Nyheter

2015-02-03

Vår närmaste nationalfågel – veckans fågel (5)

Strömstare i ett sydsvenskt vattendrag – kanske en norsk fossekall i sitt svenska vinterkvarter. Foto: Göran Johansson

 

Sverige har ingen officiell nationalfågel, även om koltrasten fick denna status i en begränsad omröstning i en stockholmstidning 1962. Ser vi oss runt omkring är det också si och så med den status som de olika ländernas nationalfåglar har – så även i våra grannländer. Finland har sångsvan, Danmark knölsvan, Island jaktfalk och Norge strömstare. Den sistnämnda kan sägas vara vår närmaste nationalfågel. Dels delar ju Sverige och Norge en mycket lång gräns, dels övervintrar många av Norges strömstarar i Sverige.

 

Strömstaren är en fågel som knappast lämnar någon betraktare oberörd. När man ser den hoppa i det iskalla och kraftigt strömmande vattnet i någon fors blir man nyfiken. När den sedan efter en stund återvänder till samma sten eller iskant stegras nyfikenheten ytterligare. Hur klarar den att leva i denna miljö och bemästra elementen på detta magnifika sätt.

 

Strömstaren är en tätting, och som sådan den enda europeiska tättingen som hämtar i princip all sin föda nere i vattnet. Detta klarar den av via ett antal anpassningar som utvecklats genom årmiljonerna. Den viktigaste är kanske att strömstaren är förhållandevis något tyngre än jämnstora tättingar. Till skillnad från hos de flesta andra fåglar är inte strömstarens skelett ihåligt utan snarare lika massivt som hos däggdjur. Vidare utnyttjar strömstaren det forsande vattnet genom att nere på bottnen springa mot strömmen med vingarna något utfällda. Den pressas således snarare ner mot bottnen än flyter upp som en kork.

 

Nere på bottnen letar strömstaren allehanda småkryp och även småfisk. Den viktigaste födan verkar dock utgöras av nattsländelarver, så kallade husmaskar. Följer man en födosökande strömstare en stund, ser man ofta hur den kommer upp med ett föremål i näbben. Detta föremål slås mot stenen eller iskanten till det spricker och strömstaren kan pilla fram den larv som gömmer sig därinne.

 

Det har spekulerats i att strömstarens vita bröst utvecklats för att bättre reflektera det ljus som tränger ner till bottnen. Samtidigt bör det noteras att det bara är vår strömstare och den sydamerikanska vithättade strömstaren som har vitt på strupen och bröstet. Den amerikanska grå strömstaren och den ostasiatiska bruna strömstaren är i princip enfärgade medan den lokala roststrupiga strömstaren i Anderna har rostfärgad och inte vit strupe. Det finns alltså fem strömstare-arter i världen, två i Europa/Asien och tre på de amerikanska kontinenterna.

 

Strömstaren är en art som ringmärkts i förhållandevis stor omfattning i Sverige. Tack vare idoga insatser från ringmärkare i främst Östergötland, Småland och Blekinge vet vi att våra övervintrande strömstarar till stor del häckar i Norge. I några fall har man också kunnat visa att strömstararna under vissa förhållanden kan häcka en första gång i södra Sverige tidigt på våren för att sedan flytta till den skandinaviska fjällvärlden för att där föda upp en andra kull. Inom en och samma säsong skulle alltså ett par först kunna få en kull svenska ungar och därefter en kull norska.

 

Hur gick det då till när Norge utsågs strömstaren, fossekall på norska, till nationalfågel? Jo, det var vid en omröstning arrangerad av NRK radio (Norges motsvarighet till SR) 1963 som strömstaren fick denna status. Denna omröstning var i sin tur initierad av ornitologer sedan föregångaren till BirdLife International (ICBP) 1960 bestämt att varje medlemsland skulle utse en nationalfågel. Det första landet som följde uppmaningen var för övrigt Danmark, som då utsåg sånglärkan till nationalfågel. Men i Danmark blev inte sånglärkan långvarig som nationalfågel – den ersattes ganska snart av knölsvanen. Men mer om detta en annan gång.

 

(AW)

 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
E-post: info@birdlife.se
Telefon: 0485-444 40, telefontid mån-fre 09:00-12.00 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)
Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44440
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR