Nyheter

2012-12-30

Sabelnäbbad nötskrika?(3)

Nötskrika med deformerad näbb i Tumba söder om Stockholm julhelgen 2012. Foto Fredrik Abramsson
Det kommer ofta frågor till både SOF och till hemsidan SOFnet. Ofta är det bilder med ”konstiga” fåglar (under året har nog myskand toppat). Men den här bilden på nötskrikan med deformerad näbb är lite ovanligare. SOFnet bad Lars Larsson, läkare och fågelspecialist, kommentera fenomenet; vad beror det på? Om inte Lars kan svara så kan ingen svara. Lars har hjälpt oss tidigare med flera svåra frågor om exempelvis fåglar med felaktig färgsättning i fjäderdräkten.
  
Så här svarar Lars på frågan från Sonia Rossi och givetvis undrar vi på SOFnet också:
 
"Svaret på frågan kan göras mycket kort: okänd orsak; men den kan också göras längre och mer innehållsrik, fortfarande med svaret ’okänd orsak’ i det enskilda fallet.
Näbbdefekter hos fåglar har varit kända sedan mycket länge. Förmodade orsaker till fenomenet, som omnämns i litteraturen är bl.a:
 
1. stafylokocker bl.a. hos vaktlar och Antipodes Island Parakeet, 

2. åtminstone tre olika typer av virus, 

3. näbbkvalster Knemidocoptes, 

4. en parasitfluga vid namn Philornis downsi (Philornis betyder just ”tycka om fåglar”) hos en av Darwins finkar Geospiza fuliginosa, 

5. fåglar som fått i sig för mycket selen, 

6. PCB och andra miljögifter (har gett korsade näbbhalvor hos ett antal olika fågelarter)

7. sjukdomar i levern
8. malnutrition som givit brist på folsyra, vitamin A och vitamin D, biotin och pantotensyra

9. frödiet med högt fettinnehåll (vilket kan ge brist på kalcium och vitamin A) bl.a. hos papegojor och olika tättingar

10. genetiska orsaker som kan tänkas påverka de hormonsignaler som kontrollerar näbbutvecklingen. Dessa är åtminstone av två slag, bone morphogenic protein 4 (upptäckt 2004) och calmodulin (= calciummodulerande protein; varit känt länge, men först 2006 blev det känt att calmodulin styr näbbutvecklingen hos fåglar). 

11. avian keratin disorder (sistnämnda namn myntat för ett par år sedan med anledning av en fullkomlig epidemi med deformerade näbbar hos amerikanska talltitor Poecile atricapillus i Alaska, och är man även hittade näbbdeformiteter hos 29 andra fågelarter.

Studien om ‘Avian Keratin Disorder’ är publicerad i olika omgångar, bl.a. i The Auk 2010, och där man lagt ner ett jättearbete på att försöka hitta orsaken utan att lyckas. Man har kunnat utesluta flertalet av tidigare föreslagna orsaker till deformerade näbbar inklusive vad de kallar för antropogen föda (föda som vi människor erbjudit på fågelbordet). Sistnämnda slutsats publicerades i juli 2012. Man kunde visa att tillväxten i rhamphotekan hos talltitor med förvuxna näbbar var dubbelt så hög som hos de normala talltitorna. Eftersom många av fåglarna också visat defekter i keratinet på tarserna har man betraktat sjukdomen som en systemsjukdom. 
Jag tror det är få tillstånd i fågelvärlden, om ens något, där man lagt ned så mycket arbete på att utröna ett sjukdomstillstånd hos vilda fåglar som med ‘Avian Keratin Disorder’ (med kommersiella fåglar är det ju en helt annan sak). Det är annars lätt att det sprids massa pseudoförklaringar och tokförklaringar om olika fenomen i naturen.
  
En sådan figurerar ju allt som oftast på Svalan. Jag tänker då på de vitspräckliga kråkfåglar, kråkor och kajor, som sägs ha ätit ‘junk food’. Det finns NOLL indikationer eller bevis för att så är fallet.
Av de fåglar som uppvisar näbbdeformiteter så rör det sig nästan enbart om deformiteter i själva näbbskidan, rhamphotekan, och inte i underliggande skelettdelar, mandibula och premaxilla.
  
Rhamphotekan består ju av keratin, hornämne, som våra naglar och växer ju hela tiden, men slits också. Hos människan finns ju faktiskt en välkänd sjukdom där hornlagret också tillväxer mycket snabbare än normalt. Jag tänker då på psoriasis, men i de uppsatser jag läst drar man inga paralleller.
  
Den aktuella nötskrikan sägs ju må bra, men den står ju inför åtminstone tre större problem, att klara av matförsörjningen i det långa loppet, svårigheten att hålla fjäderdräkten i fin kondition och att hålla efter fjäderparasiter.

Ja, detta var kanske ett alltför utsvävande svar på en fråga som lätt kan besvaras med ”Tyvärr vet vi inte orsaken”.

Hälsningar,
Lars L."
Denna individ har hållit ihop med en grupp på 5-6 individer vid en fågelmatning. Foto Fredrik Abramsson
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR