Om att rapportera artfynd eller inte på Artportalen

 
  
Det har länge förekommit en debatt kring om man bör rapportera skyddsvärda arter eller inte, om uppgifterna kan komma att lämnas ut av myndigheterna och det därmed finns risk för spridning av skyddade uppgifter. Detta är upp till var och en att bedöma, men jag kommer att beskriva nyttan med att rapportera arter och varför rapporteringen under häckningstid bör ske med häckningskriterier samt varför rapporteringen bör vara så exakt som möjligt. Jag kommer även visa hur vi gjort när det gäller rapportering av tjäderlekplatser i Göteborgsregionen.
 
I och med Internet har det generellt blivit mycket lättare att få tillgång till lokaluppgifter för rödlistade eller i övrigt känsliga arter. Därtill har under de senaste åren allt fler fynduppgifter kommit att lagras i ArtDatabankens rapportsystem Artportalen. I Artportalen är fynduppgifterna direkt tillgängliga för alla på Internet, var och en kan göra de utdrag den vill ur databasen. För att förhindra att detta leder till att känsliga arter påverkas negativt av insamling eller störning har ArtDatabanken genomfört en nationell skyddsklassning av arter. Det finns fem olika skyddsklasser som innebär att uppgifter döljs i varierande grad. De olika klasserna beror av vilken hotkategori arten befinner sig i samt om den är utsatt för t.ex. förföljelse, insamling eller är speciellt störningskänslig. Utförligare beskrivning av detta finns på Artdatabankens[1]  hemsida. För närvarande är 42 fågelarter skyddsklassade, övriga arter visas öppet på artportalen. För flertalet av de skyddsklassade fågelarterna är det bara observationer som indikerar häckning som hamnar i en skyddsklass. Observationer av tillfälligt uppträdande eller flyttande individer visas öppet på artportalen. För att inte riskera att röja häckningsplats av en skyddsvärd art är det därför viktigt att rapportera med häckningskriterier.
 
Varför bör man överhuvudtaget rapportera sina fynd på artportalen?
Rapporterade fynd på artportalen fyller en viktig funktion, inte bara för vår egen tillfredsställelse utan de används ofta som kunskapsunderlag i t.ex. vindkraftsärenden, detaljplaner för bostäder, vägbyggnationer och numera även vid avverkningsanmälningar av skog. Uppgifter i artportalen ersätter inte fältinventeringar men kan ge information om skyddsvärda arter och vilken hänsyn som bör tas. När man ändå rapporterar sina fynd finns det anledning att lämna så exakt platsangivelse som möjligt eftersom det underlättar naturvårdsmyndigheternas arbete att veta var fyndet är gjort så det skall kunna ge korrekt information.
 
ArtDatabanken skriver på sin hemsida att grundtanken är att så mycket som möjligt ska visas helt fritt då det finns många fördelar med denna öppenhet. En av de viktigaste positiva effekterna med att kunna se exakta fyndlokaler även för sällsynta arter är att det främjar intresset för floran och faunan samt förståelsen för naturvård. När fler personer känner till specifika lokaler för hotade arter, speciellt lokalt, bidrar det till ett bättre skydd mot skadegörelse och exploatering. Det leder ofta även till en högre besöksfrekvens vilket kan medföra en bättre dokumentation av förekomsten och göra det lättare att upptäcka negativa trender. Dessutom ökar kunskapen om de mer svårbestämda eller svårfunna arterna då fler personer lär sig känna igen dessa och deras habitat.
 
Hur används mina artuppgifter av naturvårdskonsulter?
Vid olika ärenden där naturvårdskonsulter anlitas kan dessa behöva få tillgång till skyddsklassade arter. Det kan t.ex. handla om inventeringar i samband med vindkraftsansökningar eller planer av olika slag. Konsulten gör en ansökan till ArtDatabanken om att få ut uppgifter över ett specifikt område och specifika arter t.ex. lommar. Ett avtal skrivs kring att uppgifterna inte skall spridas, t.ex. skall information kring skyddsklassade arter inte finnas med nedladdningsbara rapporter från naturvårdskonsulter.
Hur används mina artuppgifter av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen?
Skogsstyrelsen har kopplat artportalens uppgifter till kartverktyget ”skogens pärlor[2]” . Här visas uppgifter för ett 60-tal prioriterade fågelarter[3] , vilka har det gemensamt att de är skyddsvärda av olika anledningar. Det gäller dock att fyndet är rapporterat med häckningskriterie[4] tre eller högre för att de skall visas i ”skogens pärlor”. I samband med att en avverkningsanmälan kommer in till myndigheten, kommer de artuppgifter som finns i den närmaste omgivningen till avverkningsanmälan att visas hos myndigheten. Denna information blir en del av de råd och anvisningar som skogsstyrelsen ger till markägare över vilken hänsyn markägaren skall ta vid avverkningen av skogen. För att dina rapporterade fynd skall visas är det därför viktigt att de är ganska exakt angivna annars får inte myndigheterna reda på denna information. På skogsstyrelsen har två personer på varje distrikt behörighet till de skyddsklassade arterna. Dessa kan på så sätt kontrollera att även skyddsklassade arter blir uppmärksammade och att hänsyn tas till dessa vid avverkningsanmälningar som kommer in. På Länsstyrelsen fungerar detta på liknande sätt.
 
Kan man lita 100 % på att ett artfynd av skyddsklassad art inte sprids vidare?
Man kan förmodligen aldrig göra ett helt säkert system, eftersom det hanteras och styrs av människor som alla kan göra misstag och felbedömningar. Det är givetvis oerhört beklagligt om skyddade observationer ändå i enstaka fall hamnar i fel händer. Man bör dock väga det emot att observationen kommer till myndighetens kännedom vid t.ex. en avverkningsanmälan och då förhoppningsvis kan få den hänsyn som krävs.
 
Hur skall jag gå tillväga om jag hittar ett örnbo eller en tjäderlekplats?
Det bästa man kan göra är att rapportera in fyndet i artportalen. I rapporteringsformuläret finns möjlighet att skydda sitt fynd under en valfri tidsperiod. Alternativet att inte rapportera den innebär att boet eller lekplatsen riskerar att förstöras t.ex. när en avverkningsanmälan kommer in. Varje år avverkas ca 1 % av skogsmarken i Sverige och på lika stor yta sker andra skogsbruksåtgärder, t.ex. gallring, röjning, bygge av skogsbilvägar etc. Tyvärr finns det fortfarande tjäderlekplatser, örnbon m.m. som inte rapporteras. Detta är olyckligt eftersom lagen genom artskyddsförordningen kan ge dessa boplatser och lekplatser ett permanent skydd för framtiden.   
 
 
Hur gör vi med de tjäderlekplatser vi hittat?
Vi har sedan 2010 inventerat efter tjäderlekplatser i Göteborgsregionen. Vi har rapporterat samtliga de ca 30 lekplatser som vi hittat i artportalen. Vid avverkningsanmälningar som anmäls inom 500 meter från lekplatsens centrum reagerar skogsstyrelsen och kommer att via ett beslut informera markägaren om de krav på hänsyn som artskyddsförordningen kräver.
 
Christer Johansson
Skogsansvarig styrelseledamot i BirdLife Sverige
 
Fågelskydd
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-15.00 mån-fre (lunchstängt 12-13) 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga
(Föreningens kansli har sommarstängt 16/7-29/7)

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)
Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44440
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR