Svaga vägledningar lyfter inte artskyddet

Talltita.  Foto: AW      Anders Wirdheim

2016-06-28
Vägledningarna över de 64 prioriterade fågelarterna i skogsbruket är nu klara och publicerade på skogsstyrelsens hemsida. Det tog lång tid, drygt två månader längre än planerat. Resultatet är inte särskilt imponerande, eftersom man för flera arter valt att lägga ribban på marken. Arter som har regional och/eller nationell tveksam status kommer inte att gynnas av den hänsyn som krävs i dessa vägledningar. Det gäller huvudsakligen följande arter: Tjäder, järpe, mindre hackspett, tretåig hackspett, kungsfågel, svartmes, entita, talltita och lappmes. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att det är dessa arter som lider mest av dagens enformiga skogsbruk, där ensiktade monokulturer av gran i söder och tall i norr är det som gäller i landet.  Arterna ovan är i stort behov av flerskiktade skogar och större inslag av hyggesfria avverkningsmetoder för att på sikt kunna nå gynnsam bevarandestatus i hela sina utbredningsområden. Detta är också vad vi påpekat i våra remissvar när det gäller dessa arter, men alltså inte vunnit gehör för. Det är dock inte obekant för myndigheterna att dessa arter gynnas av hyggesfritt skogsbruk då skogsstyrelsen själva anger detta i sina skrifter om hyggesfria metoder. Svagt av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket och i otakt med senaste forskningen!

Det är också intressant att notera att för ovanstående arter finns idag mycket precis kunskap om den miljöhänsyn dessa arter behöver. T.ex. har tjäder, järpe, mindre hackspett och tretåig hackspett kända tröskelnivåer som bör tas hänsyn till vid skogsbruk, vilket inte framkommer tydligt nog i den hänsyn myndigheternas vägledningar föreslår. För talltita finns mycket detaljerade förslag utifrån färska studier som helt förbises i vägledningen för talltita. När det gäller kungsfågel som fortfarande är en vanlig art, men som minskat med hälften på tio år, finns starka indikationer på att detta beror på för få hänsynsträd på hyggena. Förslaget om ökade antal hänsynsträd saknas i denna vägledning. Senaste forskningen om kantzoner[1] visar att bredden på dessa bör vara 20-30 m beroende på vad de gränsar till finns inte heller med i vägledningarna för arterna ovan, trots att detta är bästa tillgängliga kunskap om dessa arter. SOF-Birdlife ifrågasätter starkt den ofta slentrianmässiga förröjningen som sker inför gallring och slutavverkning. Här hade myndigheterna kunnat ge en tydlig signal om att förröjning är mycket negativt och bör undvikas för flera av arterna, om man nu inte vågar gå hela vägen och föreslå hyggesfria metoder.

Vi har i olika sammanhang påpekat det viktiga i att ta olika regionala hänsyn för flera av de arterna. Vi tycker detta framgår ganska dåligt i de nuvarande vägledningarna, där texten kring utbredning och regionala variationer är ganska kortfattad. Vi har därför erbjudit myndigheterna en bilaga som visar länsvisa antal och förekomst av respektive art uppdelat på kategorierna allmän/tämligen allmän/sparsam/sällsynt och mycket sällsynt. En färgsatt länsindelad karta ger en god översiktlig bild över hur arten fördelar sig över landet. Antalsförekomsten är baserad på information från "Fåglarna i Sverige-antal och förekomst". Vi menar att dessa utbredningskartor är en viktig komplettering till texten under rubriken "utbredning och regionala skillnader" i de officiella vägledningarna där utbredningskartor saknas. Myndigheterna har dock av oklara anledningar tackat nej till detta. Vi publicerar dock denna information på vår hemsida i förhoppning om att både handläggare på myndigheter och alla andra får nytta av detta.
 
Är det då bara negativa omdömen vi har om de fastslagna vägledningarna? Nej, när vi läser vägledningarna slås vi av att man tagit mycket till sig av de förslag på ändringar vi föreslagit både vad gäller arternas ekologiska krav och den miljöhänsyn som behöver tas. Vi är tacksamma för detta då hela 41 personer, varav många är landets största artspecialister på respektive art lämnat sina synpunkter till SOF-Birdlifes remissyttrande på vägledningarna. Det visar att myndigheterna betraktar SOF-Birdlife som en mycket kompetent och kunnig organisation. Vi är också tacksamma för att 37 av de 64 artvägledningarna, (närmare 60%) ligger i linje med vad SOF-Birdlife anser är god miljöhänsyn.  Detta gäller t.ex. huvuddelen av rovfåglarna och ugglorna.

Vill du titta närmare på och jämföra de beslutade vägledningarna med SOF-Birdlifes remissförslag samt se våra kommentarer på de av myndigheterna fastställda vägledningarna så kan du göra det här.


[1] http://www.kunskapdirekt.se/sv/KunskapDirekt/Naturhansyn/Naturhansyn-gor-skillnad/Naturhansynens-effekter/Kantzoner/Faglar-i-kantzoner/Write text here...
Fågelskydd
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-16.00 måndag-fredag.
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR