Nyheter

2016-03-21

”Varma” och ”kalla” fåglar ger besked om klimatförändringar

Indikatorn för miljömålet "Begränsad klimatpåverkan" är ett mått på hur den svenska fågelfaunan är sammansatt. Kurvan har stigit genom att andelen sydliga, mera värmeälsakande, arter har ökat i landet på bekostnad av arter anpassade till ett kallare klimat. Men de allra senaste åren har kurvan planat ut. (De tunnare, svarta linjerna runt den blå huvudlinjen visar 95 % konfidensintervall.) Figuren hämtad från Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2015.

 

Ett av de svenska miljömålen är Begränsad klimatpåverkan. Ett sätt att mäta klimatets påverkan på miljön är att följa utvecklingen hos fåglar, närmare bestämt hos ”varma” respektive ”kalla” fåglar.

 

Nej, det handlar inte om något New age-inspirerat, utan forskarna har bestämt en medeltemperatur för varje fågelarts utbredningsområde i Västpalearktis under häckningstiden. Denna medeltemperatur skiljer sig åt mellan arter genom att vissa har en nordlig (”kallare fåglar”) tyngdpunkt, medan andra har en sydligare (”varmare”).

 

Genom att sedan beräkna medeltemperaturen på ett fågelsamhälle (till exempel alla individer registrerade vid en inventering), och sedan följa förändringar över åren, går det att få ett fågelmått på effekten av klimatförändringarna. När temperaturen på ett fågelsamhälle stiger, har det blivit jämförelsevis fler av varma fåglar och färre av kalla. Systemet gör också att man utifrån beräknade klimatförändringar också kan förutsäga hur fågelfaunan kommer att förändras.

 

Inom Svensk Fågeltaxering beräknas klimatpåverkan på fågelsamhället genom något som kallas dCTI, förändring i Community Temperture Index. Detta är ett mått på hur den svenska fågelfaunan är sammansatt. Indexet har ökat stadigt under 2000-talet, men sedan några år visar det en tendens att plana ut.

 

– Ja, indexet har planat ut på sistone och det har även sommartemperaturen gjort, säger Åke Lindström på Svensk Fågeltaxering och fortsätter:

 

– Det är dock stora skillnader i ett avlångt land som Sverige. Förändringen i sommartemperatur är som störst i norra Norrland, där förändringen i fågelfaunan också går som snabbast, medan det i stort sett inte skett någon förändring i södra Sverige.

 

Under de senaste årtiondena har vi sett en invandring av några ”varma” arter från söder och andra har spridit sig markant norrut. Samtidigt har flera ”kalla” arters utbredning tunnats ut och sydgränsen för deras utbredning har förskjutits norrut. Exempel på den första gruppen är sydlig gransångare och bofink som båda expanderat, medan arter som videsparv och rödvingetrast har retirerat norrut.

 

Den senaste årsrapporten från Svensk Fågeltaxering kan laddas ner här: http://www.fageltaxering.lu.se/resultat/arsrapporter

 

(AW)

 

Bofinken är en av de förhållandevis "varma" arter som expanderat norrut under 2000-talet. Foto: P-G Bentz/sturnus.se
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR