Nyheter

2013-09-20

Miljöminister Lena Ek svarar om kungsörnen i rovdjurspropositionen(4)

Miljöminister Lena Ek. Foto: Centerpartiet

I torsdags i förra veckan presenterade miljöminister Lena Ek en ny rovdjursproposition. Propositionen väckte uppseende, inte minst på grund av att den innehöll flera mycket oklara skrivningar när det gäller synen på kungsörn. Den kunde tolkas (och tolkades också) som att det nu kan bli möjligt att jag kungsörn i Sverige, såväl i form av skyddsjakt som på licens. Även en ändrad skrivning gällande populationens storlek väckte frågor. I tidigare beslut har det sagts minst 600 par, nu kom ett nytt begrepp i form av en referensnivå på 150 par. Hur skulle detta tolkas? Ansåg regeringen att den svenska stammen kunde minskas med 75 procent? Nej, så är inte fallet, men det är uppenbart att det brustit allvarligt i kompetens hos de tjänstemän på departementet som skrivit samman propositionen. Man har helt enkelt inte insett att propositionens ordalydelser är mycket oklara.

 

Efter att SOF väntat i en vecka med att få möjlighet att intervjua miljöminister Lena Ek, har vi idag fått svar på våra frågor.

 

Vilka vetenskapliga fakta ligger till grund för underlaget i propositionen angående kungsörn? Har den förankrats hos olika intressenter och expertis?

 

Regeringen baserar sina förslag på flera underlag t.ex. tidigare rovdjurspropositioner, Rovdjuren och deras förvaltning (SOU 2007:89), Åtgärdsprogram för kungsörn (2011), Förvaltningsplan för kungsörn (2013), Viltskadecenters resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2000–2012 samt kommunikation med Naturvårdsverket.

 

Vad innebär det att regeringen nu lämnar det tidigare målet på minst 600 häckningar och i stället anger en referensnivå på 150 häckningar? Ska detta tolkas som att regeringen anser att 150 häckningar är tillfyllest och att denna summa innebär att kungsörnen har gynnsam bevarandestatus?

 

Regeringen föreslår att referensvärdet för kungsörnen i Sverige är totalt 150 registrerade par. Med registrerade par menas det totala antalet registrerade häckningar per år enligt Viltskadecenters redovisning. Det är Miljödepartementets tjänstemäns slutsats att det är en felskrivning i beslutsrutan i 2001-års proposition och att det egentligen skulle ha stått '600 häckande par' (Naturvårdsverket delar den uppfattningen). Vilket för övrigt är ungefär vad som uppskattas utgöra dagens stam. Vi har nu föreslagit referensvärdet till '150 registrerade par' (dvs. dokumenterade årliga häckningar), en nivå som kan följas upp genom de inventeringar som görs.

Regeringen bedömer att kungsörn har gynnsam bevarandestatus, vilket för övrigt Rovdjuren och deras förvaltning (SOU 2007:89) också konstaterade.

 

Det har framförts farhågor att denna förändring har sin grund i att exploatörer av olika slag vill att det ska bli lättare att få dispens från Artskyddsförordningen när det gäller kungsörn. Anser du som miljöminister att Artskyddsförordningen är för sträng i dessa sammanhang och behöver mjukas upp, dvs. att det bör bli lättare att få dispens?

 

Det pågår en översyn av Artskyddsförordningen och jag kan inte föregripa regeringens beslut i denna fråga. Jag vill dock framhålla att förslagen i propositionen om mål för kungsörn inte innebär någon förändring av skyddet för denna art i Sverige. Vårt befintliga regelverk tillåter skyddsjakt på kungsörn men sådana beslut är mycket ovanliga. Licensjakt på kungsörn är däremot inte tillåtet och regeringen vare sig vill eller planerar att införa någon sådan möjlighet.

 

I propositionen sägs det att det samlade rovdjurstrycket ska vara avgörande. Vad innebär detta för kungsörnen?

 

Regeringen bedömer att för att åstadkomma en bättre samexistens mellan rennäring och stora rovdjur bör länsstyrelserna ges i uppdrag att tillsammans med Sametinget och samebyarna arbeta med ett förvaltningsverktyg för skador inom rennäringen. Förvaltningsverktyget bygger dels på nationella och regionala förvaltningsplaner för rovdjuren, dels på en bedömning av det samlade rovdjurstrycket inom renskötselområdet samt på samebynivå. Att det samlade rovdjurstrycket kommer att beaktas i förvaltningsverktyget bedöms ha liten inverkan på kungsörnen eftersom den orsakar små skador jämfört med andra rovdjursarter.

 

Vad betyder det att det i propositionen sägs att kungsörnen ska hanteras som de fyra övriga stora rovdjuren? För dessa ska det vara möjligt att bedriva både skyddsjakt och licensjakt.

 

Kungsörnen hanteras som de övriga stora rovdjuren i propositionen i den meningen att regeringen föreslår nya övergripande referensvärden.

 

Är det regeringens avsikt att det ska bli möjligt att bedriva licensjakt på kungsörn?

 

Nej och något sådant föreslås inte heller i propositionen.

 

Är det regeringens avsikt att det ska bli möjligt att bedriva skyddsjakt på kungsörn?

 

Denna möjlighet finns redan idag enligt jaktförordningen, men är något som myndigheterna sällan beslutar om. All jakt i Sverige måste även i fortsättningen bedrivas i enlighet med vårt regelverk och våra internationella åtaganden. Vad gäller just kungsörnen kommer Sveriges kraftfulla fredning av arten att bestå.

 

Det förekommer idag en inte obetydlig illegal jakt på kungsörn. Vad avser regeringen göra för att komma tillrätta med detta problem?

 

Illegal jakt är ett mycket allvarligt brott med fängelse i straffskalan. Våra myndigheter gör i dag ett mycket bra jobb för att säkerställa att reglerna efterlevs. Jag känner inte till att det skulle vara några problem med regelverket och dess tillämpning i detta avseende.

 

 

Kommentar:

Det är uppenbarligen framför allt när det gäller skyddsjakt som det kan bli tal om förändringar även i praktiken när det gäller kungsörnen. Visst har det funnits möjlighet att besluta om skyddsjakt tidigare, men detta har aldrig hänt. Nu kommer besluten om skyddsjakt på stora rovdjur att omsider delegeras från naturvårdsverket till länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer (för att flytta besluten närmare dem det berör, som regeringen uttrycker det). I dessa delegationer är jaktintressena oftast i klar majoritet även om jägarna och den ideella naturvården har lika många platser (vardera en av ca 15). I flera nordliga viltförvaltningsdelegationer finns det en uppenbar risk att renskötare och jaktintressen gör gemensam sak framöver och driver igenom beslut om skyddsjakt på kungsörn.

När det sedan gäller den illegala jakten måste tyvärr konstateras att miljöministern är dåligt påläst. Svensk jaktlagsstiftning är måhända bra på papperet, men tillämpningen i domstolarna är mycket svag. Den som skjuter en kungsörn måste i princip bli tagen på bar gärning för att kunna fällas idag. I övriga fall läggs utredningen ner. Här behövs en skärpning, antingen av lagen eller i hur åklagare och domstolar hanterar dessa fall.

 

(Anders Wirdheim)

 

 

Kungsörn. Foto: Tomas Lundquist/N
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-15.00 mån-fre (lunchstängt 12-13) 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR