Nyheter

2014-10-23

Tre svåra år i rad för de svenska fjällgässen, men kanske är 2014 året det vänder!(5)

Absoluta merparten av de fjällgäss som rapporteras från Sverige kommer från den population som häckar i Norrbottens fjällvärld. Denna har sedan länge varit målet för intensiva bevarandeinsatser vilket även inkluderat utsättningar av fjällgäss och dessa har varit omdebatterade. Men om dessa insatser inte gjorts, hade fjällgåsen varit en extrem raritet i Sverige idag. På bilden ses en flock under höstflyttningen 2013 på väg till vinterkvarteren i Holland. Foto: Projekt Fjällgås

 

Den svenska fjällgåspopulationen minskade kraftigt 2012 och 2013, och efter häckningen 2014 fanns troligen bara en tredjedel av antalet från våren 2012 kvar. Hård predation på de ruggande vuxna fjällgässen tillsammans med mänsklig störning under sommarhalvåret samt en stor rödrävspopulation satte djupa spår i populationen som nu förmodligen är ner på 40-60 fåglar. Men allt är inte mörker, utan under 2014 har Projekt Fjällgås utsättningar gett hoppfulla resultat, och dödligheten hos fjällgässen under sommaren 2014 var lägre på både vilda fåglar och utsättningsfåglar.

 

Förändringar i populationer av markhäckande fåglar i fjällen styrs mycket av predationstryck och fjällgåsen är inget undantag. All tyder på att den snabba minskningen i populationen till stor del kan tillskrivas predation från havsörn i kombination med omfattande mänsklig störning i häckningsområdet och en tät rödrävspopulation. Enligt Projekt Fjällgås har en, eller möjligen flera havsörnar, tagit många fjällgäss under ruggningsperioden, dvs. då de tappar vingpennorna och förlorar flygförmågan för några veckor. Men örnen är inte ensam ansvarig för den drastiska minskningen, utan när de ruggande flockarna som attackeras av örnar till slut väljer att flytta på sig sker detta till fots och de är då lätta byten för rödrävar som ökat i gässens häckningsområde.

 

Förutom detta anges mänsklig störning, framförallt från sportfiskare, som ett stort problem då den störningskänsliga fjällgåsen, när den skräms av sitt bo, lämnar detta utan att först täcka över sina ägg eller lämnar ungar utan skydd vilket gör dessa exponerade för predatorer. Precis som vid havsörnens attacker, kan också ruggande flockar tvingas att röra sig till fots över fjällheden när de störs av människor.

 

De stora förlusterna av vuxna fåglar får extra stor effekt på en art som lever i långlivade parkonstellationer som fjällgås, då varje död fågel sannolikt är hälften av ett häckande par. Det kan ta många år för den kvarstående partnern att hitta en ny och gå till häckning. Antalet ungar i det vilda beståndet har varit mycket lågt, under fem, de senaste åren. Lyckligtvis har många av de icke-häckande vilda fjällgässen valt att rugga på andra platser än i häckningsområdet, vilket förmodligen dämpat raset i populationen något.

 

Projekt Fjällgås, som jobbat med att försöka rädda kvar fjällgåsen i Sverige sedan 1980-talet, arbetar sedan 2010 med nya utsättningar som en del i det svenska åtgärdsprogrammet för arten. Den gamla, och kritiserade, avelspopulationen har helt avvecklats och idag kommer utsättningsfåglarna från ett avelsprogram som helt bygger på vildfångade fjällgäss från västryska tundran. Utsättningarnas effektivitet har varierat mellan åren mycket beroende på predationstrycket i häckningsområdet i Norrbottens fjällvärld där utsättningarna görs. Målet med utsättningarna är att populationen ska bli så stor att den kan klara av liknande svåra perioder som de senaste åren, utan att antalen går ner till kritiska nivåer.

 

I år har projektet fått in många rapporter om dessa utsättningsfåglar från skådare i hela Sverige, men även från Norge, vilket inte minst syns på Svalan. Idag har minst 36 av de 55 fjällgäss som sattes ut under sommaren setts utanför fjällkedjan, dvs. de har påbörjat sin flyttning söderut. De flesta har dock inte följt vilda fjällgäss, vilket är syftet, då antalet häckande par och ruggande fåglar var lågt i häckningsområdet. Vissa av dessa utsättningsfåglar har setts i flockar utan kontakt med andra gäss, men de flesta har följt andra gåsarter. Beteendet kan liknas vid det som vilda gåsungar som förlorat sina föräldrar i ett tidigt stadium i deras liv uppvisar. De fåglar som flugit mot norska kusten har funnit grågäss att följa, men merparten har setts i Sverige och där har ofta den första kontakten med gäss gällt skogssädgäss.

 

Projekt Fjällgås har också satt på satellitsändare på fem av utsättningsfåglarna i år vilka kan följas på projektets hemsida. Flyttningen har kommit en bit på väg och en av sändarfåglarna har faktiskt hittat andra vilda fjällgäss vid Kvismaren eller möjligen Östen. Denna sändarfågel som nu ingår i en flock på minst 9 fjällgäss följs extra noga av projektet, då det kan bli första gången som flyttningen för en flock där vilda svenska fjällgäss ingår kan följas i detalj.

 

För de svenska fjällgässen kan 2014 vara året då det vänder uppåt igen. Dödligheten under sommaren var lägre och, beroende på hur många av utsättningsfåglarna som till slut hamnar i övervintringsområdena i Holland och Tyskland, kanske den dystra trenden kan brytas till en välkommen ökning.

 

De satellitsändarförsedda fjällgässen som nämns i texten kan följas via denna länk: http://jagareforbundet.se/projekt-fjallgas/foljsatellitsandare 

 

(Niklas Liljebäck, Projekt Fjällgås)

 

 

Projekt Fjällgås inspekterar en havsörnsdödad fjällgås i häckningsområdet 2012. Denna fjällgås är i hård ruggning och saknar därmed vingpennorna. Resten av flocken som denna fågel ingick i flydde sjön efter flera attacker från en och samma havsörnsindivid. Örnpredation är en naturlig del i fjällgåsens liv men i den extremt hotade svenska fjällgåspopulationen är varje individs överlevnad viktig. Frågan är svår, och diskussionerna pågår kring eventuella lösningar. Men kanske problemet löst sig av sig själv, den här gången, då örnen inte sågs till under 2014. Foto: Projekt Fjällgås
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-15.00 mån-fre (lunchstängt 12-13) 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44440
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR