Foto: Svante Joelsson
 

Tjädern – en kunskapssammanställning

 
Vi har skrivit en rapport om vår kanske mest omdebatterade, omstridda men också den kanske mest fascinerande skogsfågel vi har i landet. Under drygt två års tid har vi betat igenom det mesta som skrivits om tjädern och hur den klarar sig i skogsbruket. Rapporten omfattar drygt 200 referenser.
 
Varför detta fokus på tjäder?
Tjädern är en god indikator på väl fungerande skogsekosystem. Tjädern är en paraplyart för många andra fågelarter, vilket betyder att där det finns tjäder så är sannolikheten stor att många andra krävande fågelarter finns. Hjälper vi tjädern hjälper vi drygt 20 andra skogsfåglar, bland dessa duvhök, talltita och sparvuggla som har det svårt i vårt hårt brukade skogslandskap.

Har tjädern ökat eller minskat, vad är det som gäller?
Det är ingen tvekan om att tjädern minskat mycket kraftigt på längre sikt. Detta stöder vi oss på genom statistik från Finland som visar att tätheten minskat med upp till två tredjedelar mellan 1960 till 1990-talet, då populationen planade ut. Finland har tjäderstatistik från 1963 till idag och har haft en liknande utveckling av skogsbruket som i Sverige, med ökande andel kalhyggesbruk. Sverige saknar tillförlitlig långsiktig statistik för tjädern, men resultat från standardruttinventeringen visar en minskning de senaste 10 åren, från att tidigare legat stabilt.

Hur vet ni att tjädern är hotad i södra Sverige?
Vi har gjort en heltäckande inventering av tjädern i tre kommuner i Göteborgsområdet. Metodiken för tjäderinventeringar handlar om att lokalisera tjäderns lekplatser. Vi har inventerat efter lekplatser i de miljöer där vi förväntat oss finna den, men även i miljöer där det är sannolikt att man inte hittar lekplatser.  Bilden som framträder visar en mycket splittrad och fragmenterad population. Vi har jämfört tätheten i de kommuner vi inventerat, med den uppskattade tätheten som finns i ”Fåglarna i Sverige[1]–antal och förekomst” och funnit att vår täthet mycket väl speglar den täthet som finns i hela Västra Götaland.  Tätheten i Västra Götaland är i nivå med många län i södra Sverige och vår slutsats blir därför att hela den sydsvenska tjäderpopulationenär starkt uppsplittrad och fragmenterad. Fragmentering i sig är början på ett utdöende av arter.

Vad gör det om tjädern försvinner i södra Sverige, då den är vanlig i norra Sverige?
Sverige har i och med artskyddsförordningen tagit på sig ett ansvar att säkra att alla arter som häckar i landet skall ha god bevarandestatus i hela sitt utbredningsområde. Tjädern förekommer i hela landet (undantaget Öland, Gotland och södra Skåne) och det är därför vår skyldighet att se till så att populationen även är livskraftig i södra Sverige.

Hur kan tjädern vara jaktbar när den är skyddad i artskyddsförordningen?
Vi tycker också detta är orimligt och föreslår ett förbud mot jakt i Götaland och Svealand, undantaget Värmlands och Dalarnas län. Endast en tiondel av landets tjädrar finns i Götaland och Svealand och arten är alltså mycket ovanligare här. Det kan inte vara rimligt att en art som är prioriterad för hänsyn i skogsbruket fritt kan jagas under delar av året. Det sänder ut dubbla budskap. Dessutom kan jakt lokalt ha en stor inverkan på den lokala populationen.

Varför bevara lekplatserna, när det räcker med en tupp som befruktar hönorna?
Där det finns mycket tuppar finns det också många hönor. Det verkar som att tupparna söker sig till områden där det finns goda miljöer för tjäderhönorna.  Miljöerna för de båda könen sammanfaller också under en stor del av året. Man vet ganska lite om de genetiska förhållandena, men i och med att arten har ett lekbeteende är det viktigt att selektionen av de bästa tupparna kan fortgå och det gör de om lekplatserna bevaras intakta. Detta gynnar även hönornas och kycklingarnas överlevnadschanser.

Den kan ju bara flytta sig och bilda nya lekplatser?
Det är riktigt att lekplatserna kan flytta sig om det finns förutsättningar för det. Situationen i södra Sverige är dock att de tjäderlekar som finns kvar ofta är isolerade från varandra och redan mycket hårt fragmenterade. Sker ytterligare avverkningar i dessa områden innebär det att lekplatserna ofta inte kan flytta, utan splittras och försvinner på sikt.

Innebär en tjäderlekplats förbud mot skogsbruk?
Nej, det är oftast inga problem att kombinera skogsbruk och att ha tjädern kvar. Man behöver dock inrikta sig på ett mer långsiktigt hyggesfritt skogsbruk där inkomsterna fördelas över längre tidsperiod. Ekonomiskt visar finska studier på att hyggesfritt skogsbruk är väl så lönsamt som hyggesbruk om man startar med olikåldriga skogsbestånd, vilket i regel är fallet i tjäderbiotoper. Vinsten med detta är att skogen och tjädrarna finns kvar. Det blir dessutom en trevligare skog att vistas i.

Vilken typ av skogsbruk går bra ihop med tjädern?
Det bästa för tjädern verkar vara en kombination av blädning (avverkning av enskilda träd) och luckhuggning. Luckorna kan göras upp till 0,5 hektar stora, då lyckas man även med föryngring av tall och lövträd t.ex. asp i luckorna. Detta skapar en tillräckligt luckig skog där blåbärsriset klarar sig. Dessa skogar blir också värdefulla för friluftslivet.

Bästa respektive sämsta tjäderbiotopen?
Myrmosaiker med många småmossar och insprängda skogspartier (se bild) är bland de mest värdefulla miljöerna för tjädern. Även hällmarkstallskogar är favoritmiljöer. Tjädern är starkt knuten till blåbärsskogar men förekommer intestationärt i lövrika miljöer och inte heller i unga produktionsskogar av gran.

Vilka fem åtgärder är viktigast för tjädern i Götaland och Svealand?
Ökad föryngring av tall, mer hyggesfritt skogsbruk vilket gynnar blåbärsriset, bredare kantzoner, bättre hänsyn vid lekplatserna samt färre generalistpredatorer (fr.a. räv).

De viktigaste av rapportens slutsatser
1.    Tjädern minskade till mitten av 1990-talet och sedan har en stabilisering skett nationellt, men återigen har en minskning konstaterats de senaste 10 åren.  (se 3.4.1 - 3.4.2)
2.    Det finns tydliga tecken på fragmentering av tjädermiljöer i utkanten av utbredningsområdet i södra Sverige, södra Finland, samt i södra, norra och västra Norge.  (se 3.2.2, 3.3, 3.4.3 - 3.4.5 samt 5.1.8)
3.    Större hänsyn behöver tas för tjädern i södra Sverige jämfört med i norr. Särskilt viktig är hänsynen i artens randområden, se punkten ovan.  Se 3.4.3 - 3.4.5)
4.    Tjädern är en paraplyart för flerskiktade barrskogar.  (se 4.6 och 4.5.1)
5.    Ökad predation, minskad mängd blåbärsris, dålig tallföryngring och ökad granplantering hotar tjädern i södra Sverige.   (se 4.2 - 4.3 + 5.1.1 - 5.1.7)
6.    Kalhyggesbruket har bidragit till fler predatorer, främst räv vilket missgynnat tjäderns reproduktion. (se 5.1.1 - 5.1.7)
7.    Förbud mot jakt bör införas i Götaland och Svealand, undantaget Värmlands och Dalarnas län tills en bättre jaktförvaltning av tjäder är på plats. (se 5.2)
8.    Tillräcklig krontäckning är det enskilt viktigaste kravet för en välfungerande tjäderpopulation.  (se 4.5, 6.1 samt 7.2)
9.    Ingen förröjning bör ske samt extra breda kantzoner (> 25 meter) behövs i tjäderbiotoper, (se 4.4)
10.  Vi har funnit fyra tröskelnivåer för en tjäderleks upptagningsområde. Dessa är krontäckning, stamantal, andel blåbärsris samt kantzonens bredd. (se 7.3)
11.  Nya lekplatser kan bildas i yngre tallskogar (ca 40 år), men det måste finnas förutsättningar för det (se 6.2 och 6.5).
12.  Tjädern gynnas av hyggesfria skogsbruksmetoder. (se 4.5 och 7.6.2 )
13.  Den officiella vägledningen för tjäder har stora brister och bör ersättas med ny kunskap för att följa bästa tillgängliga kunskap.
 
Christer Johansson
Jan Hellenberg


[1] Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, S., Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

Tjädern - en kunskapssammanställning
Filer att ladda ner

Ladda ner rapporten i pdf-format, klicka här (4 mb)
Ladda ner Powerpointpresentationen, klicka här (70 mb)



Exempel på hyggesfritt skogsbruk där tallarna har glesats ut genom att man plockat ut tall och skapat nya luckor där tallföryngring kan ske. Skogen står kvar tätare runtomkring och skydd av undervegetation samt smågranar gör att tjädern klarar detta ingrepp. Även större delen av blåbärsriset återstår.
Fågelskydd
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
E-post: info@birdlife.se
Telefon: 0485-444 40, telefontid mån-fre 09:00-12.00 
(STÄNGT FÖR UTBILDNING 24-25/10)
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)
Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44440
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR