Nyheter

2012-03-21

Utdelning från SOF:s forskningsfonder 2012

SOF:s Forskningskommitté har precis som tidigare år fördelat ekonomiska medel till ett antal forskningsprojekt med verksamheter både i Sverige och i andra länder. Syftet är att stödja och medverka till olika studier som kan bidra till ökad kunskap om våra fåglar. Detta spänner brett från ren grundforskning till mer tillämpad forskning. Utdelning sker från Gustav Danielssons flyttfågelfond och Elis Wides fond och totalt fördelades i år medel till tio projekt omfattande 102 420 kr. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika projekten.
 
Information om SOF:s fonder hittar du här

 

Övervakning av häckande silltrutar (Tom Evans)

Silltruten i Östersjön har under lång tid visat en i antal neråtgående trend. För att förbättra kunskapen och försöka förstå orsaker märktes tio vuxna silltrutar 2011 med satellitsändare på Stora Karlsö, Gotland. Syftet var bland annat att studera vart fåglarna rör sig under olika delar av säsongen och hur aktiviteten ser ut. Intressanta kunskaper som kom fram var exempelvis att fåglarna tidigt på säsongen frekvent nyttjade jordbruksmark på Gotlands fastland, antagligen ätande daggmask. Senare på säsongen företog fåglarna långa flygningar söderut i Östersjön troligen i syfte att rekognosera andra kolonier, vilket påvisats hos en del andra arter. Följningar av märkta individer kommer att fortsätta under 2012 och kompletteras med insamling av häckningsdata. Med hjälp av videokameror och temperaturloggrar kan bona och fåglarnas aktivitet övervakas utan risk för störning.

 

Revirkvalitet och häckningsframgång hos vadare (Juan Fernández-Elipe Rodríguez)

I Ammarnäs i Västerbottensfjällen pågår sedan 1963 en historiskt lång studie att övervaka fjällfåglar i det så kallade LUVRE-projektet (Lunds universitet). Många vadarfåglar har under senare år minskat i antal och det är angeläget att förstå varför. En viktig parameter att undersöka är vilka faktorer som påverkar häckningen. 2011 undersöktes häckningsframgång hos ljungpipare med hjälp av radiomärkning av ungar. Det framkom att knappt hälften av ungarna nådde flygg ålder. Störst dödlighet (90% av de omkomna) inträffade första levnadsveckan och orsakades av svält eller predation. De fortsatta studierna avser att märka ytterligare ungar för insamling av mer detaljerad information avseende häckningsutfall samt ungarnas biotopval och rörelser.

 

Rovfåglar i Varbergs kommun (Bo & Sonja Kanje)

I en unik tidsserie har Bo och Sonja Kanje inventerat och ringmärkt häckande rovfåglar och ugglor i Varbergs kommun i 27 år. Resultaten är användbara för att bättre förstå dynamiken i bestånden hos olika arter. Därtill ges mått på olika arters beståndsstorlekar och hur deras häckning varierar mellan olika år. I undersökningarna för 2011 framgår bland annat att berguv häckade med två par och att fem par sparvuggla producerade totalt 32 ungar. Röda glada och fiskgjuse häckade med vardera fyra par. En intressant observation var att två fiskgjusebon tagits över av häckande grågäss!

 

Långtidsstudie av kattugglans ekologi (Lars-Ove Nilsson)

I denna studie i Västergötland har olika häckningsparametrar hos kattuggla i totalt 200 holkar följts i 25 år. Frågeställningar inkluderar åldersfördelning, ålderns betydelse för häckningsresultatet, mårdpredationens inverkan, utbyte av individer mellan områden samt eventuella klimatrelaterade effekter på bytesval och tid för äggläggning.

 

Pungmesens ekologi (Olof Persson)

Pungmesens häckningsekologi har i denna studie undersökts i tre områden i Skåne sedan 1976. Det har resulterat i vetenskapliga uppsatser om artens unika parningsmönster. Såväl hannar som honor är polygama och normalt ansvarar endast en förälder för ungvårdnaden, medan den andra söker upp en ny partner. Ibland överges kullen helt. Under senare år har beståndet krympt, troligen som resultat av försämrat habitat. Studien fortgår med fokus på rörelsemönster, variation i parningsbeteende samt kvalitetskrav på revir och partner.

 

Kartläggning av hussvalans flyttning (Måns Karlsson/Falsterbo fågelstation)

Hussvalan är p.g.a. sitt levnadssätt och sin ringa storlek fåtalig i återfyndsmaterial, varför lite är känt om dess övervintringsområden i tropiska Afrika. Knappt en handfull återfynd finns av svenskmärkta hussvalor söder om ekvatorn. Vid Falsterbo fågelstation finns en hussvalekoloni där ett antal individer ska förses med så kallade ljusloggrar. Dessa kan användas för att med viss frekvens registrera var på jordklotet fåglarna befinner sig. Tekniken bygger på att de märkta fåglarna återfångas så att informationen från sändarna kan läsas av.

 

Flyttningsmönster hos kornknarr (Peter Olsson m.fl.)

Det är sedan länge känt att tidig slåtter drabbar kornknarren hårt, men studier visar även på hög dödlighet (så mycket som 80 %) under flyttning och övervintring. Precis som för flera andra tropikflyttare är lite känt om övervintringsområdena. Av drygt 800 svenskmärkta kornknarrar finns endast ett återfynd från tropiska Afrika, och traditionell ringmärkning är uppenbarligen otillräcklig som metod. Under 2011 försågs inom detta projekt 52 kornknarrar med ljusloggrar i Västmanland och på Gotland. Tekniken kräver att fåglarna återfångas för att få tillgång till lagrad information från fåglarnas vistelseområden. Projektet syftar även till att sprida information om hur lantbrukare kan gynna kornknarren.

 

Post-juvenil ruggning hos sävsångare (Bo Nielsen/Kvismare fågelstation)

I detta projekt är frågeställningen att ta reda på juvenila sävsångares ruggningsmönster (fjäderbyte). Det är fortfarande oklart ifall juvenila sävsångare genomför ruggning kort efter att de lämnat boet, likt de flesta andra tättingar. Studierna kommer att genomföras i Kvismarens vassar 2012.

 

Vassångarens expansion vid Kvismaren (Bo Nielsen/Kvismare fågelstation)

Vassångarens utbredningsområde har på senare tid expanderat norrut och arten häckar numera sannolikt årligen på enstaka platser i södra och mellersta Sverige, däribland Kvismaren utanför Örebro. Det är intressant att följa en arts tidiga etablering, t.ex. huruvida samma individer återkommer flera år. I studien ingår att ringmärka och följa den lokala populationen.

 

Taxonomisk revidering av släktet Calandrella, inklusive beskrivning av en ny art (Martin Stervander)

Under 1950-talet upptäcktes vad som antogs vara en satellitpopulation av rödkronad lärka, Calandrella cinerea, på Josplatån i centrala Nigeria. För att utreda populationens taxonomiska status fångades 2004 tre individer för insamling av morfologiska data och blodprov. Analyser tyder på att populationen bör betraktas som en egen art och att även släktet Calandrella bör revideras. I den nu föreliggande studien avses att fullfölja dessa taxonomiska arbeten. Däri ingår bland annat analyser och mätningar av skinnlagda fåglar på museer.

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
E-post: info@birdlife.se
Telefon: 0485-444 40, telefontid mån-fre 09:00-12.00 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)
Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44440
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR