ännu inte Rk-behandlade fynd från 2014 och 2015). Med undantag för 2011 har trädgårdsträdkryparen varit årlig i Sverige sedan millennieskiftet, men under sju av dessa år gjordes det bara ett fynd vardera, och som mest har fyra individer noterats ett och samma år.

 

Kan det möjligen vara så att trädgårdsträdkryparen är förbisedd? Så kan det säkert vara, men flera av de skånska lokalerna hålls under hyfsat god bevakning under våren. Samtidigt finns det säkert många lämpliga platser som sällan eller aldrig besöks av skådare med öron känsliga för TTK. För det är med hörselns hjälp man i regel hittar en trädgårdsträdkrypare.

 

Både lockläte och sång skiljer sig från trädkryparens. Locklätet är enligt Fågelguiden ”ett kraftigt, svartmeslikt tyyt (eller ti-tyyt) med klar och genomträngande röst, ofta upprepat några gånger i svagt ökande travtakt”. Enligt samma källa är sången ”en kort strof med stötig rytm, jämn tonhöjd och locklätesröst tyyt e-tå e-tititt”.

 

De båda arterna är mycket lika varandra till utseendet, men trädgårdsträdkryparen har en längre näbb, ”smutsigare” buk och flanker, snarare streckad än fläckig rygg och något annorlunda teckning på den hoplagda vingen. Det sistnämnda kan dock vara svårt att se. Den långa näbben antas vara en anpassning till den föredragna livsmiljön, det vill säga stora och gamla lövträd med mycket grov bark.

 

Den bästa tiden att leta efter TTK är just nu, relativt tidigt på våren när arten sjunger som mest och innan fågelkören blir mera fulltalig. Störst chans att hitta en TTK är självklart i Skåne, men det kan vara lönt att lyssna lite extra i parkmiljöer även längs västkusten, i Blekinge samt på Öland och Gotland.

 

(AW)

Rapporter om trädgårdsträdkrypare till danska DOF-basen åren 2008–2011. Det är som synes ganska tätt mellan förekomsterna längs Öresund. Källa: Dansk Ornitologisk Forening
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-15.00 mån-fre (lunchstängt 12-13) 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)
Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44440
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR