Nyheter

2015-02-04

Svenskt skogsbruk debatteras(5)

Utan "konstgjord andning" i form av utplanteringar skulle vitryggig hackspett sannolikt ha varit utgången ur den svenska faunan. Orsaken till dess tillbakagång är skogsbruket. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

 

I en debattartikel i Dagens Nyheter tar BirdLife Sverige, Naturskyddsföreningen och ytterligare tre föreningar upp det svenska skogsbruket till debatt. Framför allt riktar föreningarna in sig på statliga Sveaskog som borde bli ett ännu bättre föredöme för annat skogsbruk. Statens skog ska användas för att skydda den biologiska mångfalden, skriver föreningarna:

 

http://www.dn.se/debatt/staten-maste-sluta-avverka-sin-egen-skyddsvarda-skog/

 

Men den ideella naturvårdens synpunkter får viss kritik från kanske oväntat håll. Magnus Nilsson, mångårig profil inom Naturskyddsföreningen, har en delvis annan syn på frågan:

 

http://www.dn.se/debatt/repliker/belona-skogsagare-som-gor-mer-an-lagen-kraver/

 

Skogsbruket har också varit på tapeten i en parallell debatt i Svenska Dagbladet:

 

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/dagens-skogsbruk-slar-ut-mangfalden_4298959.svd

 

I denna debatt använde en företrädare för svenskt skogsbruk material från BirdLife Sveriges tidskrift Ornis Svecica och boken Fåglarna i Sverige – antal och förekomst för att rättfärdiga dagens skogsbruk. När vi ville lämna en kommentar i Svenska Dagbladet, blev denna refuserad med hänvisning till att den ”kom in från sidan”. Därför återges kommentaren här:

 

 

Skogsbruket har blivit bättre, men har långt kvar

Jonas Jacobsson, skoglig doktor och ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin, hänvisar till publikationer från Sveriges Ornitologiska Förening när han i Brännpunkt 30/1 argumenterar för det svenska skogsbruket. Han ger där exempel på skogslevande fågelarter som det går bra för, men han ger ingen fullständig bild.

Det är riktigt att det går förhållandevis bra för tjädern i dagens Sverige. Denna art är alldeles uppenbart mera anpassningsbar än vad vi tidigare trott, och därmed är den ingen bra symbol för gammelskogen. Tvärtom etablerar den sig ofta i yngre tallskog (när skogen nått ca 40 år) och undgår då lätt upptäckt.

En annan art som Jonas Jacobsson nämner är mellanspetten. Den utrotades i Sverige 1982 men kan vara på väg att komma tillbaka. Jonas Jacobsson gör stor sak av att detta är den enda skogslevande fågel som försvunnit ur den svenska faunan de senaste hundra åren. Det är också rätt, men utan ”konstgjord andning” hade även vitryggig hackspett gått samma väg – och ”vitryggen” är en betydligt bättre mätare på miljötillståndet i hela den svenska skogen än vad den sydliga släktingen mellanspett är.

Om vi dessutom vidgar blicken något, och även ser till utvecklingen för vanliga skogsfåglar, blir bilden lätt dyster. Många arter har gått kraftigt tillbaka om vi jämför med bestånden för bara 30–40 år sedan. För en del fortsätter denna kräftgång, medan andra arters bestånd har stabiliserats eller ökat något den allra senaste tiden. Med detta vill jag ha sagt att svenskt skogsbruk har blivit bättre när det gäller naturhänsyn, men det är fortfarande långt kvar innan det blir bra.

Ett exempel på detta är återplanteringen efter skogen Gudrun. Denna storm skövlade enorma mängder skog i Götaland 2005. Det var främst gran som föll, och det konstaterades att granen borde ersättas med andra trädslag i vindutsatta lägen. Trots detta växer det idag mera gran på Gudrunhyggena än före stormen! Orsakerna till denna paradox är framför allt att skogsbruket är konservativt men också att vi har allt för stora stammar av klövvilt (älgar, rådjur och hjortar äter upp andra plantor än gran).

Ett annat exempel på att skogsbruket har långt kvar till en bra naturhänsyn är den dammsugning efter äldre skogar som pågår i stora delar av norra Sverige nu. Dessa skogar utgör en ytterst liten rest av de naturskogar som tidigare täckte Norrlands inland, och de är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Trots detta faller de nu, en efter en. Inte ens statliga Sveaskog drar sig för att omvärdera skogar som tidigare avsatts för naturvård så att de kan huggas.

Det ligger mycket i den kritik som Stig-Olof Holm, lektor vid Umeå universitet, riktade mot skogsbruket på Brännpunkt 26/1. I Sverige av idag har en försvinnande liten del av skogen ett hållbart skydd. Denna andel måste öka om vi ska kunna leva upp till de åtaganden som vi förbundit oss till i olika internationella konventioner.

Anders Wirdheim

 

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
E-post: info@birdlife.se
Telefon: 0485-444 40, telefontid mån-fre 09:00-12.00 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)
Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44440
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR